Pontiska greker i Abchazien

 

 

Abchazien var tidigare ett centra för de pontiska indoeuropeiska-grekisktalarna men de flesta har slutligen gett sig av i det tumult som varit i regionen de senaste decennierna, omkring 1500 individer verkar kvarstå.















~

Grekerna i Syditalien – Europas tungomål CCMLII

 

 

 

De salentinska italohellenerna är antagligen inga ättlingar från Magna Graecia utan härrör troligtvis från det Bysantiska riket talandes ett koinéavrunnet språk, emedans emellertid aspromonterna kan härröra från en prebysantinsk tidigantik koloni - tyvärr så är det dessa magnagræcer som har integrerats mest, idag finns runt 50 människor som kan språket og samtidigt varandes under 35 år gamla, samt kanske omkring 2000 totalt, däremot är det många fler unga som lär sig grekiskans standardgrekiska. Den calabriska grekiskan har alltid varit ett talets språk och ännu framtills 1500-talet var språket väldigt vanligt i Calabrien, särledes södra, men sedan dess har den kalabriska grikon utkonkurrerats utav calabriskan som ehuru upptagit stora substratiska influenser från grekanikanskan gällande både grammatik som lexikon. Aspromontehellasiskan är også relativt olik den officiella hellasiskan, och enligt vissa finns det doriska element i talet som i vissa fall även är förekomna i just tsakoniskan, en påvisning om dess antika börd. En distinkt sak är även att man faktiskt övergett det grekiska alfabetet någon gång i tiden och nu istället skriver med det latinska, men det finnes ändå mycket litet litteratur på språket. Kommunen Bova gav 1979 ut en pamflett med titlen La Glossa di Bova og år 2005 har en grammatika utgivits på språket av Filippo Violi, viss lokalhistoriska narrationer samt lite poesi finnes även att tillgå, särledes från de senaste decennierna, en konsekvens utav språkets rurala og pastorala historik, folkmusik finns det gott om även i nutid. Två magasin skriver delvis numera på språket og regionen ger visst stöd till dessa. En annan teori går ut på att de främsta av de kvarvarande helleniska elementen kommit från det grekiska fastlandet när slaviska befolkningselement tryckte på där, men troligast är kanske att de härstammar från alla dessa olika immigrationsvågor med start i antiken.

 

~

= Europas tungomål

Kalabrisk grekiska – Europas tungomål CCMLI

 

 

 

Även de -hellenisk-attiska målen finns representerade genom salentinskan samt aspromontiskan i södra delarna av landet av omkring 20 000-40 000 hellener, språken går även samlat under benämningen griko, eller Κατωιταλιώτικα / Katoitaliotika (‘syditalienska’), eller Grekanika / Γραικάνικα. Salentisnskan talas i nio samhällen i Grecìa-Salentinoregionen med totalt 40 000 invånare, emedans calabrisk griko även de har talats i nio samhällen i Bovesia samt fyra distrikt i staden Reggio Calabria, eller Righi som det heter på deras språk og grundades utav grekerna 720 f.kr.. Salentinskan har främst överlevt i staden Calimera som ligger på ‘klacken’ emedan de boende i Aspromonte, på ‘tån’, har assimilerats in i omgivningen i högre grad. Det är främst äldre talare kvar och det lärs icke heller ut i skolan och verkar gå en relativt dyster framtid till mötes, men salentinskan har blivit erkänd som ett etniskt minoritetsspråk av Italiens parlament. UNESCO och EU erkänner ehuru den calabriska grekiskan som unik, samt starkt utrotningshotad.

 

~

= Europas tungomål

Judeohelleniska i Frankrike

  

Judeohelleniska kan finnas i Frankrike, men har främst kommit dit efter eller under Nazitysklands ockupation av Grekland. Det största antalet judar som flydde Grekland tillhörde heller ej den hellenska språkvärlden, utan den iberiska. President Sarkozy har judeohellenisk härkomst.













~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.