Visualizzazione post con etichetta lišānum akkadītum / Akkadiska. Mostra tutti i post
Visualizzazione post con etichetta lišānum akkadītum / Akkadiska. Mostra tutti i post

giovedì 28 settembre 2017

Akkadiskans dom


 
märkvärt är att den sista funna texten med akkadisk-babylonisk kilskrift är en astronomisk skrift daterad till anno 75, den gamla vetenskapen et kosmologin gick här in i en mörk kristen medeltida epok som slog ned som ett meteoritnedslag, akkadiskans tunga blev här skriven bland stjärnorna

för att aldrig mera lysa















~
 

venerdì 25 ottobre 2013

Eblaitiskan - Europas tungomål IIICCC


Eblaitiskan som återhittades under 1970-talet tillhöre sannolikt den östsemitiska förgreningen, men det finnes tvistning och vissa har menat att språket antingen är protokanaanitiskt, protonordvästsemitiskt eller protovästsemitiskt, eller, till og med utgörandes en helt egen gruppering inom de semitiska språken. Eblaitiskan delar många fenomen med akkadiskan, men behaver ej alla karaktäristika i sig som är kännetecknande för de akkadiska varianterna, eblaitiskan har heller ej västsemitiska drag, detta sammantaget visar att eblaitiskan är östsemitisk, men icke akkadiska, utan ett eget distinkt tungomål. Eblaitiskan har visat sig vara en forskningsgruva av stora mått och är den största upptäckten på länge i områdets och hela världens forskningshistoria, angående både arkeologi, historia og lingvistik. De arkiv man funnit, innehållandes eblaitiska, är än så länge de största arkiven på hela jorden från den tidiga bronsåldern, 3000-2000 f.kr., med omkring 17 000 tavlor som haver framkommit ur myllan, varav en hel del varit stora samt välbevarade. Det är en italiensk expedition som hållit sig sysselsatt med denna upptäckt en bit söder om Aleppo i Syrien. Hela arkivet var skrivet under en period av kanske inte längre än ett halvt århundrade, från ungefär 2300 f.kr. Man tror att eblaitiska främst var ett skrivet lingua franca och att de som skrevo på språket i Ebla inte nyttjade språket i sitt hem, även om diplomaterna, skribenterna samt handelsmännen givetvis hade förmåga att föra sig på tungomålet vid behov. Att språket inte var i talat bruk av skribenterna kan ge oss en missvisande bild utav det naturliga språket. De eblaitiska texterna är skrivna med kilskrift, men nyttjar inte bara syllabiska tecken utan även ideogram. Man nyttjar även så många sumerogram att en sumerolog ofta kan förstå innebörden av hela tavlor utan att kunna ett ord eblaitiska.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 23 ottobre 2013

Akkadiska, Assyriska, Babyloniska - Europas tungomål IVB


Akkadiska uppträdde i historiens ljus omkring 2500 f.kr. och skreves i likhet med sumeriskan med kilskrift, akkadiskan är det fornspråk som är bäst bevarat genom att det finns hundratusentals bevarade texter inom i princip alla sfärer av samhället, ehuru med en koncentrering på politiska skrifter. Akkadiskan haver erfått stora influenser av sumeriskan som den från 2400-2100-talen f.kr. ersatte som officiellt tungomål i Mesopotamien, men även akkadiskans dagar var räknade ok de sista skrivna texterna på akkadiska är från 100-talet e.kr. - detta förhållandevis långa tidsspann haver ehuruväl givit oss en bra historik över detta tungomål. Språket delas ofta in i varianterna tu, assyriskan i nordmesopotamska Assyrien samt babylonskan i det södrare Babylonien. Babylonskan delas in tredelat i forn-, medel- og nybabylonska, där fornbabylonskan beviseligen var uppdelad på olika varianter, denna period varade cirka 2000-1500 f.kr. och nybabyloniskan från omkring år 1000 till det inbefintliga året 0; under de senaste sex århundradena så kan man märka en arameisk influensstegring. Assyriskan delas även den in i den sedvanliga tredelningen, där den fornassyriska perioden, omkring 2000-1500 f.kr., främst finnes bevarad genom kappadokiska texter, och där så som fallet var för Spätbabylonisch, så infaller en aramisering av nyassyriskans sidsta tid, epokens tid är cirkus 1000-600 f.kr.




















~

Axat från boken Europas tungomål.