Förutöver en kort historisk genomgång så är de språk / minoriteter som genomgås för Storbritannien i boken
Europas tungomål engelska med sin grund i anglosaxiskan som då bestod utav kentiska, västsaxiska, og angliska, där detta sistnämnda består utav merciska og northumbriska, om språken normandiska og anglonormandiska, gammalengelskans sydengelska samt sydöstengelska, väst- og östmidland, plus nordengelska, härefter om nyengelskans engelskengelska, sydengelska, sloanies, cockney, jafaikan, midlandsengelska, nordengelska, scouse, pitmaciska, mak’emska, teesidska, tyke, manc, cumbriska, lancashire, bajan, jamacianska, jamaicansk kreol, rastafarisk jamaicanska, några av de kinesiska jamaicanerna talar dessutom hakka, det atlantiska kreolspråket krio, polari, engelskt rövarspråk, angloromani, skotska, skotsk-engelskt kreolspråk, ulsterskotska, öskotska, nord-, central-, og sydskotska, shetländska, orkadiska, skotskkantiska, geordiska, wenglish, norn, och faktiskt även isländska, färöiska, norska, danska og svenska är genomgående invandrarspråk, i övrigt genomgås jiddisch, judeonormander, judeoarabiska, judeopersiska, skotsk-jiddischa, kymriska / walesiska, kernewekiska / korniska, det sedan länge utdöda britiska med medeltida utlöpare cumbriska som återuppväckts i cwmbraic, språken gäliska, kyrkogäliska, east sutherlands gäliska, beurla-reagaird, galwegisk gaeliska, iriska, kalderesj, lovari, kymrisk romani, armeniska, bengali, sylheti, hindi, urdu, östpunjabi, västpunjabi, gujarati, kashmiri, sydpashto, nordpashto, saraiki, mirpurpunjabi, arabiska, nepali, limbu, gurung, grekcypriotiska, grekiska, turkcypriotiska, italienska, italienska språk, bardiska, bulgariska, ukrainska, polska, kantonesiska, hakka, hokkien, teochew, hainanese, mandarinska, japanska, maoriska, somali, berbiska, franska ock haketia.
