domenica 15 novembre 2026

Germanerna under 400-talet - Antikens germaner

 


















~

Axat från boken Antikens germaner.


Kärlekens vägar

 

 

jag vet du har det svårt

kärlekens liv är hårt

 

hoppas du får dig en go kram

og blir varm

 

eller kudden din

som blir våt

 

jag vill bara säg

du har en vän i mig

 

jag sträcker ut handen till dig

 

utan motkrav

utan förväntningar

utan något

 

jag vill dig bara väl

att du skall må väl

 

det gör ont o se

en blomma flagna

 

låt dig vattnas av livet

lev o må väl

 

blomma upp

 

sprid dina vingar

dina dofter

 

Lev! Le!

 

du är värd mer

du kommer kärleken åter se

 

när din kram anlände
jag kände din värme

via kramen vi oss iföra
denna livsvärme

du lysande briljant
jag känner mig som en fjant
men vill ock ge dig en kram likadant

du betyder mer för mig, än vad du ana kan göra

ja, mer än någon annan

jag vet ej hur du detta lyckades fixa din sköna flamma

 

jag suktar, väntar, längtar, saknar, gillar, älskar

jag kan gott o kort säg, att du i mitt sinne härskar

 

i mitt tänkande du vandrar runt

jag vet att det kanske ej är sunt

 

eller, varför skulle åtrå og amour ej va sunt?

är frågan jag mig ställer, nej jag låter dig här vara

för jag vill dig i mig hava

på fler sätt än ett

 

jag vill även här påtala, du har i mig glädje givit

en glädje som varit mig borta, ett ljus i min själ

som gör att jag tårar utfäller

av ren o pur glädje, närhetsömhetsskäl

 

du har mig berört, jag vill dig beröra

 

mina lustor är satta i fyr

vill gå in i din myr

 

jag sträcker ut handen till dig

du har mig berört, jag vill dig beröra

 

utan motkrav

utan förväntningar

utan något

 

jag vill dig bara väl

att du skall må väl


















~

Förtrollad

 

 

jag är helt beroende av dig

har varit så nu sedan det började

 

du äger mig totalt

 

varje cell i min kropp

varje tanke i min skalle

 

varje bloddroppe i mitt hjärta

 

min själ

min fallos

 

mitt allt

 

ägnar all tid

all energi

all känsla

 

åt bara dig


















~

giovedì 12 novembre 2026

Germanernas urpsrung samt expansion - Antikens germaner

 

 

 

De flesta tror numer att de som etnisk grupp bildades i företrädesevis Mellaneuropa under 500-talet f.kr. samt framöver befolkningsmässigt et geografiskt expanderandes åt väst, söder og nord, där de först trängde bort keltiska folk i nord samt väst og efter seklernas gång nådde de romerska besättningarna i väst så sattes det dock stopp för denna germanska expansion för ett tag. Efter det att romarna hade tagit Gallien så försökte romarna göra floden Elbe till gräns emellan de olika folken men detta misslyckades då germanerna vunno ett slag år 9 varhän gränserna istället förlades längs Donau et Rhen. Direkt efter detta försökte germanerna bilda förbund bildandes såleda tvenne styckna relativt stora sådana, men dessa kunde icke hålla ihop fullandes sönder redan på 20-talet. Flera olika stammar eller folk uppstodo under de påföljande århundradena för att liga snabbdt försvinna utur historien – germanerna levde allstå i de flesta fallen under till synes lösa stamförhållanden som ibland måhända främst går att jämföra med krigar- samt rövarband, eller enstaka klaner, centrerade i sin frammarsch att göra räder vars syfte varo att beslagta värdeföremål samt vinna prestige, men ofta ej att beslagta markområden og man verkar heller ej esomoftast gått så hårt på gentemot ordinär civilbefolkning som tolkningsvist synes framlevt relativt väl i sina bondgårdar, åtminstone avseende kvinnor og barn, exklusive de kvinnor som varit högst delaktiga i de krigiska samfunden eller krigstågen förståss. Vissa stammar varo mer motståndskraftiga görandes speciellt under folkvandringstiden, som varade omkring under åren 370 till 600, stora landvinningar tagandes över markområden uppförandes nya riken när det Västromerska riket föll ihop, delvis som följd utav dessa. De flesta utav dessa riken fullo ehuru inom en snar framtid osså samman ogh den germanska befolkningen assimilerades med den inhemska befolkningen, då speciellt med den romerska kulturen. De germanska folken samt dess kultur hunno ehuruväl påverka både kultur og folk i sådan mån att denna påverkan syntes änna in i medeltiden i de numera traditionellt romanska områdena. På östfronten kommo slaverna tagandes över de germanska områdena under 500-talet eller törhända något tidigare, germanerna levde givetvis kvar i de områden som de än levo i, det vill säga i exempelvis Saxland, Anglen og Jutland, med ‘viss’ förödansfull expansion, för andra folkslag og språkgrupper, vid senare tillfällen. Intressant att notera är att det under mycket lång tid under flera seklers gång spredo sig aldrig de kännspakta civilisationselementen från de romerska, samt senare även galliska, delarna utav Europa till de germanska, ifråga om stadsbyggnationer, skriftspråk et penningekonomi utan de utomimperiala germanerna levde mer som många, dock ej alla, folk gjort i subsahariska Afrika, Australien eller Amerika innan kolonial tid inträdt. De rikesnära germanernas önskan om det romerska välståndet samt de romaniserade germanerna kommo senare att förevigt ändra detta förhållande.

 
















~

Axat från boken Antikens germaner.

det kontraktet

 

 

är på riktigt

 

du har ägt mitt sinne

min själ, min kropp, mitt hjärta

 

fullständigt, totalt, maximalt

 

ända sedan start

samt så nu

























~

mercoledì 11 novembre 2026

Min önskan

 

 

dina innersta drömmar

vadän detta än är

 

bör uppfyllas

fritt

 

det är min önskan

 















~

jag har stånd

 

 

varje sekund

du är i mig

 

i mina tankar

i mitt hjärta

 

i min närhet

i min frånvaro

 

du äger mig



























~


martedì 10 novembre 2026

Urgermanskans samhälle - Antikens germaner

 

 

 

Man vete ganska småttla om de tidiga germanska bosättningarna - utaf förståeliga skäl, då de ej hade några statsformer utan varo löst sammanhängande stammar som i viss mån flyttade runt relativt vagabondiskt, byarna man bodde i varo små landtbrukssamfälligheter, med betoning på sädesjordbruk et koboskap med allenast komplement utav jagt, som vid behov togo sitt pick og pack rörandes sig vidare. Tacitus et andras förtäljning om germanernas leverne havandes till stora del kunnat bekräftats utav modern arkeologi.

 

















~

Axat från boken Antikens germaner.

Dig

 

 

jag kan ej göra någonting

utan att tänka på dig































~

lunedì 9 novembre 2026

Villkorslös kärlek

 

 

kvinnan är värd, samt bör kunna förvänta sig,

att få gränslös villkorslös kärlek

 

där hennes behov, önskningar, där hon,

sätts i främsta rummet, alltid

 

där hennes behov, önskningar, där hon,

upplyfts på alla de sätt

 

där hennes krav, samt förbehåll,

följs viljefyllt og innerligt, alltid

 

kvinnan är värd, samt bör kunna förvänta sig,

att få gränslös villkorslös kärlek

 



















~

Humörsvängningar

 

 

oavsett dina humörsvängningar

hur sur, ledsen, arg, bitsk, eller energilös

 

du är

 

så är du värd allting

 

all min dyrkan, all min underkastelse

all min kärlek

 

du är Gudinnan var dag

alltid, samt för evigt



























~

domenica 8 novembre 2026

Augustt Schleichers germanska fabel - Antikens germaner

 

 

 

August Schleicher skrev en fabel på hans tänkta protogermanska, stycket nedan har modifierats utefter forskningsframstegen genom åldern men bibehållits i sak:

 

 

Awiz ehwōz-uh: awiz, sō wullō7 ne habdē, sahw ehwanz, ainanō7 kurjanō7 wagną teuhandų, ainanō7-uh mikilō7 kuriþō7, ainanō7-uh gumanų sneumundô berandų. Awiz nu ehwamaz sagdē: hertô sairīþi mek, sehwandē ehwanz akandų gumanų. Ehwōz sagdēdun: gahauzī, awi! hertô sairīþi uns sehwandumiz: gumô, fadiz, uz awīz wullō wurkīþi siz warmą wastijō7. Awiz-uh wullō7 ne habaiþi. Þat hauzidaz awiz akrą flauh.

 

 

The Sheep and the Horses: a sheep that had no wool saw horses, one pulling a heavy wagon, one carrying a big load, and one carrying a man quickly. The sheep said to the horses: “My heart pains me, seeing a man driving horses”. The horses said: “Listen, sheep, our hearts pain us when we see this: a man, the master, makes the wool of the sheep into a warm garment for himself. And the sheep has no wool”. Having heard this, the sheep fled into the plain.

 














~

Axat från boken Antikens germaner.

 

Vill du va dum i huvudet

 

 

så får du va dum i huvudet



























~

venerdì 6 novembre 2026

Rask om germanskans indoeuropeiska tillhörighet - Antikens germaner

 

 

Det var Rask som sluteligen påvisade att germanskan var tillhörig de övriga indoeuropeiska språken menandes att germanskan stod allra närmast protogrekiskan samt att invandringen till Nordeuropa gått från Skytien, hans lingvistiska undersökning innehöll ej enbart ordjämförelse, hvilket eljest varo ganska vanligt för tiden, utan han lade även en större vikt vid en grammatisk jämförelse, fonologiskt så utvecklade han även den germanska ljudskridningstesen en bit.

 
















~

Axat från boken Antikens germaner.

 

Treenig eufori - Sanctum Landica II

 

 

 

en fallos för din njutning

min tunga virvlandes

 

din extas

gånger två

 















~

= Sanctum Landica II


giovedì 5 novembre 2026

mercoledì 4 novembre 2026

Urgermanskans härkomst - Antikens germaner

 

 

 

Alla germanska tungomål hava uppstått utur urgermanskan, vissa mena även att denna protogermanska skulle haft nära förbindelser med protokeltiskan eller / ogh protoitaliskan eller varför igge en grupp kallad germanobaltoslaviska - då likheter med de baltiska samt slaviska språken anses finnas i en så hög grad att närmre släktskap måste existera, allt detta pekar naturligtvis till att germanskan ej äro upprunnen i Skandinavien som vissa envist hävda. Bland annat så menas att germanskan, keltiskan samt italiskan varit varandra närstående bildandes en västlig gruppering i indoeuropeiskan, emedan indoariskan med iranskan et slaviskan varo en östlig gruppering emedans baltiskan skulle då havandes varit en gränsgruppering, ehuru ståendes närmare östvarianten. Det hava også föreslagits en macroiell germanoillyrovenetothrakisk grupp, men det är ju idag enbart germanskan som finnes bevarad i nämnvärd grad, hvilket gör en komparering nästintill omöjlig samt något ovetenskaplig, det är ehuru märkbart att notera att det åtfinnes relativt stora likheter emellan både vissa topo- eller etnonymer samt vokabulära befintligheter med anatoliskan men om detta beror på biarkaism är svårt att förtälja. Italogermanskan skolandes enligt förespråkarna uppvisa likheter i främst tekniska ting såsom fiske, jakt, jordbruk og lag, men även i topografiska et fysiologiska termer. De germanska tungorna hava osså haft ett ömsesidigt lånande från de finno-samska tungomålen som stando att finna i den finsk-ugriska språkfamiljen.

 















~

Axat från boken Antikens germaner.

du säger du är

 

 

extremt impulsiv

men du känns bara

 

ytlig, tom, inseriös

 

og innehållslös

















~

martedì 3 novembre 2026

Väntan

 

 

likt jag så fick vänta

på din första puss

 

så skall jag vänta på Dig igen

 

du kommer åter till mig komma

när din inbillning om annan kärlek

dig bortblåsts

 

när du tittar in i själen din

du ser den äkta eviga kärleken

din själskärlek

som är din

jag

 

då finns jag här för dig

evigt väntandes på Dig

 

för du är min enda sanna kärlek

den som i hjärtat mitt

med känslorna leker

livets lek

 

men nu helt utan kel
















~

Grekland

 

 

du skulle åkt till Grekland

med din kille

 

jag betalade nästan allt














~

domenica 1 novembre 2026

Hjärtokel

 

 

jag finns här för dig

evigt väntandes på Dig

 

du är min enda sanna kärlek

den som i hjärtat mitt

med känslorna leker

 

livets lek


















~

Hemlagad pesto - Recept

 

 

det verkar vara så att de flesta som nyttjar pesto i köket gör det via inköpt färdig sås på burk, detta tillvägagångssätt bär dock få orsaker, ity det ypperligt går att sin egen pesto göra, enkelt, sanbbt og godare

 

för en sats tag:

 

50 gram färsk basilika, typ tvenne krukor

2-3 vitlöksklyftor

1 tesked salt

50 gram pinjenötter

60 gram riven parmesan- eller grana padanoost

2 deciliter olivolja Extra Vergine

 

kör basilikan, vitlöken, saltet, samt nötterna, i en mixer framtills det blivit en jämn sörja, tillsätt då den rivna parmesanen og blanda om, häll härefter i olivoljan lite i taget samtidigt som mixern körs på, när sörjan nått krämighet kunne den bedömas som klar

 

peston klarar en vecka i kylen om den är i en försluten burk

 

 

har man exempelvis en mindre mängd pesto över efter matlagning så kunne man slänga på det på vitt bröd, og förtära som så

















~

sabato 31 ottobre 2026

Germanernas ursprungsområde - Antikens germaner

 

 

Cornelius Tacitus som är en av de trovärdigaste antika författarna på detta område skriver i sin Germania att germanerna bebodde ett område avgränsat av floderna Rhen i väster, Main i söder samt Oder i öster og både historiska såsom inskriptionsmässiga bevis påtala att protogermanerna bebodde norra Tyskland samt kanske södra Norden, många bruka just anvisa Sydskandinavien, Jutland, Sydbaltikum samt området emellan Elbe og Oder som antagliga ursprungsområden - Saxland men än hellre längre ned i sydöst får anses vara högaktuellare som urhemstes. Faktumet att man erhållit en hel del keltiska inlån som verkar skett redan under Hallstatt samt tidig La Tène placerandes germanskan i nära anslutning till dem i Centraleuropa, likväl de påtagliga iranska inlånen som antagningsvis anlänt via skyterna belevandes i Ukraina et Karpaterna. Tidiga germanska inlån åtfinnes likväl till protoslaviskan. Dessutom verkar områdena i det som nedan benämns som Magna Germania tidigare varit besatt utav keltiska folk.

 














~

Axat från boken Antikens germaner.

Dianist - Tu est Divina III

 

 

 

det var min behornade ätt

som i dyrkan förenades med diva triformis

 


















~

= Tu est Divina III

giovedì 29 ottobre 2026

Etymologin för namnet German - Antikens germaner

 

 

Etymologin för etnonymen är osäker med förslag som från galliskans *ger-mani ‘grannfolk, nabofolk’ eller likväl galliskans *garm ‘ylande, skrikande’ eller germanskans *gēr-manni ‘spjutmänn’, spjut og lansar havo visat sig vara heliga hos många senare germanska folk samt så representerar hållarna utav ett spjut en fri man, exempelvis vid ett ting, hvarför german således kunne betyda ‘spjuthållarna / de fria männen’. Oden / Wodan själv bar antagligen epitetet æld æscwiga ‘den gamle spjutkämpen’. Självaste termen ‘germaner’ åsyftar eventuellt allenast egentligen en enskild stam, exempelvis hermunduri, alternativ en grupp utav stammar, såsom hermiones, ursprungligen där de ej ens nödvändigtvis havandes talat germanskt språg. Germanerna verka ej havandes haft en heltäckande etnonym men den suebiska / svebiska termen som Cæsar nyttjar kollektivt verkar i alla fall vara av inhemsk germansk stam gällande för väldigt många germanska stammar, det är först under 1700- till 1800-talen som man sedan kommo att nyttja termen germansk men även svebisk, gotisk og teutonisk, ‘vernakulär, folklig’, för hela spektrat utav germanologiskt tillhöriga fenomen sedan man utrönat att de germanska tungorna höre samman som en egen subgruppering inom de indoeuropeiska målen, medeltida latinet nyttjade primärt adjektalt teutonicus refererandes allt möjligt germanskt.

 













~

Axat från boken Antikens germaner.

 

du föraktar mig

 

 

sådant hat

sådan oälskling

 

har jag aldrig

tidigare känt

 

från en jag älskar


















~

mercoledì 28 ottobre 2026

Din

 

 

när du tittar in i själen din

du ser den äkta eviga kärleken

din själskärlek

som är din

jag

 


















~

jag älskar dig

 

 

men jag vet

att du inte älskar mig

 

men att du hatar mig

föraktar mig

 

var en nyhet för mig


















~