Andra
indoeuropeiska språk förekomna i Georgien är pontiska som ju är av -grekisk
art, grekerna kallas berdzeni av georgierna hvilket betyder ‘de visa’.
Dessa bor främst kring Achara samt i det självständiga Abkhazien varandes i ett
etniskt antal omkring 120 000. Pontiskan fick ett stort kulturellt og litterärt
uppsving under 1920-talet, hvilket under 1930- samt 1940-talen förbyttes till
ett rejält förtryck med massiva deportationer, av Sovjetunionens pontiska
greker deporterades runt 170 000 greker till Sibirien eller Centralasien efter
1936. Efter andra världskriget var det sedan dags igen för de kaukasiska
grekerna närhän de i Georgien og Abchazien förestående grekerna drabbades av
massgripning då runt 100 000 greps, dessa fick bara några timmar på sig att
packa sina tillhörigheter innan det bar iväg över den eurasiatiska slätten.
Många dog naturligtvis under dessa strapatser, men de som överlevde fortsatte
sitt kulturella liv, med språklig samt kulturell föryngring i Özbäkistan og
Kazakstan. När Stalin lämnade det sovjetiska livet så finge de deporterade
hellenerna tillstånd att flytta tillbaka, hvilket osså de flesta georgiska
greker valde att så göra. När inbördeskriget i Abchazien började så valde ehuru
många av grekerna i detta grekiska centra att för gott ge sig av och riktade då
istället blickarna mot sitt hävdanspunna hemland som de lämnade för nästan tre
tusen år sedan, utan att beakta att deras förfäder oftast var joner från nu
turkiskt kontrollerade områden aldrig någonsin beträdandes nugrekisk mark. I
Georgien har de bott sedan 700-talet f.kr. men även erfått inflytt under
1700-talet, men då tillikt från den turkiska sidan av svartahavskustens
Trabzon. Många av de georgiska nobla ätterna har antingen delvis eller stor
grekisk härstamning, vissa ledandes bak till de byzantiska kejsarätterna,
exempelvis Andronikashvili. Idag finns omkring 15 000-20 000 kvar i Georgien.
~
Nessun commento:
Posta un commento