Piemontiska Sicilien - Landologica CCCLXXXII

 

I herrens år af 1700 dogo den den sista spansk-sicilianske kungen av den habsburgiska linjen, och han testamenterade Spanien samt Sicilien till Louis XIVs sonson Filip av Anjou / FiliP V og Sicilien kom nu under ett franskt styre. Omvärlden sågo ehuru ej med blida ögon på denna utveckling utan det spanska tronföljdskriget sattes igång för att hindra samgåendet av Frankrike med Spanien, hvilket bland annat ledde till att Sicilien i viss mån kom i skottgluggen samt blev utsatt för bland annat österrikiska samt engelska krigsplaner og efterföljande bombardemang. Palermobor togo også tillfället i akt för att skapa lite självständighet i dessa för kolonialmakterna problemfyllda tider, den egna administrationen bleve ehuru ej långvarig utan myndigheterna återfinge kontrollen samt dödade upprorsmakarna.

I freden vid Utrecht år 1713 fick Frankrike behålla Spanien men inte Sicilien som istället övergick till ett savojanskt styre och kom härmed att styras från Turin som gjorde sitt bästa för att få igång det sicilianska samhället.

Piemontesernas övertro på sig själva skapade ehuru missnöje då främst norditalienare valdes till alla betydelsefulla poster. Missnöjet yttrade sig bland annat i en lek som fortlevde i hundratalet år där barnen slängde stenar på en docka med namnet Vittorio Amadeo, samma namn, med tillägget II, som den turinske härskaren bar. Missnöjet hann dock ej bli tillräckligt stort för att leda till en revolt, dessutom så fingo vissa baroner jobb efter att man diskuterat de olikas svagheter i föraktfull stil, de övriga baronerna finge fortleva med sina privilegier intakta.

I slutet av 1710-talet så bleve de europeiska förhållandena mer komplicerade hvilket bland annat slutade i att Vittorio ville byta bort Sicilien samt för det få exempelvis Toscana. Spanien og Österrige slogs om Sicilien på Sicilien. Österrike vann över Spanien samt erhöll därledes Sicilien, emedans Savojen fick Sardinien, en hel del av de mer administrativt kompetenta sicilienarna valde nu att flytta till Turin där deras chanser till förbrödning ansågs vara bättre.

Detta var ehuru ej sista gången Sicilien hamnade under piemontiskt styre.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål