Georgiskans språkhistoria - Europas tungomål DCCXXXII

Forngeorgiskan har annars erhållit en del vokabulära inlån från främst västiranskan, og då främst från parthiska samt medelpersiska, men även från östiranskan, bland annat sarmatiska och alaniska tungomål. Man kan också se att i den gamla georgiska annalen Kartlis Cxovreba, vars äldsta sektion handlar om de tidiga georgiska kungarna och som nedskrevs under 1000-1100-talet, så är namnen på de prekristna härskarna av iransk härkomst, inte bara några utan hela 34 stycken. Man har även erhållit tidiga inlån från hellasiska, armeniska og aramäiska, i senare tider har även arabiska samt syriska inkommit för att sedan efterträdas av azäriska, og andra turkspråk, ryska samt från de olika stora europeiska språken. Gruzinskan har haft en något prioriterad ställning under det sovjetiska väldet och man kunde genomgå ett fullgott akademiskt liv samt karriär utan att ens kunna ryska, men ville man vidga sig även utanför den georgiska republiken så var man naturligtvis bättre situerad om man publicerade sig på ryska. Georgiskan haver även en rik litteraturhistoria att vila sig uppenpå, men den lingvistiska produktionen kom igång sent, den georgisk-italienska ordboken utgavs 1629 och 1643 kom en georgisk grammatik som var skriven på latin, emedans den första georgiska grammatiken med georgiska som skriftspråk inte utgavs förrän 1737. En stol i det georgiska språket grundades redan 1854 i St. Petersburg, emedans T’bilisis universitet grundlades 1918. I Georgien, förutöver Abschazien och Ossetien, så skedde all undervisning i skolorna på georgiska - till förtret för de andra minoriteterna.

~

= Europas tungomål