Finland hyser
även flera samiska befolkningar och målen som talas av dessa hör till den -finskugrisk-samiska
grenen uppdelade på både väst- samt östsamiska og de består utav nordsamiska,
eller davvinska, som hör till den västsamiska grenen plus inariska,
eller anariska, ock skoltiska, eller lopariska / kolta /
ryssksamiska, som då hör till den östsamiska grenen. Av nordsamiskan
finnes, i Finneland, 1600 talare, av inariskan 200-400 ock av skolterna finns
det 300-500 kvar. Innan tiden ginge förbi dem, så fanns även det kemiska
målet som vi kan kalla kemisamiska för att inte få associationer till
den tellusianska ursoppan, kemisamerna hade sitt sista residens i Sodankyläs
och Kuolajärvis kommuner i Lappland fram till utdöendet under 1800-talet. Två
jojkdikter och en kort ordlista finns på språket. Gemensam samigenomgång
föresgås främst under Sverige. Alla tre av de nämnda samiska språken skyddas
utav samilagen från 1992, men skyddet innebär inte alls samma höga status som
finskan eller svenskan. Vägskyltar är bilinguella og medborgare har rätt att
föra sin talan, samt få svar på samiska när de kontaktar myndigheterna, även
viss undervisning i och på språket sker. Den samiska språklagen är gällande i
Utsjoki kommun, där samiskan är i majoritet, samt i Enontekiö, Enare samt norra
Sodankylä.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento