Jutar et jutiskan

Danskan består ej bara utav det köpenhamska riksspråket som spridit sig samt i mångt og mycked ädid upp de genuina övriga danska språken. Ett annat ännu levande östnordiskt mål är jutiskan eller jutländskan som talas i södra Jutland og i norra Schlesvig i Tyskland.

Lingvocentriska lingvister diskuterar om detta skall räknas som ett eget tungomål, men enligt vissa så skall det så göra, då människor från Själland samt de andra öarna icke kan förstå jutländska ock härmed äro språken ej ömsesidigt förståeliga och därmed bör man benämna dem som olika mål - men man skall givetvis lägga mycket stor vikt vid att de jutisktalande själva anser att de talar en dansk dialekt, en patois. Vad det än skall definieras som, så är det i alla fall inte en dialekt av danskan om man med det åsyftar den köpenhamnsdanska som är rådande, men däremot så kan det ju vara en geospråklig lekt av danskan om man menar den danska sublima språkgemenskapen, en jutisk dialekt likvärdig den dialekt som råkade finnas där huvudstaden byggdes.

Vad jutar äro för något är lika diskutabelt som hvad daner äro, men historien är att det germanska folket jutar följde med anglerna og sagsarna i migrationen till de brittiska öarna, dessa jutar og de som bor i Jutland kanske har en historisk koppling, men ingen vet säkert.

Huru många som dessutom kunne definieras som talare av detta mål är diskutabelt. Nord-, öst- og västjylländska finnes likaså, emedans synnejysk är mest distinkt, tillsammans utgör de givetvis en distinkt dansk form, relativt långt ifrån själländskan. En skillnad som man brukar ta upp är att bornholmskan exempelvis haver trenne genus, standarddanska två, emedans jutländskan, främst västjutländskan, nöjer sig med ett.

Språken har inget erkännande men sydjutiskan har erhållit ett större intresse på senare år, bland författare og konstnärer, samt så föredrar den tyska minoriteten synnejysk framför danska och är förespråkare av detta, bland annat i förreningen Æ Synnejysk Forening.

Synnejyskens södra gräns var före jeran 1700 nere i Egernørde.

~

+ Europas tungomål