Åländska språkkopplingar ock ordegenheter - Europas tungomål DFV

De åländska målen är gränsmål emellan de övriga västfinlandsvenska samt uppsvenska målen, de åländska geolekterna har i alla fall fått ta emot stora influenser från väster og speciellt väståländska mål har stora likheter med uppländska och man kan specificera ned det till eckerömålet som har många likheter med Roslagens mål, emedans man på motsvarande östra sida kan anföra likheter med de södra österbottniska målen og åboländskan; i östra delarna utav Åland åtfinns även några rena finska ortsnamn - åländskan har därför av vissa kallats en uppländsk dialekt. De åländska målen brukar simonstäders delas in på tvenne olika vis, enligt två olika teorier. Den ena säger att det finns trenne olika målgrupperingar, en östlig emot Kökar, Kumlinge samt Brändö, en västlig med Fasta, Åland ock Eckerö såväl som en tredje intagandes en mellanposition med Vårdö, Föglö, Sottunga, Lemland og sist Lumparland; och den andra uppdelningen utgår enbart från ett östligt samt ett västligt dialektalområde. I ett isolat område som Åland så finns givetvis en hel del avvikande ord eller nyttjningssätt, exempelvis säger man aktionär istället för ‘aktieägare’, uppbevara för ‘förvara’, lägga pengar i blöt ‘investera’, d.v.s. förhoppningsvis raka motsatsen från att slänga pengarna i sjön, rat för ‘delbetalning’, krusa för ‘smeka’, helst för ‘åtminstone’, saltig ‘salt’ o.s.v. - det finska inflytandet gör så att en hel del utav det avvikande språkbruket har sin grund i direktöversättningar från finskan.

~

Utdrag från boken Europas tungomål.