En bra amerikan

från Joshua Keys bok, En desertörs bekännelse, rec. Chukri, R., “Soldaten som fick nog”, i Sydsvenskan, 13 nov 2007. s. B4-5.

Han tjänstgjorde i Irak och var till en början övertygad om att krigets syfte var gott: att stoppa terrorismen

men efter sex månader slogs han av insikten att att det var vi, de amerikanska soldaterna, som var terroristerna, en vetskap väl känd, i övriga världen

Han beskriver hur armén trakasserade, bestal, misshandlade och dödade civilbefolkningen. Soldater skjuter av några irakiers huvuden och spelar fotboll med skallarna. En enbent man blir bestulen på 10 000 dollar

Ingen säger någonsin någonting, varken hans överordnade eller för den delen han själv. Han tog dock sitt förnuft till fånga och deserterade, samt flydde till Kanada med sin familj

Genèvekonventionen hade han aldrig hört talas om, förrän efter han deserterat, sådan var deras skrala utbildning i krigets regler. Hade han läst den hade han förstått att resten av världen utdömer personligt moraliskt ansvar på alla medverkande parter, i alla fall i princip och särledes vid större oförrätter, även om det just i USA verkar vara så att alla oftast kommer undan, med allt

Han var en patriot, en husvagnstraileruppfödd som såg värvning som ett perfekt alternativ till ett fortsatt liv i fattigdom, han var en patriot vars egen armé till slut fick honom att skämmas över att vara amerikan

jag skulle dock vilja tillstå, att han är en bra amerikan

~

+ Guerres injustes, Personlig ansvarsutdelning.

Andra om: Irak, USA, amerikan, soldat, ansvar, terrorister, terroriststat, förtryck, litteratur