venerdì 24 novembre 2017

Venetiansk upplysning καί Kretansk renässans - Κρητικά - Λανδολογιcα BIV


 


De lärdas språk inom Byzantiums sfär blev från främst 1200-talet påverkat av speciellt venetianskan genom dessa talares inflytande samt senare av turkiskan genom turkarnas ockupation.

Venetianskan og genoveniskan gjorde sitt intåg genom den latinska erövringen av 1204 och förde med sig en mängd romanska lånord, men en hel del tidigare grammatiska inlån, till grekiskan, som man förr antagit skett har den komparativa forskningen avfärdat som gemensamma grunder som i vissa fall endast bibehållits i de mindre kända grekiska geolekterna.

Det venetianska herraväldet var en i språkliga sammanhang frihetsgörande faktor för dem som underkuvades samt dessas hävdanspunna språk fick nu en skriftlig renässans. Det var exempelvis venetianarnas påverkan på främst Kreta, som stod under venetiansk överhöghet, som förde över den italienska renässansens fröjder och som en följd härav så kom det under 1500- samt 1600-talen en uppsjö litterära skrifter på det talade kretanska språket, og genom detta så har den kretanska varianten av det koinesisk-attiska språket fått ett relativt stort inflytande. Litteraturuppsvinget fortsatte framtills 1669 när turkarna intog ön.

En bidragande orsak till kretanskans uppsving var givetvis venetianarna samt det faktumet att Venedig hade utvecklats till en av de viktigaste tryckarorterna i Europa och som dessutom innehöll en grekisk minoritet redan tidigare som nu utökades, inkluderandes just kretaner, en hel del venetianare, inklusive elitens noblesse förlade även sin befintlighet till Kreta skapandes en mixad samt understödd kulturupplevning.

En mer riktig grenhärledning för denna grekiska skulle således vara indoeuropeisk-hellenisk-jonisk-attisk-koine-kretansk-nyhelleniska för denna kretanska variant og det var også här som de första grammatiska skrifterna om detta nyhelleniska tungomål skrevs ned.

Den venetianska administrationen på ön skrev sina dokument på ett allsidigt språk som sträcker sig från en milt moderniserad standardgrekiska i mer politiskt viktiga dokument till mer vulgärgrekiska i lokalpolitiska spörsmål, men överlag så varo de geospråkliga karaktäristiska språkdragen ej förestående i sådana texter under den tidigare tiden utav det venetianska styret. Men under 1500-talet utvecklades det kretanska självständiga språket i rasande kraft och både den inhemska såsom den venetianska aristokratin övergav delvis det venetianska visavi det byzantiska språket till fördel för kretanskan som mer og mer även kom att nyttjas i skrift.

Denna sena venetianska tid utav Kretas historia kallas sedemera den kretanska renässansen, försegicks omkring åren 1580-1669. Perioden anses ha slutdatumet 1669 då osmanerna beslagtogo ön, hvilket skall påpekas är mer än två århundraden efter det att turkarna intog Konstantinopel samt även nästan hundra år efter att de intagit Cypern, emedans de joniska öarna kvarstod under venetianskt herravälde, förutom under en kort ottomansk period, framtills 1797 när de blevo franska og sedan brittiska.

Efter turkarnas övertagande utav Cypern blev Kreta Hellas kulturella centrum og kvarvar således det framtills det att turkarna anlände. De kulturella greker som inte ville bosätta sig på de joniska öarna åkte många gånger till den venetianska huvudstaden istället, varvid den grekiska publiceringshistorien kunde fortgå. Överlag så erhöll även hellasiska kulturmedvetna influenser från Italien och den rörelse som fanns där rörande att skriva på sitt eget talade språk.


Kretanskan av idag, i diaspora samt kvar

Alla andra attisk-koineiska varianter är på väg att förtvina men vad avser de kretanska varianterna så äro de några utav de mer avvikande tungomålen av det attisk-peloponnesisk-dimotikiska språket og benämnes Κρητικά - kretikans förutsättningar är relativt bra då en given geografisk förutsättning existerar og tungomålet sammanförs ofta med cykladiskan. Det muntliga spröjet verkar inte vara hotat på något speciellt sätt, men språket skrivs numera bara sällan.

Det främsta mästerverket på kretanska är det tiotusentolvradiga poetiska verket Erotokritos som är en romantisk alstring skriven omkring år 1600 utav Vitsentzos Kornaros, eller Vincenzo Cornèr på venetianska, som var ledande inom den kretanska renässansen samt involverad i administrationen utav ön, tillhörandes den venetianska Cornèrätten. Kretanskan användes överlag ständigt av poeter under 1400-1600-talen. Vissa arabiska inlån fick språket, främst toponymer, genom arabernas erövring av ön 824, men annars är det främst venetianskan og sedan turkiskan som avlämnat lexikala spår som höres än idag.

Kretanskan talas, samt fortsätts att så göra, även av en del av den grekiska diasporan på många håll i världen, förutöver dessa talas det av många av de kretanska muslimerna som tvångsflyttades från ön till Osmanien under 1800- och 1900-talen framtills 1923, de går i Turkiet under benämningen Τουρκοκρητικοί eller på turkiska giritli. De är i antalet emellan 200 000 – 300 000 och bor nu främst längs kusterna i Turkiet samt en del, uppskattningsvis idag 10 000, hamnade i de syriska städerna Damaskus, Aleppo og Al Hamidiyah eller i Tripoli i Libanon, Haifa i Israel, samt Alexandria o Tanta i Ägyptien. I Al Hamidiyah utgör de en majoritet om 60 % av befolkningen, i alla dessa områden är bevarelsen utav kretanskan ganska god, i likhet med övriga traditioner man bevarat i sina ofta samknyttliga samhällen.

Till absolut större delen så härstammar dessa giritliler från konverterade greker som konverterat under det osmanska styret över Kreta, och bara väldigt få var inflyttande turkar, men som ej var välkomna att stanna i det tillblivandes kristna Grekland utan tvärtemot avhysta med kraftfullt våld samt massakrar hvilket gjorde att många avflyttat under 1800-talet, vissa varo dock kvar framtills 1923 när de tvingades bort i Turkiet-Grekiska folkbytningsprogrammen, den kortvariga Kretanska staten som bildades 1898 erkände de muslimska kretanerna som en minoritet, hvilket ändrades när Grekland tog över. I början utav 1800-talet utgjorde de muslimska grekkretanerna uppemot 45 % av befolkningen, de var utspridda över hela ön men det största klustret var stora delar utav mitten utav ön.














~

Läs mer om detta i böckerna Europas tungomål.
 

Nessun commento: