Som redan framgåtts angående den lyotardska
postmodernismen så kommer ett användande av primärkällor att prioriteras även
om sekundärkällor kommer att spela en roll i framställningen. I
ideologikapitlet, som kommer efter postmodernismen, så kommer det att i
varierad form att användas både primär- som sekundärkällor i speciellt
framställningen kring stora berättelse-totalistiska idéer, i stora
berättelse-auktoritära oc quasiella idékapitlen som bliva väldigt korta i
jämförelse med det totalistiska, som är det centrala, användes enbart
sekundärmaterial. Efter dessa utredande avsnitt så kommer ju
konklusionsavsnittet som till sin karaktär inbegriper en slutsats kring det som
ovan utreds og därmed så bliver inget direkt användande av ytterligare källor
nödvändigt. I appendixet nyttjas grundmaterial ånyo.
I princip allt material som används har en tendens
till att vara kvalitativt material även om en del av dessa kvalitativa skrifter
i sin tur bygger på kvantitativa studier. Inget av det använda materialet eller
de nedan använda metoderna anses inbegripa några problem när det gäller
validitets eller realibitetsproblematiken.1
Fotnot
1) Angående dessa så finnes de företrädda i den mesta metodlitteraturen,
se t.ex. Neuman, Social Research methods, 1994:127-136 eller Merriam, Fallstudien
som forskningsmetod, 1994:174-188; Man bör dogh taga i beaktande att
positivismens og hermeneutikens innebörder för dessa termer äro olika,
Lundquist, 1993:99.
Nessun commento:
Posta un commento