lunedì 10 aprile 2017

Illiberal liberalism - Postmodernisme premillénaire CXIV


Detta går mycket väl att jämföra med J. S. Mills mer liberala än demokratiska hållning då han talar om att staten eller de styrande icke skall ha så mycket att säga till om gentemot individernas liv og leverne samt därmed förespråkade Mill ett liberalt samhälle utan att förespråka fullständig demokrati om vi med detta menom en människa en, likvärdig, röst, då han ville ha någonslags graderad rösträtt men detta skulle ändock icke återhålla medborgarnas frihet då staten icke hade fullständig makt över dessa. Däremot skulle den vanliga medborgaren hava mindre att säga till om i större icke-personliga frågor såsom utrikespolitik genom detta system av mindre-demokrati. Som jämförelse kan påpekas att dagens svenska Folkparti, som ser Mills som en socialliberal förgrundsgestalt, har en fullständigt demokratisk syn hvilket ger varje individ en röst och därmed största möjliga jämlikhet samt frihet på området men däremot en långt mycket mer oliberalare syn på individens liv og leverne med långtgående intervenering - frågan är, vem är liberalast? - Går det icke att sammanfoga de båda liberala systemen så att liberalism hålls på båda hållen, eller är detta liberalismens dilemma? Liberaler brukar även förespråka en författningsdomstolsinstitution som brukar karaktäriseras genom att det ger en mer saktgående förändring i viktiga delar utav samhällsstaten då grund­lagsändringar först måste ske, dessa brukar ju vara speciellt reglerade, en sådan är ju ej heller liberal, men den kan ju ändock skydda det som den är tillsatt att skydda - då företrädesevis de mänskliga rättigheter som böro vara införlivade i varje liberal författning. Detta brukar vara liberalernas lösning på en av liberalismens dilemmor, d.v.s. en individ en röst gäller og man är således liberaldemokratisk men man inrättar en illiberal institution medelsvars enda uppgift är att se till att den liberaldemokratiska staten ej gör övergrepp på den enskilde ur liberal syn­vinkel utifrån en skriven liberalrättslig författning som ehuruväl den liberaldemokratiska staten havandes att godtyckligt ändra, d.v.s. utan den illiberala institutionens medgivande men medels folket då de utgöro liberaldemokratin, esomoftast genom representation, oftast efter vissa procedurer åtskillda från normal lagstiftning, esomofta inberäknandes flera val, antingen parlamentsval eller folkomröstningar, eller båda ock, utsträckta över viss tid. Givetvis så måste Mills ses som mer liberal förutom i demokratifrågan då åtminstone mer av det som berör enskilda individer får skötas individuellt - därmed icke sagt att Mills var helylleliberal.1






 
Fotnot
1) Se Mill, Om friheten, 1991 samt Folkpartiets partiprogram Frihet att växa, 1997; för komparering av dessa se, Lando, J.S. Mills och Folkpartiets människosyn, 1997.



Nessun commento: