Bretagnsk frihet förbyts mot Franskt förtryck - Europas tungomål DCVI

Hursomhelst, området besattes utav britoniska bretoner vars måls storhetstid, om man räknar i utbredning, inträffade under 800-talet, då utbredningsområdet nästan nådde till staden Rennes - alltså ungefär i mitten av där halvön ur geografisk synvinkel börjar. Nu talas bretonska bara i västra Bretagne samt i vissa små språkfickor i dess östra delar, men språkgränsen förskjuts ständigt västerut mot havet och nu omfattar språkområdet endast omkring 600 byar og mindre städer, men även här så är det bara 8 % av barnen som talar sitt mål dagligen, hvilket är en förskräckande illustration på hur snabbt språket är på utförsbacken, i alla större städer talas nästintill endast franska. Språket har länge levt i skymundan, men nu äntligen så börjar både bretoner såsom fransmänn att förstå att det inte finns något ont i att ytterligare ett språk talas i en avlägsen del av landet. Språkets nedgång blev reell när den siste bretonske og samtidigt bretonsktalande härskaren över hela Bretagne, cornwallaren Hoel, gick till daga anno 1084 og sedan dess har språket hållit sig i de lägre skickten i samhället, emedan överklass samt överhet har fört sig på franskan. I reella termer miste Bretagne sin politiska självständighet 1488 efter ett nederlag gentemot fransmännen och i formella termer anno 1514, då det gick in i det franska bålverket. Fransmännen lovade att respektera det politiska system som framvuxit i Bretagne, parlamentet États de Bretagne, och de skulle få intern självständighet, ungerfär som Skåneländerna lovades, og Frankrike hade ej rätt att pålägga bretagnarna några skatter utan Bretagnes parlaments godkännande. Till en början följdes avtalet, men efter ett tag genomförde Paris en centralisering och skatter började 1675 smygupptas på olika varor, hvilket ledde till att bretonerna satte sig upp mot kungamakten. 50 franska herresäten gingo upp i rök, eller ner i ruiner, men den inhemska adelseliten stödde Paris og upproret slogos ned med stor kraft och de såkallade bonnets rouges, ‘rödmössorna’, hängdes. Hela aristokratin stodo ehuruväl ej på Paris sida, utan 1720 blev fyra styckna halshuggna i Nantes efter att de agiterat för Bretagnes suveränitet, hvilket var ett återkommande krav framtills den franska revolutionen som välkomnades öppet i Bretagne, främst med anledning av avståndstagandet utav konungamakten. Bretonskan blev här återigen ett legitimt språk og lagar samt paragrafer översattes i all hast till bretonska, men denna juridiska status visade sig vara en kort parentes i den franska statens historia. Under den franska revolutionen lade man grunden för den etatistiska politik som varit allenarådande sedan dess och då löd parollen ‘Ett fritt folk måste tala samma språk!’ och man förklarade krig gentemot den ‘regionala rotvälskan’ - bretonskan sågs som fransk patois även om den i realiteten är helt avskilt från de romanska målen. 1792 avslogs ett lagförslag om att barnen skulle ha rätt till tvåspråkig utbildning i Bretagne, på Korsika samt i Elsass. Det bretonska målen var förbjudna i alla officiella sammanhang samt även på en del andra håll, exempelvis i kyrkan, även om det inte alltid följdes  - man förbjöd till og med prästerna att konfirmera barn som inte kunde franska. Bretonerna har länge krävt att barnen skall få läsa språken i skolan, men svaret är alltid det samma - att undervisning på deras språk, alltså rotvälskan, skulle understödja den bretonska separatismen och därmed föreligger en nationell säkerhetsrisk i existensen utav detta språk. Den franska säkerhetstjänsten är rädd för att någon folklig rörelse skulle vilja återskapa Hoels rike som gick i daga anno 1084, och förstår inte att deras eget förtryck är en stor del av separatismens raison d’être. Ja, mycket riktigt så stängdes Ètats de Bretagne efter revolutionen, varvid Bretagne delades upp i de fem departement som är rådande nu.

~

Axat från boken Europas tungomål

Sensuelle

tu es sensuelle

une femme fatale

une divinité

~

+ Tu est Divina

Tillit

Tillit

är inte att ifrågasätta all

att avkräva förklaringar

o fullständiga detaljer rörande allt

att bli rasande när så ej sker

nej, det är ej tillit för mig

o jag tolererar det ej

har aldrig så gjort

men nu är det nog

så nu döljer jag allt

du har ej i mig att göra

förutom det jag självmant dig ger

då du ej mig respekterar

~

Matriarki

gudinnelig matriarki där kvinnan styr
är enda hållbara alternativet samt framtiden

~

+ Tu est Divina, Postmodernisme premillénaire

Armoricas galler intill bretonernas inflyttning - Europas tungomål DCV

Bretonerna gjorde världen en otjänst när de, som britanner, på 400 samt 500-talen flyttade till området, när de flydde från angler och saxare i hemlandet, som då hette Armorica, hvilket förövrigt betyder just ‘landet vid havet’ enligt den keltiska benämningen på halvön. De annalkande ökelterna kom främst från Devon som i princip lämnades åt sitt germanska öde. Armorica var befolkat av en autokton gallisk kontinentalkeltisk befolkning som antagligen fortfarande vid tidpunkten talade sitt eget eller sina egna språk. Romarna hade inte varit så intresserade av denna perifiera del av deras rike, utan läto dem vara, efter att det hade underkuvats i likhet med situationen i Baskien, hvilket hade medfört att både kultur samt språk hade bevarats framtills britannernas ankomst hvilket ledde till att gallerna assimilerades in i de ankomandes kultur og därmed var denna folkspillra samt hela gren av keltiskan borta för evigt. Veneterna som bodde i sydvästra delarna av Bretagne och som var något av en lokal stormakt försvann ehuru tidigare genom romarnas grymma behandling, som vi ju innan sett, andra folk i området var osismier og redoneser. Änskönt vissa drag og lånord från armoricanska mål kan ha lyckats slingra sig in i bretonskan och därmed bevarats för framtiden, men därom är svårt att veta till följd utav det skrala källäget.

~

Axat från boken Europas tungomål

Glöden

denna underbara glöd

Ni kvinnor så behaver

gudinnan i Er

inför vi alla ber

vi alla bör bejaka
Er

~

+ Tu est Divina

Romerna i Bosnien

Romerna har blivit extra hårt åkomna i de etniska rensningar som skedde under krigsåren varhän väldigt många utav den flytt landet, för att helst ej återkomma.

Det finns åtminstone ett nu levande romanispråk företrätt inom landets gränser. Romerna i Bosnien tillhör språkligt den indoeuropeisk-indoariska-centralindoariska-romani-vlach-gruppen i likhet med de boende i Albanien, fast i Bosnien-Hercegovina så fanns icke bara sydvlachiska, utan även andra grupper såsom kelderesj samt serbo-bosniska vlacher. Även arlijerna som är en icke-vlachisk romanigruppering tillhörandes -romani-balkan-språken åtfinns i landet.

Romerna har ej varit i så stort antal i Bosnien och efter andra Europakriget under 1900-talet beräknades det endast finnas 422 stycken i landet, 1953 ökade det statistiska antalet till 2297 styckna och 1981 var antalet uppe i 7251 romer, men hur högt det verkliga antalet var är svårt att sia om, likväl dagens antal. Inofficiella siffror talar om allt från 80 000 människor till 400 000, både kristna som muslimska.

Under förutvarande jugoslaviska federationsomständigheter, var det enbart i Bosnien-Herzegovina som romerna blev erkända som ett eget folkslag.

~

+ Europas tungomål

Katalanskan i Katalonien

Katalanskan / Català tillhör ej det iberoromanska spektrat som de flesta andra iberoromanska tungomålen göre utan istället det -romansk-occitanska, og är således systematiskt avskiljt från exempelvis kastiljanskan.

Till katalanskan närstående språk äro valencianskan / valencià samt baleariskan / baléà, denna sistnämnda uppdelas utefter öarna samt benämnes dåledes mallorqui, menorqui samt på Pitiüsesöarna inklusive Ibiza / Eivissa, eivissenc - tillsammans haver de 4-6 miljoner talare, men tungomålen standar enbart för ungefär 2 % av bokmarknaden i Spanien, detta även om det finnes ytterligare 5 miljoner som förstår språket i form att de har det som andra eller tredjespråk. Strax under 40 procent utav Kataloniens befolkning har katalanska som modersmål, 55 procent har kastiljanska, men kataloniskan är i växande. De katalansktalande områdena Katalonien, Valencia, Balearerna, Andorra, Roussillon og Alghero benämns samjämnt som els païos catalanes.

Det standardiserade katalanska språket är en helt igenom artificiell produkt med inslag utav flertalet varianter, men havandes ej sin bas i någon. Bergstungomålen pallaresiska og ribogorcanska haver mindre överensstämmelse med standardspråket än övriga, detsamma kan kanske sägas vara gällande för benasquesiskan samt aiguavivanskan. Vissa hänför dessa till katalanska emedans andra menar att det rör sig om aragonesiska, just benasqués, i Vath de Benás, ses ofta som ett eget språk med sina 1000-2500 talare uppdelat på en övre som lägre variant, oftast följandes den aragonesiska ortografin i poesin som är främsta skrivdomänen för språket. Härnedan, Benasqués i Aragonien.

Vissa valencisktalande menar likväl stenhårt att deras tungomål ej böro sammanblandas med katalanskan, men många framhåller rätt å slätt att skillnaderna emellan katalanska, valencianska og baleariska är obetydliga - ehuru ej så pass obetydliga att man exempelvis i det lilla språket baleariska, som främst överlever på landsbygden när kastilianskan samt tyskan tagit över städerna, har geospråkliga skillnader som i logisk ordning främst baseras på de geografiska förehavandena, d.v.s. efter ö-befintligheten, men detta är gott nog. Katalanskan uppdelas oftast i en väst samt en östvariation, där valenciskan, om den nu räknas som ett katalanskt språk, og nordvästkatalanskan ingår i västkatalanskan emedans central-, balearisk- og nordkatalanskan ingår i östkatalanskan. Katalanskan talas i flera stater i Europa, bland annat är det statsbärande i Andorra, vanligt förekommande i Roussillon samt även i staden Alghero på Sardinien - det är osså det officiellt dominerande språket i Katalonien. Chanserna för överlevnad får därmed betecknas som ovanligt goda för ett minoritetsspråk, men språket behaver ej officiell status i den staten som bär det största antalet talare, men snart är förhoppningsvis Katalonien självständigt varhän språket kommer inta sin rättmäktiga position.

Så är ack ej fallet för valenciskan som dingnar under hotet utav snar utdagning, under tio procent utav befolkningen i städerna i Valencia uppges tala språket, i rurala områden når siffrorna upp till hälften utav befolkningen. En egen skriftlig tradition som avskiljer från barcelonsk katalanska uppkommer redan under 1400-talet påstyrkandes propåerna kring egen benämning. Egentligen finnes inget att agitera om, valenciska är ett eget språk, inom de occitanska tungorna, beläget i dess sydligaste domän, det råder dock dispyt även om huruvida den valeciska befolkningen delvis i högre grad består utav katalansk invandrad befolkning efter reconquestan eller om bara en smärre katalansk befolkning sipprade in. Vissa menar att valenciskan är en direkt avrinning från mozarabiskan men det finnes inga egentliga lingvistiska bevis för detta, andra menar då att det är katalanska, emedans andra framför att det är ett eget occitanskt språk direkt sprunget från protomyllan utav detta, men det korrektaste är nog att det är en del av ett språkkontinuum där valenciskan utgör en del, emedans katalanskan en norrare del, och övriga occitanska språk andra delar. De romanska språken har ju utvecklats i relation till varandra, och sammanfogas utefter hur de evolverats i denna relation. 64 % av valencierna skall enligt vetenskaplig undersökning tycka att valenciska är ett eget og annat språk i förhållande till katalanskan.

Katalonien som region är en av de rikaste i Spanien och har 7,5 miljoner invånare, landet var självständigt redan år 988 efter att germaner, morer og franker behärskat området i olika tider och riket expanderade på morers bekostnad under 1100-talet og det var osså då som katalanskan fick sin nuvarande utbredning - före morernas eröfvring i början av 700-talet talades den katalanska föregångaren enbart i ett begränsat område i östligaste Pyrenéerna. Under samma århundrade förenades Katalonien med kungariket Aragonien, hvilka då tillsammans bildade en konfederation och den katalonska delen utvecklades snabbt till en stark autonom stat med stora handelsintressen runt om i nabovärlden, d.v.s. medelhavsområdet, språket infick härmed en hegemonisk ställning.

Det kan vara av vikt att påpeka att katalanska var det första språket som kom att nyttjas i Europa, istället för latin, grekiska eller arabiska, i inte enbart skönlitteratur utan även i lärda verk og det kan därför sägas vara det första fullbordade moderna skriftliga språket med expanderande domäner, i Europa. Ramon Llull hette den storförfattande månglingvistiska personen som påverkade den katalanska historien på detta vis, hans skrifter går väl att läsa på katalanska än idag och är intressanta ur många fler aspekter än vad språket beträffar.

Språket som eljes finnes verifierat sedan 800-talet kom att under 1200-1400-talen utveckla en rik litteratur både inom skönlitteratur samt i vetenskapliga spörsmål och kallas den valenciska guldåldern, men genom Aragoniens inflytande så kom kastiljanskan in som kanslispråk även i Katalonien, hvilket bland annat gjorde att bilingualismen redan på tidigt stadium utvecklats samt påverkat den katalanska språkutvecklingen. År 1410 utslocknade dock huset Barcelona och med dem den katalonska dominansen i konfederationen, den union som 1469 ingicks emellan Aragonien og Kastilien förändrade ehuru ej den autonoma statusen för Katalonien även om det kastilianska skriftspråket efterhand trängde ut det katalanska, först i Katalonien samt sedan i Valencien, men ute på de baleariska öarna fortlevde den katalanska kulturen i motsträvighetens namn.

Kataloniens ekonomi och befolkningsantal var dock statt i minskning, ett missnöje bredde ut sig kring centralmakternas krigspolitik och centraliseringsförsök hvilket föranledde ett katalonskt utbrytningsförsök 1640-52 som ehuru inte föll väl ut. Det kataloniska självstyret bibehålls ehuruväl ända framtills 1716 då det förintades som en följd av att Katalonien stött tronpretendenten från Habsburg i det spanska tronföljdskriget 1701-14. Sedan 2 april anno 1700 var katalanskan även förbjuden i officiella handlingar i Frankrike, hvilket ej lättades förrän 10 december år 2007. Från mitten av 1700-talet ginge både ekonomi og befolkningstal uppåt, men 1809 så annekterade Napoleon området. En stark katalonsk rörelse uppkom vid 1800-talet och det påföljande sekelskiftet, man försökte pånyttföda Kataloniens egna kultur samt återskapa sitt skriftspråk, hvilket även gjordes i renässanstiden som därledes kallas Renaixença, och skönlitteratur började återigen skrivas på katalanska og i början av 1900-talet skrevs rättstavningsnormer, grammatik samt ordbok.

År 1912 så fick slutligen Katalonien återigen åtminstone viss administrativ självstyrelse, denna toges dogh tillbaka 1923, men då de katalonska nationalisterna kämpade väl för den spanska republiken ledde detta till att de redan 1932 belönades med en omfattande autonomi. Denna starka republikanism gick ehuru ej för sig i Francos syn, efter inbördeskriget, och han avskaffade självstyret i bestraffningssyfte, men nöjde sig inte med detta utan förbjöd även nyttjandet utav katalanskan, även i privata sammanhang.

I slutet av francoperioden släppte man ehuru igenom lite katalonsktalig folklore och även tillåtelse att nyttja språket i vissa religiösa spörsmål. Det tog sedan en lång tid medels långa hårda förhandlingar innan Katalonien återfick en autonom status, hvilket inte skedde förrän 1979 när den demokratiskt valde, men inte respekterande, spanska regeringen slutligen fick ge med sig för de katalonska krafterna. I och med detta finge så äntligen katalanskan ett stort uppsving och fler människor fick möjlighet att lära sig språket som innan motarbetats från officiellt håll, och det är väl det occitanska språk som hava bäst förutsättningar för långsiktig överlevnad även om uppblandningen är relativt stor i Valencia samt på Balearerna, hvilket kan leda till språkens utplåning i dessa områden.

Det katalanska självstyret haver i princip gått i ökande grad hela tiden, katalanerna har lyckats nå sin nuvarande situation via politiska påtryckningsmedel och har icke tagit till mer drastiska medel för att nå sina mål. Kataloniens ställning har också gett de positiva bieffekterna att även andra regioner inom det spanska riket har kunnat erhålla större självbestämmande. Det katalanska inflytandet ses dock inte alltid, eller hos alla, med blida ögon, utan de antikatalanska känslorna i surveyundersökningar kommer ibland upp över 10 % i Spanien. Rörelsen för full självständighet är ehuru långt starkare, när man i slutet av år 2009 höll inofficiellt, men seriöst, val i 166 katalonska kommuner så var det hela 94,9 % som röstade för självständighet, allena 3,2 % röstade emot, valdeltagandet låg ungefär 10 % lägre än vad regionen hade i EU-parlamentsvalet varhän valet får ses som nästintill lika legitimt som det.

Spanska staten försökte förhindra själva omröstningen och menade att denna demokratiska symbolyttring var okonstitutionell, samma innehållslösa argument gnatar man om ständigt.

Må kartan ritas om.

Judisk avkomma, et förintelse

Utifrån katalanskan utvecklades även tidigt språket קאטאלנית / qatalanit / katalaniska / judæo-katalanska, som hade sin guldålder från 1100-talet framtills judarna utslängdes från territoriumet anno 1492, när Spanien genomförde sin antisemitiska förenhetlighetssträvanden.

Det talades såldes utav de judiska samfälligheterna i Katalonien samt på de Baleariska öarna, judar hade funnits i Katalonien sedan minst 300-talet. Rent lingvistiskt hade det väldigt mycket med det i Frankrike tidigare förestående språket shuaditiska / judæo-provençalska, och skall alltså inte alls sammanblandas med det judeokastiljanska språket ladino, og man hade även många kontakter områdena emellan änskönt sina divergenta politiska domäner, särledes under 700-800-talen.

Språket är klassificerat som utdött och de judar som idag är att klassificera som katalonska, i Katalonien, talar även katalanska utan någon egentlig avskiljnad, förutom kanske några enstaka hebreiska inlån. Ehuru, enligt vissa uppgifter så talades catalànic utav vissa utav de sefardiska judarna i Hellas, specifikt i Athen, före utrotningen där under 1940-talet, samt så skall den sista utav språkets talare ha erlevt sitt liv i Venezuela.

Den spanska staten har redan många offer på sin hand.

~

+ Europas tungomål

Bretonskans / Bretagnskans dialektala uppdelning - Europas tungomål DCIV

Bretonskan som inte har någon officiell status överhuvudtaget är vidare uppdelat på léonaisiska, tréguieriska, vanneesiska samt cornouailleiska, skillnaderna består utav både fonologiska, lexikaliska og morfologiska aspekter. Eftersom språket inte haver någon som helst officiell status så finnes det givetvis en ganska stark rörelse för att så skall ske men den franska staten gick åtminstone till slut med på att skriva under den europeiska minoritetspråksstadgan 1999, hvilket var ett viktigt steg i kampen mot franskans intåg hos Frankrikes många minoritetsgrupper, men man har ej ännu bemödat sig att ratifiera den av konstitutionella avkroksskäl.

~

Axat från boken Europas tungomål

Kvinnans val - Tu est Divina I XL

kvinnan skall vara helt fri att agera hur hon än vill

det finns ingen rätt att moralisera över hennes beteende

men det står helt i kvinnans fulla rätt

att resolut moralisera över mannens sätt

Iγ

= Tu est Divina

Sex före Torah

emedans kristna kyrkan nedvärderat sexualiteten genom hela sin existensperiod, så har judendomen hållit den högt, som en del av Skapelsen

inom den rabbinska judendomen säger man till og med att sex är viktigare än självaste studiet utav Torah

~

+ Erotica, Femtio nyanser

Bretonskan / Bretagnskan i Bretagne - Europas tungomål DCIII

I Frankrike finns även det indoeuropeisk-keltisk-ökeltisk-brytoniska målet bretonska, eller brezhonegska som det även benämns, och har cirka 300 000-500 000 som talar språket, eller klarar av att tala språket, i mer vardagliga situationer, men ytterligare 100 000-700 000 säger sig ha någorlunda kunskaper i målet; detta kan man jämföra med de 1,3 miljoner människor som före första världskriget hade fullgoda kunskaper i målen. Bretonskan ligger närare kernewekiskan i Cornwall än kymriskan i Wales, hvilket ehuru är ganska logiskt då de främst ankom från den delen av ön. I likhet med många andra språk, så kan man uppdela bretonskan i trenne kronologiska grenar, fornbretonska, medelbretonska och modern bretonska, den första anses ha varit förekommande framtills 1100-talet, nästkommande framtills 1600-talet och därefter har den sistnämnda rådit.

~

Axat från boken Europas tungomål

Matriarkatiska exempel

På Bijagosöarna utanför Guinea-Bissau hyllas kvinnan som en gudinna, hon äger all mark samt bestämmer allt relevant, där kvinnan väljer vilka män hon vill ha, samt huru många, där männen erkänner att kvinnan kommer främst, skall komma först, samt är bäst.

Precis som det skall va.

Det finns fler goda exempel:

Ett mindre utdrag från min bok ”Postmodernisme premillénaire”

”

  നായര് Men renodlade matriarkat har absolut funnits, hos exempelvis nairerna / nayrerna i Kerala i Indien så varo traditionellt all makt koncentrerad till kvinnan, og om det fanns flera kvinnor inom samma familj eller klan så gällde åldersprioritet men alla kvinnor sågos som superiora männen, allena kvinnan hade äganderätt till ting, og då naturligtvis arvsrätten, mannen kunde bara låna utav henne, hon beslutade gällande allt som rörde samhället, familj, barn, eller om honom, emedans mannen utförde vad kvinnan beslutade kring, de enskilda männen var alltid närmast underställda den kvinna de hörde till, men var även naturligtvis tvugna att till fullo respektera de övriga. Polyandri, där en kvinna kan ha flera män, brukades aktivt og ju fler älskare kvinnan hade ju högre status nådde hon

”

~

Läs mer om matriarki i mina böcker Postmodernisme premillénaire och Tu est Divina

Öresundsregionen

mest tätbefolkat i Norden

3,7 miljoner människor

bör vara en suverän stat

~

Räkgratäng

• 4 deciliter ris

• Grönsaksfond

• 1 kilo räkor

• Cirka 500 gram champinjoner

• 400-500 gram vit sparris på burk

• 1 ½ deciliter vispgrädde

• 1 ½ deciliter majonäs

• 3 ägg

• Omkring 1 ½ deciliter riven ost

• Curry

Börja med att koka riset, tillsätt då grönsaksfond samt curry. Rensa räkorna under tiden, borsta ren den färska svampen skivandes den i delar, fräs den senare i smör för att få fram daijlig smak. Häll av spadet från burksparrisen skärandes den senare i bitar.

Bred ut det kokta riset på ett ugnssäkert fat, fördela räkor, svamp samt sparris ovanpå riset.

Skilj på äggens gulor og vitor, vispa vitorna till hårt skum, vispa sedan grädden, rörandes därefter först ner gulorna og majonäsen i den, sist ihälles försiktigt äggviteskummet. Bred allt detta överst på fatet, strö därefter över osten.

Sätt in fatet i ugnen på 225 grader Celsius, grädda sedan tills rätten erhållit fin färg hvilket tager runt 10-15 minuter.

~

Danska i Normandiet - Europas tungomål DCII

Det -nordgermanska språket danska taltes framtills 1100-talet i normandiska Bayeux, men fanns historiskt även på andra platser, før exempel uppför Rhen og Seine, längs kusten mot den spanska gränsen samt längs västra delarna av Frankrikes medelhavskust. I Normandie gick man över till normandiskan, men lämnade där ord som cingler, hauban, hune, turbot, vague, homard, crabe og toponymer med ändelsen -fleur samt -tot som bland annat åtfinns i Honfleur, Harfleur, Barfleur, Lintot et Yvetot.

~

Axat från boken Europas tungomål

Multipela utlösningar

jag hinner få utlösning

fem sex gånger

under tiden de tu

svarta hingstarna

avknullas av dig

~

+ Femtio nyanser

Barndomsminnen

när brodern min dog

systerns hjärta avtog

glädjen ehuru återspirade

när jag från skötet utschasade

hon slapp va ensam

i familjen den stora

ånyo en vän

att va sam med

men hon blev mer

fast hon bara va tre

övriga syskon

för gamla varde

mor o far

ej närvarande harde

av depression o arbete

vi ensamma varde

kom ej å säg

att det fanns mer än hon

för jag vet vad jag minns

og det är allenast hon

tillsammans fann vi oss

familj på tu

mentalt föräldrarlösa
socialt hemlösa

~

Oppigårds Amarillo

amerikansk pale ale bryggd på allena humlesorten Amarillo, givandes en frisk humlerik smak med klar beska, men likväl blommigt marmelad, fruktigt aprikos, talligt bröd, från Dalarna. Fräsch beska.

~

+ Oppigårds Indian Tribute

Afroamerikanska flyktingar i Frankrike - Europas tungomål DCI

Engelska, snabbt frankofoniserade, gjorde sitt intåg med en afroamerikansk invandring till Frankrike när Lousiana såldes till USA år 1803 varvid uppemot 50 000 afroamerikaner flyttade till främst Paris, de flesta av dessa talade redan franskklingande språk, emedan en del talade engelskklingande. Nästa stora invandring från USA var efter första världskriget när över 200 000 var i Frankrike för att kriga, omkring 90 % av dessa var från amerikanska södern varvid många valde att stanna i Frankrike då det sågs som ett bättre alternativ än att åka tillbaka hem till apartheiden. Montmartre blev centrum og jazzen florerade. Idag räknas omkring 1000-2000 tillhöra denna etniska spillra, talandes både franska som engelska. Antalet svarta afrikaner rör sig om omkring 3-5 miljoner, en fjärdedel är karibier, talandes alla möjliga relativt senankomna språk, främst västafrikanska.

~

Axat från boken Europas tungomål

Afterwork

med slak kuk

får jag slicka dig

instead

~

+ Femtio nyanser

The Language

everything that is uttered in the mind is a language

everything that is spoken with our mouths is a parleur

anything that is written down is a Schriftsprache

~

+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire

Frans-Vlams - Fransk Flamländska - Europas tungomål DC

Det -västgermansk-saxisk-nederländsk-sydnederländska målet flamländska finns representerat av 20 000-40 000 individer i Westhoek i nordligaste delen av Frankrike där gränsen vätter emot Flandern - ungefär emellan Lille ock Dunkerque - man kan nog säga att språket allvarligt höll på att förtvina innanför de franska gränserna, innan de åter öppnades på grund utav den europeiska integrationen och många samarbeten sker nu över gränserna - det öppna Europa har skapat förutsättningarna för denna, såsom exempelvis lëtzebuergeschiskans, språköverlevnad. Viss radiobeteckning finnes på tungomålet som användes både litterärt samt administriellt framtills den språkförtryckande franska revolutionen. Den franska flamländskan brukar benämnas Frans-Vlams på flemländska samt tillhör de västflämländska språken, enligt toponymiska bevis så kan man konkludera att språket torde ha funnits i området sedan 700-talet.

~

Axat från boken Europas tungomål

Lyktan av ljus

jag vandrar

vandrar på

bort ifrån mörkret

bäst jag förmår

in i ljuset

lyktan av ljus

som fyren utstrålar

fyren på ön av ljus

förtrollad jag är

av lyktan av ljus

ljuset från ön

~

+ Tu est Divina

Between your legs

before I go to work

I lick you

after I come home

I lick you

what you do between

is none of my business

~

+ Erotica, Femtio nyanser

Lothringenfrankiska et Rhenfrankiska i Frankrike - Europas tungomål DIC

Tillikt de mosellfrankiska språken lothringenfrankiska samt det därifrån avskiljda rhenfrankiska språket talas i Frankrike utav ungefärligen sammantaget 30 000-400 000 parlörer, de sistnämnda siffrorna anges utav agitatoriska lothringsfrankiska förespråkare. En studie visar att språkanvändningen ligger på omkring 80 000 och där färre än 50 000 överför språket till nästa generation.

~

Axat från boken Europas tungomål

Jambalaya

Jambalaya härstammar från de Franska kvarteren i New Orleans, finnandes i en mängd olika varianter, varav nedan varandes en:

500 gram räkor

3 deciliter långkornigt ris

2 ölkorvar

150 gram zucchini

100 gram rödlök

2 citroner

150 gram tomater

2 matskedar tomatpuré

1 grön paprika

en halv gul paprika

1 röd chili

10 vitlöksklyftor

1 burk hela tomater

omkring 6 lagerblad

1 matsked socker

grönsaksfond

chilikrydda, olivolja, salt, svartpeppar

• Hacka rödlök ogh tomater, kärna ur samt tillskär chilin, tärna zucchinin samt paprikan.

• Hetta upp olja i en gryta fräsandes grönsakerna, pressad vitlök et tomatpuré, under runt 5 minuter.

• Skär ölkorvarna i slantar, tillsätt denna sedan tillsammans med ris i grytan fräsandes på medelhög värme i 3 minuter.

• Tillsätt saften från citronerna, hela tomaterna från burk, 2-3 deciliter vatten, fonden, krossade lagerblad, chilipulver, socker, salt samt dubbelt med svartpeppar i grytan låtandes puttra vidare på låg värme under lock framtills vattnet kokat in, tagandes emellan 20-40 minuter.

• Tillsätt räkorna blandandes om så att allt äro varmt.

Mange!

~

Turabdinska ~ Turoyoiska ~ Suryoyiska

Tūr‘abdīnska / ţuroyosiska / suryoyiska är ett nyarameiskt språk som talas utav de assyrier med härstamning i Tur Abdin i sydöstra Turkiet, i nordöstra Syrien, samt framförallt numera i diasporan. Ordet ţuro betyder ‘berg’ men det äldre namnet, samt det i många hänseenden preferabla är şurayt och många i diasporan benämner det som surayt, eller suryoyo hvilket betyder ‘syriska’.

De flesta är medlemmar i den syrisk-ortodoxa kyrkan samt syrisk-katolska kyrkan men det finns även en del kaldeisk-katolska som talar språket, varav de flesta är komna från Midyat / Mëdyad i Turkiet, numera bor de flesta utav dessa i Södertälje.

Många av de suryoyotalandes använder sig av klassisk syriska, eller kthābānāyā, som litteraturspråk och det finns även många revitaliseringsförsök gällande att få kthobhonoyo / kthowonoyo / kthowoyo som ett talat språk återigen, särledes hos föredetta suryoyotalare som nu kanske istället pratar svenska, arabiska, engelska, tyska, malayalam i diasporan, ett antal böcker och även tidningar finns numera på språket.

Turabdinskan var länge bara ett talat språk men sedan 1880-talet har det figurerat i skrift med den syriska skriften som medium, bland annat i modersmålsundervisningen i nutid i Sverige och man har i nutid även använt sig av det latinska alfabetet i en språkform som kommit att kallas toqu qorena hvilket betyder ‘kom ock låt oss läsa’ i hvilken en svensk-turabdinskt lexikon producerats, samt så har den syriska biblen översatts till språket år 2009.

Av naturliga skäl är språket fyllt med arabiska, turkiska samt kurdiska inlån och det är mëdyadvarianten som kommit att bli stilbildande även om det finns en uppsjö utav olika varianter som ehuru ej skall vara alltför åtskiljandes varandra, och dessa har även låtits influera de skrivna formerna utav språket som oftast. Kyrkorna, og kyrkskolorna, är dock som oftast motståndare gentemot att framföra det suryoyiska språket ock föredrar det klassiska, fonetiskt är språken även lika.

~

+ Europas tungomål

þu

efla hún

dagur gera

enn sól

~

+ Tu est Divina

Miseler-lëtzeburgesch i Frankrike - Europas tungomål DLXXXXVIII

Även det mosellfrankiska språket miseler-lëtzebuergesch talas i Frankrike i Thionville / Diedenhofen-regionen i Lorraine samt har runt 30 000-40 000 talare. Språket har som vanligt ingen officiell status och om språkutbildning sker i skolan så är det snarare vanlig högtyska som utlärs. Språket kan ändock ha goda chanser till överlevnad, då en mycket stor del utav befolkningen arbetspendlar till Luxemburg och där då får daglig nyttjning av sitt tungomål.

~

Axat från boken Europas tungomål

Fyrkant

hingstarna tu

knullar dig så

jag slickar dig då

~

+ Femtio nyanser

Ryska i Armenien

Det indoeuropeiskt–slavisk-östslaviska tungomålet ryska talas av omkring 12 000 invånare varvid omkring 5000 stammar från en invandring som skedde under 1700-talet och resterande har ankommit i olika omgångar, givetvis även till stor del under Sovjetisk permatid.

Många av de ryssar som anlände under 1700-talet är troendes molokaner, som blivit en etnisk markör, det är ungefär samma som bogomilerna som huserade i Balkan.

~

+ Europas tungomål