Elsassiskans förtvining - Europas tungomål DLXXXXV

Efter kriget har franskan gjort stora insteg på praktiskt taget alla nivåer og hur många som egentligen talar elsassiska nu är svårt att säga och även om de ovan nämnda siffrorna är relativt höga så är det nästan inga som talar det med barnen hvilket snabbt förtär ett språk, det finns även anspelningar på att detta tungomål håller på att gå över till att bliva ett kreolspråk där ingen kan varken franska eller tyska / elsassiska fullständigt utan bara en blandning - men som tur är så har intresset ökat för språket hvilket inger hopp och antalet talare är tillräckligt stort för att en långsiktig överlevnad kan ske bara intresse finns. Enligt de alsaciska aktivisterna så var Paris första reaktion på detta nyvaknade intresse ‘Ät din surkål et håll käften’ - även om detta är påhittat av elsassarna själva så illustrerar detta ganska bra den franska inställningen till inhemska minoriteter och den franska politiken kanske lyckas, enbart cirka 10 procent av den elsassiska ungdomen använder sitt eget hävdavunna språk vid umgänge. Kunskapen i det högtyska standarsspråket är dock i många fall avsevärt bättre än vad förhållandena är för elsassiskan. 1994 fick Strasbourg till råga på allt en borgmästare vars tyska, eller elsässerditschka, kunskaper var obefintliga hvilket tidigare aldrig skett.

~

Axat från boken Europas tungomål