Nissa la Bella - Europas tungomål DLXXIV

Nissa la Bella är nationalsången och kan här figurera som niçardiskt språkexempel:

Nissa la Bella

Viva, viva, Nissa la Bella!

O la miéu bella Nissa

Regina de li flou

Li tiéu viehi taulissa

Iéu canterai toujou.

Canterai li mountagna

Lu tiéu tant ric decor

Li tiéu verdi campagna

Lou tiéu gran soulèu d'or.

Toujou iéu canterai

Souta li tiéu tounella

La tiéu mar d’azur

Lou tiéu cièl pur

E toujou griderai

en la miéu ritournella

Viva, viva, Nissa la Bella!

Canti la capelina

La rosa e lou lilà

Lou Pouòrt e la Marina

Paioun, Mascouinà!

Canti la soufieta

Doun naisson li cansoun

Lou fus, la coulougneta,

La miéu bella Nanoun.

Canti li nouòstri gloria

L’antic e bèu calèn

Dòu dounjoun li vitoria

L’oudou dòu tiéu printemp!

Canti lou vielh Sincaire

Lou tiéu blanc drapèu

Pi lou brès de ma maire

Dòu mounde lou plus bèu.

~

Axat från boken Europas tungomål

Du kanske tycker livet är roligt

men jag tycker bara det är skit
så du kan väl ta o hålla käften

~

Niçardiska - Europas tungomål DLXXIII

En mycket liten del av Nissas / Niças befolkning talar niçardiska men språket har fått ett socialt uppsving på senare år, det talas även till viss del i Monaco. Språket är inte helt olikt liguriska, eller munegaskun, heller varför man kan se det som ett övergångsspråk, tidigare även inlemmat i den liguriska grupperingen. Uppsvinget av nissartiskan har – med franska mått mätt – gått så långt att det till och med finns nyhetsuppläsningar i TV på språket, med fransk undertextning och i gamla staden i Nissa / Nice är gatuskyltarna på niçardiska.

~

Axat från boken Europas tungomål

Apors faddor

apor vandrar längs vägar av stålbent aluminium, trevandes iväg, upp, ner, ou ut, bort, från asfalt og tång

~

Provençalskans dialekter - Europas tungomål DLXXII

Occitanskan brukar ofta, men felaktigt, benämnas provençalska; det är en felaktig benämning, för provençal / provençau är allena ett av de många mål som utgör den occitanska gruppen. Provençalska talas av cirka 250 000-365 000 människor, men emellan 800 000 och 4 miljoner säger sig ha någorlunda kunskaper i språket. Språket är ganska uppdelat i olika varianter av olika grad, just till exempel niçardiska / nissart i greveskapet Nissa / Niça, rodanenc som talas kring Rhônefloden, Arles, Avignon samt Nîmes som hade utlöparen shuadit, ett judeoprovençalskt språk, samt provençal maritim / centrau / mediterranèu  som är språket omkring Marseille / Marselha, Cannes / Canas, samt runt Aix-en-Provence, Toulon, Antibes, Grasse, Forcalquier, Castellane og Draguignan. En del av dessa är svårförståeligt för andra provençaltalare, hvilket kan betyda att vi har att göra med ytterligare några språk - alla språk är ehuruväl språk, språk kan ju inte vara något annat än ett språk varän och av vem det talas, huruvida det skrivs eller icke, huruvida det förstås eller icke - det finns s.a.s. inga Språk, utan enbart språk, detta även om parlörerna og skrivörerna av ett språk ser detta som ett Språk.

~

Axat från boken Europas tungomål

Allena njutning - Tu est Divina I XXXVIII

vårat syfte ligger i att till fulla behaga Dig

din njutnings maximering på alla plan är sakral

din totala tillfredsställelse, din eufori i extas,

det är vårat absolut högsta og allenaste mål

Iγ

= Tu est Divina

Världsperspektiv

man måste ju se så mycket av världen så möjligt innan man dör

- det handlar inte om att se så mycket som möjligt, det handlar om att kunna ta tillvara på det man ser

~

Kycklingsoppa con calvadosgrädde

Till soppan:

• 1 Kyckling

• 1 ½ liter vatten

• 1 gul lök

• 1 vitlök

• 5 lagerblad

• 15 vitpepparkorn

• lite salt

• runt åtta färskpotatisar

• runt åtta små morötter

• 4 vårlökar

• 9 sockerärter

• 1 liten zucchini

Till Calvadosgrädden:

• 2 deciliter vispgrädde

• 3 matskedar fransk cidersenap, grov senap

• 1 matsked farinsocker

• 3 matskedar calvados

• 1 knippe gräslök

Tillredning:

• Vispa grädden hårt og smaksätt med senapen, farinsockret, calvadosen samt finskuren gräslök. Gör denna helst dagen före så att smakerna hinner framkomma maximalt.

• Dela kycklingen på hälften, lägg den sedan i en stor kastrull med kallt vatten för uppkokning.

• Den gula samt vita löken skall delas mitt itu, med skalet kvar varefter snittytorna lägges i en ren gjutjärnspanna för rostning framtills de erhållit en svart bränd färg. Tag därefter av det främsta skalet.

• Lökarna, ännu hela men utan yttre skal, lagerbladen, vitpepparkorna samt saltet islänges kycklingkastrullen som nu kokat upp. Detta skall sedan småputtras i ungefär 30 minuter framtills innertemperaturen för kyckligen nått 68 grader.

• Färskpotatisen må tvättas sedan kokas i en kastrull vid sidan om.

• När kycklingen kokat färdigt tages denna upp för avkylning på ett fat, samtidig som buljongen låtes koka på hög värme framtills den reducerats till omkring 1 liter.

• Morötterna må tvättas, blasten från vårlökarna borttagas, för delning på längden, även sockeräterna bör klyvas längs mitten, zucchinin skures i tunna skivor. Alla dessa grönsaker må kokar i några få minuter i kycklingbuljongen före serveringen.

• Kycklingen bör avplockas allt kött där de avplockade bitarna ilägges i soppan precis före serveringen.

Calvadosgrädden serveras i en separat skål varhän påläggning kunne ske efter tycke og smak.

Prosecco eller champagne drickes naturligtvis till, normandisk cider går antagligen väl det med, samt intagandes en normandisk trou, likväl.

~

Occitanskans et Provençalskans litterära historia - Europas tungomål DLXXI

Occitanskans existens framkommer ännu tidigare än nordfranskan i källmaterialet, även om ingen direkt information om språket framkommer. Det var biskopen av Arles som i början av 500-talet bekymrade sig över att folket, homo rusticus, inte förstod Kristus religion, emedans mer folkliga sånger om diverse okristna ting fick allmänn spridning med anledning utav sin språkliga lättåtkomlighet. Under 1000-1400-talen upplevde de occitanska språken en blomstringstid og då speciellt provençalskan som var ett vida använt litterärt tungomål med bland annat poesi, og mycket av den trubadurpoesi som än idag är känd är från början oftast skriven på provençalska, men även limousinskan blev ett koinéspråk för trubadurerna, även om detta alltsomoftast förglöms - den tidiga biskopen kanske även hade dessa trubaduriska smädessånger i sina farhågiga tankegångar. Occitanskan är härmed det första europeiska folkspråk som på allvar börjar användas i diktning under medeltiden. Från 1500-talet, då Frankrike genomgick en centraliseringsvåg, så undanskuffades de occitanska målen till fördel för den härskande Île-de-France-varianten av de nordfranska målen tillhörande den galloromanska grupperingen inom romanskan og behölls i den ställningen fram till 1800-talet, då de occitanska språken genomgick en mindre renässansisk blomstringsepok, språket figurerar inom alla litterära genrer. Man har skapat ett organ kallat Institut d'Estudis Occitans som skall ha en språkvårdande uppgift, men det borde vara bättre med en språkspridande missionering i Occitaniens Frankrike, så att inte hela området svallas över av nordfranskans françien. Som turist i någon av de sydfranska städerna är sannoliken hög att man inte hör ett enda occitanskt ord på gatan, eller ens hemma hos någon.

~

Axat från boken Europas tungomål

Element

varje element i din skepnad

vartenda allt i din varelse

är fullkomligt sakralt

värdet är Du

~

+ Tu est Divina

Därhemma

att lämna dig

tar energin ur mig

min kärlek

min själ

stannar hos dig

när jag ifrån dig går

allena min kropp åker därifrån

min själ varo därhemma

där den hemma hör

ej ens tårarna
vill i kroppen åstanna

~

Äkta snälla killar

ger allt, gör allt

tillåter allt

för Er

~

+ Tu est Divina

Occitanskan i Occitanien - Europas tungomål DLXX

Om vi ginge över till den romansk-occitanska undergruppen så finner vi några tungomål som är distinkta. De occitanska målen talas av ungefärligen 1-3 miljoner människor i dess historiska region som nu bebos utav 14 miljoner människor. Antalet talare är i avtagande, man räknar att det endast är cirka 9 % av dessa som nyttjar språken vardagligdags og måhänt 6 % har skrivförmåga på språken men det produceras ändock en hel del böcker på målen. Namnet ‘occitanska’ härrör från termen langue d'oc som kanske hörs, på occitanska heter det dock lenga d’òc.

~

Axat från boken Europas tungomål

Lyckoman

salige den man

som får dig se nåendes eufori

samt extas

smaka din alstring, därav

~

+ Tu est Divina, Erotica

De sefardiska judarna i Bosnien-Hercegovina

De sefardiska judar som historiskt funnits i Bosnien talar ett iberoromanskt språk som ofta går under benämningarna ladino / sefardiska / spanjolska som före det senaste kriget hade en livsaktig koloni i Sarajevo. Dessa spanjoler på Balkan är ett resultat utav det Osmanska rikets toleransaktiga policy gentemot judar varhän man bland annat öppnade dörren för massinvandring utav dem efter att Spanien förvisat hela sin judiska befolkning, en del utav dessa kommo att bo i de balkanska raumet utav Osmanska riket.

Redan år 1581 byggde den ottomanska guvernören ett speciellt hus i Sarajevo på tvåtusen kvadratmeter, hvilket menades skulle bebos av 60 judiska familjer och huset var situerat i utkanten utav det muslimska kvarteret öster om Kal Grandi, den stora synagogan, og kallades Il Kurtijo utav judarna. Huset var ingen påtvingad ghettoisering, då judarna ej varo tvugna att bo där, utan det kan sägas mer ha varit en social inrättning för de fattiga, emedans rikare judiska familjer valde att bo annorstädes. I början av 1800-talet hade flera judiska kvarter vuxit upp, alla i närheten utav muslimska diton.

1686 kommo även de första germansktalande ashkenaziska judarna från Ungern, när ottomanerna utkastades därifrån följde ett antal judar med osmanerna för en friare tillvaro i det muslimska sultanatet, fler kommo efter 1878 då Österrike-Ungern tog över.

Även om runt 50 % av de då nära 5000 sefarderna talade spanjolska under 1930-talet, så hade den sista judeospanska nyhetstidningen, La Alborada, upphört redan 1901. Man räknar att det fanns runt 14 000 judar inom gränserna av Bosnien-Herzegovina före förintelsen närav 10 000 bragtes om livet, många utav dem som överlevde varo sådana som lyckats fly in till den Dalmatiska kusten som var italienskt hvilket innebar visst skydd.

De flesta överlevande flyttade sedermera till det Heliga landet, men i det tidiga 1990-talet, innan de bosniska krigen, så fanns det fortfarande omkring 2000 bosniska judar och relationerna folken emellan ses som överlag goda. När krigen började så evakuerades nästan alla judar dock till Israel utav en judisk organisation, de flesta har valt att stanna där.

Ävenså, idag bedöms det finnas omkring 500-1000, utspridda på städerna Sarajevo, Banja Luka, Mostar, Tuzla, Doboj samt Zenica, återigen bedöms relationerna som goda.

~

+ Europas tungomål

Livsvirilism

eran entitet

må njutning

nå, i spagat

universums allt

då ler i vigör

naturens anda
fladdrar virilt

~

+ Erotica, Tu est Divina, Femtio nyanser

Risotto con le castruare - Kronärtskocksrisotto

- 320 gram Vialone Nanoris, eller risottoris

- 8 färska kronärtskockor

- 3 sharlottenlökar

- 1,5 deciliter torrt vitt vin, helst venetianskt

- 1 liter kycklingbuljong, eller fond

- 3 matskedar olivolja

Det skall egentligen vara de speciella violetta kronärtskockorna från Sant Erasmo men då dessa kunne vara svåra att få tag på utanför Venedig så får vanliga gå vägen, välj då ut de minsta du finner. Är man ovan, eller bekväm, i handhavandet utav kronärtskockor så går burkvarianten väl likaså.

• Förbered kronärtskockorna genom borttagning utav de yttre löven samt avklippandes topparna från resten, skär i mindre rundor, sautéra i en stekpana med olivolja för att uppmjuka dem, lägg dem sedan åt sidan. Nyttjas burkkronärtskockor så låtes dessa avrinnas innan de uppskures samt sedan delikt sautéras även om de redan äro mjuka, för att få rätt smaker framkomna, lägg dem sedan åt sidan.

• Skala og skär scharlottenlöken, sautéra dessa med i den överblivna oljan från ovan under ett par minuter innan riset ihälles likväl under genomrörning framtills riset ej längre varandes genomskinligt. Häll då i vittvinet låtandes det avdunstas.

• Koka riset ihällandes kycklingfonden allteftersom under närmaste cirka 20 minuterna.

• Häll i kronärtskockorna, rörandes ned dem gentilt men ordentligt, salta, peppra, samt ät.

Som förstås passar denna rätt antingen som en primo piatto eller även som en full måltid, till venetianskt vitt vin, eller prosecco, förståss.

~

Liguriska i Frankrike - Europas tungomål DLXIX

Liguriska tillhör osså den -galloromanska gruppen, ehuru ej den nordliga, utan den har ett eget efternamn vid namn -liguriska, denna form av liguriska skall givetvis icke förblandas med sin namne i antiken. Liguriska av den genovanska varianten talas på den sydligaste udden på Korsika i den lilla byn Bonifacio. I Provence åtfinns liguriska kolonier från allra minst 1400-talet i Biot, Vallauris, Mons och Escragnolles, där man talar något som kan kallas västliguriska. Även Nice’s språk nissardiska sägs av vissa lingvistiker vara ett liguriskt språk, härom tvistar de occitofila med de ligurofila.

~

Axat från Europas tungomål

Barndomsminnen

minnena är bara fulla av bråk

samt ett eller två andra minnesstråk

annars är det tomt likt en ödetomt

inga människor, ingen familj av sju, inga händelser

eller jo, vissa minns jag till dess skepnad

vissa händelser vid dess skeenden

inne i den dimmiga röken som är ens sinne

men fyra syskon o två föräldrar

har visst försvunnit in i denna solkiga bank

under första decenniets minnesbank

men jag antar....

jag annars hade en bra barndom

jag minns ju inget av den

fanns nog intet att minas

varken av godo eller ondo

allt är borta

för inget fanns

förutom syster Melina

som alltid fanns

alla minnen är relaterade till henne

även när övrig familj var i närheten

vi två

bara vi

mentalt familjelösa barn

~

Snällhet

tjejer bör ej vara extra snälla
mot snälla killar

~

+ Tu est Divina

Språkkarta: Franco-provençal Arpitan - Europas tungomål DLXVIII

~

= Europas tungomål

Venetianska köttbullar

- 200 gram blandad köttfärs

- 2 ägg

- 30 gram riven parmigiano reggiano

- 10 gram mjöl

- ett gäng grenar hackad persilja

- ströbröd

- olio extravergine d’oliva, salt, peppar

• Lägg köttfärsen i en skål tillsammans med äggen, osten, mjölet et persiljan, lite salt samt nymalen svartpeppar, likväl som en hand ströbröd.

• Blanda helhjärtligt framtills allt varða blandat framtills mjuk og formhård entitet är skapad för behandling, om det är för fuktigt så släng i mer ströbröd.

• Lämna det att stå minst en timme under en duk.

• Häll ut ströbröd på en tallrik, formera här efter små köttbullar för rullning häri. Stek dem sedan i en het stekpanna med olja, rulla runt stekandes under runt 5-6 minuter.

Dessa köttbullar kunne absolut ätas varma som en contorni till någon annan rätt, som del i en förrätt, men passar annars som allra bäst som kylda tilltugg till ett glas prosecco, enligt mig.

~

Life

the most boring thing around

~

The Sovereign Military and Hospitaller Order of Saint Mary of Jerusalem Teutonic of Swabia - Landologica CCCVI

Sovrana Casa di Svevia - Principato di Leuca

~

+ Postmodernisme premillénaire, Tu est Divina

Franco-provençalskans arpitans skriftmässiga historik - Europas tungomål DLXVII

Språket finns i skrift sedan åtminstone 1100-talet och språket är även väldigt arkaiskt och fastän det är så extremt fragmenteriserat samt ännu till denna dag ostandardiserat eller okodifierat så har man en lång skriftlig tradition. Från tidigt 1100-tal finns en hundrafemversig dikt om Alexander den store, den 10 002 radiga episka förtäljningen om Girart de Roussillon har klara arpitanska språkdrag, från 1200-talet og framåt finns både juridiska som religiösa verk författade på språket, bland annat finns Corpus Juris Civilis / Justinianus kodex översatt. Poesi, satir, musik, politik, fortsattes att skriva på språken i god anda framtills slutet av 1800-talet när nordfranskans hegemoniska ställning sedimenterades, även om språket allt fortfarande skrivs om än i minskad med ack viril form.

~

Axat från boken Europas tungomål

Min musa Maria

jag kan det ej hjälpa

det är inte mitt fel

men mitt hjärta pumpar på

jag känner värmen

i bröstet mitt

mitt sinne blir totalt euforiskt

hjärncellerna får en riktning allena

hela min kropp o hud

men absolut främst

mina ögon o själ

blir totalt extasisk

när jag inför gudinnan min står

inför Dig

med min själ darrandes av åtrå

~

+ Tu est Divina

Emotionellt skalv

kännandes huru själarnas mäktiga kraft ekar
sesmiologerna tror att världen tyar väck

~

+ Erotica, Tu est Divina, Femtio nyanser

Franco-provençalskans Arpitan i Burgundien - Europas tungomål DLXVI

Ett antagligvis -galloromanskt språk är franco-provençalskan, eller arpitan, som man inte får sammanblanda med provençalskan, som vi senare skall titta på, då det står klart att det är olika språk, till og med tillhörandes olika romanska undergrupper, detta häri har omkring, snabbt åldrandes, högst 70 000 talare i Frankrike, varav ungefär 15 000 beräknas föra språket vidare till nästa generation. Franco-provençalska talas i bland annat Schweiz samt i Italien, men aussi på den franska sidan av gränsen finns ett mindre antal parlörer men språket håller på att sugas upp i franskan, den sociolingvistiska situationen ser ehuruväl ganska mycket bättre ut i Italien och något bättre ut i Schweiz og de flesta talarna bor även i Aostadalen där det erkänns samt skyddas, hvilket inte är fallet för språket i Schweiz, där kallat romand. Språket är også extremt fragmentiserat i ett antal geolektformer där många av varianterna är väldigt distinkta och språkspektrat är överlag mer fragmentisrat än occitanskan eller oïlskan, ofta är förståelsen talarna emellan relativt obefintlig, så det rör sig allt om flera olika mindre språk, man räknar med minst sex-sju subgrupper om 41 olika idiomer. De macrogrupper som åtfinns i Frankrike är lyonnäsiska, med färre än 1000 talare, savoyardiska, franc-comtoi även kallat Jurassien-Méridional och ej att förblanda med oïlspråket med samma namn, samt dauphinois men likväl färre än 1000 talare. Vissa menar att franco-provençalskan tillsammans med de galloromanska språken i norra Italien bildar en egen romansk undergrupp esomoftast går under benämningen -romansk-franco-provençalska, man kan oxå benämna gruppen som romansk-galloromansk-francoprovençalsk för att därmed distinktsera dessa galloromanska språk från de nordgalloromanska. Man kan osså göra den historiska poängteringen att francoprovençalskan talas i ett geografiskt område som ungefärligen överensstämmer med det territorium som befolkades utav burgunderna, men om det finns någon koppling däremellan är upp till var och en att själv konkludera, ett förslag finns ehuru att benämna språket som just burgundiska. Alte-Burgundiskan anses annars relativt kvickt ha assimilerats in i det romanska språkhavet och var ej i bruk alls lika länge som nabomålet frankiska og lämnade ej heller nämnvärda spår efter sig, förutöver då namnet Bourgogne från Burgundia, samt territoriumet som nu omfångar francoprovençalskan. Arpitanskan står språkligt emellan oc et oïl-målen hvilket ledde till att lingvisten Ascoli exonymiskt döpte språket till franco-provençal, internt har man senare tiden lanserat arpitan / arpian, ungefär som alpinska, emedans man i Schweiz sedan åtminstone slutet av 1400-talet benämnt det som romand, den ordinära franskan som tagit över som språk i regionen har likväl erhållit denna beteckning. Många övriga namn hänför sig till sin direkta lokalisation, men annars nyttjas patouès, nosta moda, sarde samt gaga, likväl, men namnet arpitan vinner nu terräng.

~

Axat från boken Europas tungomål

Epouse Volage

~

+ Erotica, Femtio nyanser

Negerhuvud

västindiska kaktusarten Melocactus communis DC

~

Omelett med ost og ärter

3 ägg

1 matsked vatten

lite hackad färsk gräslök

30 gram riven ost

60 gram gröna ärter, tinade

solrosolja, salt, svartpeppar

• Vispa äggen med vattnet, salt samt peppar

• Blanda i en annan skål gräslöken, osten samt ärterna

• Hetta upp en panna med olja, sänk sedan värmen

• Häll i omelettsmeten avvaktandes till den nått lätt stelnad i botten, dra smeten från kanterna inåt mitten så att det flytande rinner ner avvakta framtills hela äggsmeten havandes tillstannat men där viss krämighet kvarstår

• Häll fyllningen på ena halvan låtandes stående någon minut

• Vik över den ofyllda sidan över den fyllda.

~

Zarphatiska i Tzarfat et Judeonormandiska - Europas tungomål DLXV

Ett annat nordgalloromanskt mål som tyvärr antagligen gått hädan är det judisk-franska zarphatiska språket, tsarfatit, som erhållit sitt namn utefter hebréernas namn för Frankrike, Tzarfat צרפת. Zarphatiska talades i Rhen-Moselle-området i norra Frankrike samt i dagens centralvästra Tyskland og Flandern, emedans nordfranska judar i Normandie talade ett judeonormandiskt tungomål som ehuru oftast låtes ingå i den zarphatiska grupperingen. Zarphatiskan är en självständig utveckling från fornfranskan och skrevs med ett modifierat hebreiskt alfabet men hade inte särledes många inlån från hebreiskan. Judarnas lite speciella diversifierade historia i Frankrike kommer senare att genomgås i samlad trupp, något obefogat, men praktiskt samt antitautologiskt. En del tyder på att det var främst zarphatiskan som var det ursprungliga språket för de grupperingar som senare utvecklade jiddisch, nämnvärt är att den store kalonymidska talmudisten Rashi nyttjade detta språk. Med anledning utav extensivt förtryck och förföljelser förintades detta språk redan under 1300-talet.

~

Axat från boken Europas tungomål

Livsdroppar

espresso, vin, grappa,

kvinnors njutningsdroppar

droppar skola det va

~

+ Tu est Divina, Erotica, Femtio nyanser

天照

禁断の果実

かじつ

遊女

~

+ Tu est Divina

Valonskan i Frankrike - Europas tungomål DLXIV

I norra Frankrike finns som ovan nämndes ytterligare ett nordgalloromanskt språk, valonskan (se Belgien) som i Frankrike talas av habitanter i staden Givet, botte de Givet i Nordardennes, och talarna är antagligen till antalet under 1000 styckna som inte i nämnvärd grad fört språket vidare till barnen.

~

Axat från boken Europas tungomål

Tråkiga svenska tjejer

trista svenska tjejer

osjälvsäkra

jämlikhetsivrare

puritanska, inskränkta

tag för er!

njut!

fokusera på Er

kräv allt

samt ännu mer
ännu fler

~

+ Tu est Divina, Erotica, Femtio nyanser

Polacker i Armenien

Några hundra polacker huserar i landet sedan tidigt 1800-tal, de talar nu nästan alla ryska og armeniska och kanske bara några ytterligt få behärskar polska, intresset för språket, kulturen, historien har ehuru fått ett uppsving på senare år.

~

+ Europas tungomål

Innis & Gunn - Toasted Oak IPA

fräsch frisk maltig, bara smått besk, men relativt tunnt rundt fruktig i sin smak med persika, apelsin, likt av träigt stram fat, ljus sirap, citrontouch, örter et vanilj, fatsmaken kommer utav att man lagrat alen på ekfat utefter ursprungsbehandlingen utav ölsorten när man forslade konserveringsbar humlerik öl sjövägen till Indien under kolonialtiden. Innis & Gunn är ensamma om att följa den gamla traditionen med denna IPA’n, ett lyckat sjötag.

~

Langues d’oïls undanskuffning - Europas tungomål DLXIII

Viss utbildning finns informellt sett att tillgå på språken, även i universitetsvärlden där forskning kring de olika språken ibland utförs. Formell forskning kring de olika franska språken, inklusive de occitanska, påbörjades redan 1888 när en dialektologisk stol instiftades vid l’Ecole pratique des hautes études. Viss bokutgivning på de olika geolekterna skeer men språken erkänns givetvis överhuvudtaget inte i detta språk-centralistiska land. Termen langues d’oïl användes för första gången under 1000-talet och Dante är känd för att ha divigerat de romanska språken sägandes nam alii oc, alii si, alii vero dicunt oil. Under slutet av 1200-talet nämnes även de olika språken vid namn, exempelvis lagage pikart i Livre Roisin från 1283, på andra ställen nämns normandiska lingvistiska drag eller poetevinska i full vigör. Redan på 1100-talet klagade man inom det parisiska hovet på korsriddaren samt touvèren Conon de Béthune när han nyttjade ord kommandes från det norromliggandes Artois. En troveur är förövrigt nordfranskans trubadörer, hvilket är ett ord som vi känner till väl men som är avståndsmässigt längre bort, från occitanskan. Det är även från detta århundrandet og framåt som parisiskans franska bleve imperalistiskt och försökt underkuva de övriga språken men det är först i och med franska revolutionen, samt sedan första storkriget under 1900-talet, som det fått grav effekt utav de många distinkta språken, occitanskans trubadör har ehur överlevt. Nästan alla oïlspråken finns i litterära traditioner som fortlevs än idag, om än i liten skala.

~

Axat från boken Europas tungomål