De sefardiska judarna i Bosnien-Hercegovina

De sefardiska judar som historiskt funnits i Bosnien talar ett iberoromanskt språk som ofta går under benämningarna ladino / sefardiska / spanjolska som före det senaste kriget hade en livsaktig koloni i Sarajevo. Dessa spanjoler på Balkan är ett resultat utav det Osmanska rikets toleransaktiga policy gentemot judar varhän man bland annat öppnade dörren för massinvandring utav dem efter att Spanien förvisat hela sin judiska befolkning, en del utav dessa kommo att bo i de balkanska raumet utav Osmanska riket.

Redan år 1581 byggde den ottomanska guvernören ett speciellt hus i Sarajevo på tvåtusen kvadratmeter, hvilket menades skulle bebos av 60 judiska familjer och huset var situerat i utkanten utav det muslimska kvarteret öster om Kal Grandi, den stora synagogan, og kallades Il Kurtijo utav judarna. Huset var ingen påtvingad ghettoisering, då judarna ej varo tvugna att bo där, utan det kan sägas mer ha varit en social inrättning för de fattiga, emedans rikare judiska familjer valde att bo annorstädes. I början av 1800-talet hade flera judiska kvarter vuxit upp, alla i närheten utav muslimska diton.

1686 kommo även de första germansktalande ashkenaziska judarna från Ungern, när ottomanerna utkastades därifrån följde ett antal judar med osmanerna för en friare tillvaro i det muslimska sultanatet, fler kommo efter 1878 då Österrike-Ungern tog över.

Även om runt 50 % av de då nära 5000 sefarderna talade spanjolska under 1930-talet, så hade den sista judeospanska nyhetstidningen, La Alborada, upphört redan 1901. Man räknar att det fanns runt 14 000 judar inom gränserna av Bosnien-Herzegovina före förintelsen närav 10 000 bragtes om livet, många utav dem som överlevde varo sådana som lyckats fly in till den Dalmatiska kusten som var italienskt hvilket innebar visst skydd.

De flesta överlevande flyttade sedermera till det Heliga landet, men i det tidiga 1990-talet, innan de bosniska krigen, så fanns det fortfarande omkring 2000 bosniska judar och relationerna folken emellan ses som överlag goda. När krigen började så evakuerades nästan alla judar dock till Israel utav en judisk organisation, de flesta har valt att stanna där.

Ävenså, idag bedöms det finnas omkring 500-1000, utspridda på städerna Sarajevo, Banja Luka, Mostar, Tuzla, Doboj samt Zenica, återigen bedöms relationerna som goda.

~

+ Europas tungomål