Meglenitiska i Moglenadalen

 

Det meglenitiska språket, som är ett östromanskt tungomål ofta sammanförandes med aromuniskan, talas utav omkring 4000-12 000 invånare i norra Hellas i sju byar i Moglenadalen, antalet är bara något minskat från tillgängliga siffror från efter första storkriget under 1900-talet.

Meglenitiskan har klara skillnader i morfologi samt fonologi i jämförelse med övrig aromuniska, vissa har menat att detta är ett resultat av slavoniskt inflytande, men det har ej kunnat påvisats og motbevis för denna tes finns likväl. Det meglenska området är i sig självt språkligt blandat med dels då meglenistiska, men oxå med vanlig aromuniska, hellasiska, pontiska, makedonska ock turkiska.

Meglenskan har på vissa sätt faktiskt klarat sig bättre i överlevnadskampen än övrig aromunska, bland annat tack vare att ingen skola, med hegemonisk språkpolitik, kunde figurera under krigen och en väg byggdes inte till Archangelos förrän under 1950-talet. Vägen gjorde så att samhället har fortsatt att florera, många andra väglösa samhällen har dock försvunnit, frånvaron av skolan under några år gjorde åtminstone så att förra generationens barn finge lära sig genuin meglenitiska, hvilket de kunnat föra vidare till senare generationers helleniserade megleniter.

Vissa historiker har menat att meglenerna är ättlingar till en blandning utav rumäner samt peceneger som ditflyttades utav den byzantiska kejsaren Alexios I Komnenos år 1091, bland annat pekar man på eventuella asiatiskliknande faciala drag men de flesta avfärdar denna mer distinkta rasbiologiska tes till fördel att de i sak är aromuner, eller rumänskättlingar.

De flesta meglenoaromuner är ortodoxt kristna men under 1600- og 1700-talen så konverterade hela byn Nânti till islam, vid år 1900 utgjorde megleniterna ungefär 3500 utav dess invånare, hvilket ledde till att alla dessa blev tvångsmässigt deporterade till Turkiet år 1923 och där är de kända som karadjovalides efter det turkiska namnet på Moglen.

~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.