~
Det Ghaqi-Qumuqiska, eller lakiska, khanatet var under 1300-talet ett relativt självständigt döme och även ett islamiskt center och ådrog sig genom detta både kulturell såsom religiös prestige. Före folket där islamiserades hänförde de sig gentemot armenisk kristendom sedan de kristnats under sjunde århundradet.
Under 1600-talet försvagades dock khanatet oroväckande ock förintades slutligen genom maktkampen emellan det Ottomanska, det Persiska samt det Ryska imperiet. Det lakiska området hamnade under rysk domvärjo från början utav 1800-talet. Lakerna flyttade först självmant, men sedan genom tvång, från sina bergsområden, till låglandsområdena i mitten av Dagestan. Genom att tjetjenerna deporterades 1944 fick Dagestan en del utav deras områden varvid lakerna fick inflytta i de föredetta tjetjenska husen, hvilket inte setts med oblida ögon från återvändande tjetjener och som fått som följd att den dagestanska regimen beslutat att tillge lakerna nya områden att flytta till i närheten utav huvudstaden.
Det lakiska språket
Det lakiska, eller ghazi-qumuqiska, språket har 112 000-120 000 individer med det språket utflödande från sin mun, och sina händer, i främst Mittdagestan och en tredjedel i huvudstaden Makhachkala. Språket är tillhörigt den nordöstkaukasiska språkfamiljen inom den dagestanska lakiska undergrupperingen. Skriftspråket är baserat på kumuxiskan varvid avskärmning gjorts gentemot de andra varianterna, t.ex. vicxinskan, balxarcalakanskan eller ashtikulinskan, men detta gör kanske inte så värst mycket då varianterna ur kaukasisk synvinkel ligger förhållandevis nära varandra.
Andra lakiska språk som står att finna är bl.a. darginska som just tillhör denna dagestanska språkliga undergruppering. Darginska talas dessutom utav hela 280 000-360 000 människor i främst centrala Dagestan och i andra länder. Tungomålet består av flera och befinner sig i en uppdelad position där en mängd geolekter kommit till stånd. Genom akushaspråket så har man ehuru erhållit en litterär status, hvilket gör att många således framhäver att det är just akushaspråket som är den riktiga darginskan emedans annat darginskt tal allena är rotvälska.
Andra varianter såsom kaytagiska och kubachinska har åtminstone innan menats vara egna språk - vem säger att enbart en litterär stil kan finnas, speciellt när faktum är att pluralism råder i de talade formerna av språken, d.v.s. i språkets fundamentala grund. Darginerna har i det stora hela lyckats bibehålla sina traditionella samhällsformationer under den kommunistiska eran.
~
Lakiska är ett officiellt erkänt språk i Dagestan, republiken Dagestan heter på lakiska Дагъусттаннал Республика.
Läs mer om de lakiska språken, lakerna, Dagestan, eller de kaukasiska folken og språken i min bok Europas tungomål.
Det Ghaqi-Qumuqiska, eller lakiska, khanatet var under 1300-talet ett relativt självständigt döme och även ett islamiskt center och ådrog sig genom detta både kulturell såsom religiös prestige. Före folket där islamiserades hänförde de sig gentemot armenisk kristendom sedan de kristnats under sjunde århundradet.
Under 1600-talet försvagades dock khanatet oroväckande ock förintades slutligen genom maktkampen emellan det Ottomanska, det Persiska samt det Ryska imperiet. Det lakiska området hamnade under rysk domvärjo från början utav 1800-talet. Lakerna flyttade först självmant, men sedan genom tvång, från sina bergsområden, till låglandsområdena i mitten av Dagestan. Genom att tjetjenerna deporterades 1944 fick Dagestan en del utav deras områden varvid lakerna fick inflytta i de föredetta tjetjenska husen, hvilket inte setts med oblida ögon från återvändande tjetjener och som fått som följd att den dagestanska regimen beslutat att tillge lakerna nya områden att flytta till i närheten utav huvudstaden.
Det lakiska språket
Det lakiska, eller ghazi-qumuqiska, språket har 112 000-120 000 individer med det språket utflödande från sin mun, och sina händer, i främst Mittdagestan och en tredjedel i huvudstaden Makhachkala. Språket är tillhörigt den nordöstkaukasiska språkfamiljen inom den dagestanska lakiska undergrupperingen. Skriftspråket är baserat på kumuxiskan varvid avskärmning gjorts gentemot de andra varianterna, t.ex. vicxinskan, balxarcalakanskan eller ashtikulinskan, men detta gör kanske inte så värst mycket då varianterna ur kaukasisk synvinkel ligger förhållandevis nära varandra.
Andra lakiska språk som står att finna är bl.a. darginska som just tillhör denna dagestanska språkliga undergruppering. Darginska talas dessutom utav hela 280 000-360 000 människor i främst centrala Dagestan och i andra länder. Tungomålet består av flera och befinner sig i en uppdelad position där en mängd geolekter kommit till stånd. Genom akushaspråket så har man ehuru erhållit en litterär status, hvilket gör att många således framhäver att det är just akushaspråket som är den riktiga darginskan emedans annat darginskt tal allena är rotvälska.
Andra varianter såsom kaytagiska och kubachinska har åtminstone innan menats vara egna språk - vem säger att enbart en litterär stil kan finnas, speciellt när faktum är att pluralism råder i de talade formerna av språken, d.v.s. i språkets fundamentala grund. Darginerna har i det stora hela lyckats bibehålla sina traditionella samhällsformationer under den kommunistiska eran.
~
Lakiska är ett officiellt erkänt språk i Dagestan, republiken Dagestan heter på lakiska Дагъусттаннал Республика.
Läs mer om de lakiska språken, lakerna, Dagestan, eller de kaukasiska folken og språken i min bok Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento