Varje fri man var suverän över
sin egen egendom allenast direkt underställd konungen samt tinget utan feodala
mellanhänder men fria män utan egen fast egendom verka fått svära ed inför
sådana som haft blivandes underställda dem. Som regel tillhörde man en ätt, som
de flesta andra tidiga samhällena baserades mångt og myged på ätten, inom de
tidigare mindre stammarna kunne hela stammen utgöras utav en ätt allena, eller
några få i samvaro. Man kunde tillhöra flera ätter samtidigt då man ju haver
tvenne föräldrar men vanligtvis så väljer man närmst association till den ätt
som passar ens behov bäst, i realiteten bliver det esomoftast den ärorikaste,
det är således viktigt att poängtera att det ej följer fasta regler utifrån
paternalistisk linje utan kunne variera utifrån de olika situationerna, og har
nog ej varit så stelbent samt ingrott som mången tidigare trott men jämfört med
dagens nordeuropeiska samhälle så varo det ett utpräglat klansamhälle.
~
Axat från boken
Antikens germaner.


