~
Dagestan är som de flesta vet ett högeligen språkligt samt etniskt splittrat och före den ryska ockupationen som genomfördes under 1800-talet så styrdes områdena av lantkommuner, en likhet emellan Kaukasus och Alperna, som samarbetade och då bildade politiska enheter som kallas jama’at.
I början av 1800-talet fanns det omkring 60 sådana politiska sammanslagningar som under yttre hot bildade lösa konfederationer - tvenne sådana kom att bli lite mer permanenta, Akusha och Dargho. Både jama’atföreningarna och konfederationerna var bildade på territoriella snarare än etniska principer, hvilket givetvis förhindrat stora etniska dispyter från att uppkomma.
När ryssarna under det sena 1700-talet försökte sig på en erövring av området möttes de av starkt motstånd och de lyckades inte ockupera området förrän efter upproret 1877-78 och det har ofta sagts att erövringen av Dagestan och Tjetjenien var den svåraste tsaristiska erövringen genom tiderna då de mötte ett långvarigt och organiserat motstånd som ju i åtminstone Tjetjeniens fall fortgår än idag.
Till exempel så stred bergsfolken återigen mot den ryska överhögheten 1917 då man först slogs mot den vita armén för att sedan även slåss mot den röda. Konflikterna har sedan fortsatt och Dagestan och Tjetjenien var de osäkraste sovjetiska republikerna emellan åren 1920-43 och de näst sista stora upproren skedde 1941-42 och slutade med att man under vintern 1943 samlade ihop hela den muslimska befolkningen i Tjetjenien och Ingusijen och deporterade dem till Sibirien och Kazakhstan. Det tjetjenska motståndet har dock inte kvävts för det, utan det har snarare pånyttfötts en ny vilja till frihet.
Ur språklig synvinkel så är de kaukasiska språken de mest välanvända icke-ryska språken i åtminstone talad form, men man har fått stå emot en massiv rysk överhöghet. Tidigare, emellan 1923 och 1928, så pågick det dessutom en massiv turkifiering av Dagestan i ett försök att ena folket under en kommunistisk flagga. 1923 så var azeriskan proklamerad som det enda tillåtna språket i skolan och bibehöll denna position till 1928 när azeriskan fick konkurrens från ytterligare ett turkiskt språk, kumykiskan. De sovjetiska härskarna ändrade ehuru sedan plötsligt taktik och under 1930-talet likviderades nästan alla dagestanska kommunistiska ledare då de ansågs vara förrädare, och Moskva hade beslutat att den turkiska lösningen inte var tillfredsställande varvid man hellre sågo en lösning som var välprovad, d.v.s. att härska genom att söndra. Denna taktik hade den klara lingvistiska fördelen att man hade till syfte att de olika språken i området skulle nyttjas i skolans lägre grader, 1930 så fanns det således istället hela elva officiella och skrivna språk i skolan, hvilket skall sättas mot tidigare ett eller två. Den turkiska perioden lades således på soptippen och ryskan fick härmed en starkare ställning som ett intermediärt språk.
Dagestan av idag är den republik i Rysslands federation som har den minsta andelen ryska invånare, samtidigt är republiken extremt diversat ifråga om etnisk och språklig tillhörighet, men ändock relativt språkligt russifierad. Många av småspråken i Dagestan har även integrerats i de större språken i området, dock ej nödvändigtvis ryska, och man kan se en tydlig koppling till att det främst är de språk som ej erkänts som det går nedför med. Förvisso är det oftast ävenledes dessa språk som från början varit små och därmed varit extra utsatta för en språkassimileringsprocess varvid man ej skall lägga orättfärdig vikt vid språkerkännandesynvinkeln när det gäller ett språks vara och ve, men ej heller bortföra den då det spelar roll både vad gäller barns språktillförskansning och vilken prestige språket innehar.
Dagestan har vidare en relativt starkmurad islamsk identitet av det mer konservativa slaget samtidigt som man till stora delar och i stora delar lyckats bibehålla en klanslig samhällsstruktur. Landet har även en snabb befolkningstillväxt och befolkningen dubblerades sist på trettio år och det är av största vikt att toleransen emellan de olika befolkningselementen bibehålls så att inte vansinnets politik tar vid. Det är även av största vikt att Ryssland håller sina fingrar i styr, det bästa hade varit om de tagit bort sin björntass helt och hållet.
Kumykerna är idag en minoritet i sitt ‘eget’ distrikt på grund utav sovjetiska folkomflyttningar då man flyttade ner avarerna från bergen, varvid kumykerna känner att deras kultur och språk har en utsatt situation, hvilket gjort att den kumykiska rörelsen har som mål att omvandla Dagestan till en federation. Såväl de nogaiska såsom lezgiska rörelserna stödjer denna utveckling då de även har befolkningselement utanför Dagestan som inte lever under lika bra förhållanden som de själva har, en situation där de har något att säga till om och även har sina egna tidningar m.m. Den dagestanska regeringen och en del andra minoriteter har ehuru ställt sig kallsinnig till en sådan federativ uppsättning då man anser att detta skulle etnifiera politiken och geografin i Dagestan och de är rädda för vad detta skall ge.
Det måste anses vara av största vikt att man i ett land som Dagestan ser till att man konstitutionellt hindrar att en befolkningsgrupp kan erhålla den stadigvarande makten över en annan, även om denna makt skulle erhållas via demokratiska medel p.g.a. befolkningselementets storlek, varvid en federativ lösning med mycket självständiga federala länder är att föredra; inom dessa länder bör sedan områdena vidare uppdelas så att subsidiaritetsprincipen kan få ett rättmäktigt utrymme och därmed hindra maktkonflikter emellan etniska grupper och samtidigt ge alla geografiska områden och dess invånare en känsla av de facto samt de jure suveränitet.
Ryska staten såsom den ser ut idag har givetvis här ej att beskaffa och bör avstå området så att ett kaukasiskt Schweiz kan tillkomma, återkomma.
Detta är givetvis inte särledes sannolikt.
~
Om det intressanta Dagestan samt dess många olika etniciter står att finna utförligt i min bok Europas tungomål, del II.
+ Ghaqi-Qumuqiska khanatet ock de lakiska språken
Andra om: Dagestan, Kaukasus, Ryssland, politik, kumyker, jamat, federation, jam'at, int
Dagestan är som de flesta vet ett högeligen språkligt samt etniskt splittrat och före den ryska ockupationen som genomfördes under 1800-talet så styrdes områdena av lantkommuner, en likhet emellan Kaukasus och Alperna, som samarbetade och då bildade politiska enheter som kallas jama’at.
I början av 1800-talet fanns det omkring 60 sådana politiska sammanslagningar som under yttre hot bildade lösa konfederationer - tvenne sådana kom att bli lite mer permanenta, Akusha och Dargho. Både jama’atföreningarna och konfederationerna var bildade på territoriella snarare än etniska principer, hvilket givetvis förhindrat stora etniska dispyter från att uppkomma.
När ryssarna under det sena 1700-talet försökte sig på en erövring av området möttes de av starkt motstånd och de lyckades inte ockupera området förrän efter upproret 1877-78 och det har ofta sagts att erövringen av Dagestan och Tjetjenien var den svåraste tsaristiska erövringen genom tiderna då de mötte ett långvarigt och organiserat motstånd som ju i åtminstone Tjetjeniens fall fortgår än idag.
Till exempel så stred bergsfolken återigen mot den ryska överhögheten 1917 då man först slogs mot den vita armén för att sedan även slåss mot den röda. Konflikterna har sedan fortsatt och Dagestan och Tjetjenien var de osäkraste sovjetiska republikerna emellan åren 1920-43 och de näst sista stora upproren skedde 1941-42 och slutade med att man under vintern 1943 samlade ihop hela den muslimska befolkningen i Tjetjenien och Ingusijen och deporterade dem till Sibirien och Kazakhstan. Det tjetjenska motståndet har dock inte kvävts för det, utan det har snarare pånyttfötts en ny vilja till frihet.
Ur språklig synvinkel så är de kaukasiska språken de mest välanvända icke-ryska språken i åtminstone talad form, men man har fått stå emot en massiv rysk överhöghet. Tidigare, emellan 1923 och 1928, så pågick det dessutom en massiv turkifiering av Dagestan i ett försök att ena folket under en kommunistisk flagga. 1923 så var azeriskan proklamerad som det enda tillåtna språket i skolan och bibehöll denna position till 1928 när azeriskan fick konkurrens från ytterligare ett turkiskt språk, kumykiskan. De sovjetiska härskarna ändrade ehuru sedan plötsligt taktik och under 1930-talet likviderades nästan alla dagestanska kommunistiska ledare då de ansågs vara förrädare, och Moskva hade beslutat att den turkiska lösningen inte var tillfredsställande varvid man hellre sågo en lösning som var välprovad, d.v.s. att härska genom att söndra. Denna taktik hade den klara lingvistiska fördelen att man hade till syfte att de olika språken i området skulle nyttjas i skolans lägre grader, 1930 så fanns det således istället hela elva officiella och skrivna språk i skolan, hvilket skall sättas mot tidigare ett eller två. Den turkiska perioden lades således på soptippen och ryskan fick härmed en starkare ställning som ett intermediärt språk.
Dagestan av idag är den republik i Rysslands federation som har den minsta andelen ryska invånare, samtidigt är republiken extremt diversat ifråga om etnisk och språklig tillhörighet, men ändock relativt språkligt russifierad. Många av småspråken i Dagestan har även integrerats i de större språken i området, dock ej nödvändigtvis ryska, och man kan se en tydlig koppling till att det främst är de språk som ej erkänts som det går nedför med. Förvisso är det oftast ävenledes dessa språk som från början varit små och därmed varit extra utsatta för en språkassimileringsprocess varvid man ej skall lägga orättfärdig vikt vid språkerkännandesynvinkeln när det gäller ett språks vara och ve, men ej heller bortföra den då det spelar roll både vad gäller barns språktillförskansning och vilken prestige språket innehar.
Dagestan har vidare en relativt starkmurad islamsk identitet av det mer konservativa slaget samtidigt som man till stora delar och i stora delar lyckats bibehålla en klanslig samhällsstruktur. Landet har även en snabb befolkningstillväxt och befolkningen dubblerades sist på trettio år och det är av största vikt att toleransen emellan de olika befolkningselementen bibehålls så att inte vansinnets politik tar vid. Det är även av största vikt att Ryssland håller sina fingrar i styr, det bästa hade varit om de tagit bort sin björntass helt och hållet.
Kumykerna är idag en minoritet i sitt ‘eget’ distrikt på grund utav sovjetiska folkomflyttningar då man flyttade ner avarerna från bergen, varvid kumykerna känner att deras kultur och språk har en utsatt situation, hvilket gjort att den kumykiska rörelsen har som mål att omvandla Dagestan till en federation. Såväl de nogaiska såsom lezgiska rörelserna stödjer denna utveckling då de även har befolkningselement utanför Dagestan som inte lever under lika bra förhållanden som de själva har, en situation där de har något att säga till om och även har sina egna tidningar m.m. Den dagestanska regeringen och en del andra minoriteter har ehuru ställt sig kallsinnig till en sådan federativ uppsättning då man anser att detta skulle etnifiera politiken och geografin i Dagestan och de är rädda för vad detta skall ge.
Det måste anses vara av största vikt att man i ett land som Dagestan ser till att man konstitutionellt hindrar att en befolkningsgrupp kan erhålla den stadigvarande makten över en annan, även om denna makt skulle erhållas via demokratiska medel p.g.a. befolkningselementets storlek, varvid en federativ lösning med mycket självständiga federala länder är att föredra; inom dessa länder bör sedan områdena vidare uppdelas så att subsidiaritetsprincipen kan få ett rättmäktigt utrymme och därmed hindra maktkonflikter emellan etniska grupper och samtidigt ge alla geografiska områden och dess invånare en känsla av de facto samt de jure suveränitet.
Ryska staten såsom den ser ut idag har givetvis här ej att beskaffa och bör avstå området så att ett kaukasiskt Schweiz kan tillkomma, återkomma.
Detta är givetvis inte särledes sannolikt.
~
Om det intressanta Dagestan samt dess många olika etniciter står att finna utförligt i min bok Europas tungomål, del II.
+ Ghaqi-Qumuqiska khanatet ock de lakiska språken
Andra om: Dagestan, Kaukasus, Ryssland, politik, kumyker, jamat, federation, jam'at, int
1 commento:
den brutala ryska accupationen har inte bidragit med något positivt varken för dagestan elle tjetjenien
som det ser ut idag kommer situationen bli bara värre och värre
Posta un commento