Trycket för italiensk assimilering har senare varit hårt, men språkets status fick ett upplyft under 1950-talet när två nya grammatikor, en geolektbeskrivning samt en språkhistorisk bok publicerades. 1961 förenades de furlansktalande områdena i en administrativ region, hvilket på nytt gav bränsle åt bevarandearbetet för furlanskan og dess kultur. Nu ges bland annat ut uppemot 100 boktitlar per år, tidskrifter med furlanska texter, en månadstidning, två andra dagstidningar med en furlansk sida, en tvåspråkig TV-kanal finnes, filmer har gjorts, och radiostationen Onde Furlane haver hela sin sändning på furlanska. Språkets nyttjning har ehuru gått ned sig under senare år och låtit venetiskan ta över i främst de södra delarna av språkområdet samt i städerna, bland annat i furlanernas huvudort Udine hör man alltmer sällan furlanska talas, men den regionaliseringsagitation som den senaste tiden funnits i Italien har haft en positiv effekt på furlanskan og dess gelikar. Detta syntes bland annat när det nybildade regionparlament för provinsen Udine under 1998 höll sitt konstituerande möte, under hvilket ledamöterna kunde välja den tunga medelst ed skulle avläggas på; Lega Nordparlamentarikerna valde då furlanska og slovenerna slovenska, emedans övriga valde att parlera på standarditalienska. Ett år senare bestämdes att furlanskan var jämställt med italienskan i regionen och alla protokoll, debatter, förordningar m.m. måste numera vara tvåspråkiga och alla medborgare får nyttja furlanskan i kontakt med myndigheterna.
Nessun commento:
Posta un commento