Stor makt fortsatte ehuru att ligga hos baronerna och de var i många hänseenden i praktiken självständiga baronage og frågor som rörde liv samt död för befolkningen låg inom baronens inflytandesfär. Baronerna själva kunde ofta bete sig i princip hur som helst och komma undan eventuella rättsliga följder, med bara några få undantag. Att banditgängen fortlevde är ur bland annat dessa synvinklar inte svårt att förklara, dessutom så haver vissa av dem erhållit stöd från baroner och annat högt uppsatt folk og var ej speciellt intresserade av att rätta sig in i några externt påkallade led. Under 1700-talet florerade även rykten om att ett hemligt teckenspråk existerade på Sicilien som funnits sedan tiden för de hellasiska tyrannerna, och som haft betydelse för den sicilianska oviljan att styras av utsocknes folk. Faktum är i alla fall, även om utsträckningen är oklar, att bistatuella organisationer existerade som upptog skatt, från både bonde samt markägare, samt innehavandes utav separata rättssystem. Det bör även påpekas att det sicilianska juridiska systemet genom åren blivit extremt komplicerat som en frukt av alla olika rättssystem man varit inblandat i genom de otaliga olika styrena som Sicilien på ett eller annat sätt blivit involverat i, framskapandes en delikat fruktsallad. Detta ledde bland annat till att både folket och officiella myndigheter ibland såg positivt på att lokala myndigheter, lokala ledare, markägare og så vidare, var den viktigaste parten i implementeringen av lagstiftningen, som ibland även stiftats av denne part själv.
Nessun commento:
Posta un commento