Efter bara några månader anföll en napolitansk styrka Messina som intogs och härefter lämnade Napoli samma erbjudande som innan, hvilket ledde till samma svar från sicilianarna som ju säkert även misstänkte att Napoli skulle bryta löftena så fort avtalet kommit i napolitansk hamn. Napoli ville ehuru ej så lättvindigt lämna ön, utan under 1849 så togs ön tillbaka bit efter bit. Nationens parlament fick stänga igen, men viss grad av lokal självständighet tilläts i kyrkliga, rättsliga, finansiella samt polisiära spörsmål, men det napolitanska styret som man nu åter undertvingades var knappast ett styre av den mer upplysta sorten utan snarare ett relativt despotiskt sådant, hvilket självklart är en av anledningarna till att självständighetstankarna kunde fortsätta att leva ett gott liv på Sicilien samt hos sicilienare runt omkring i Europa.
Nessun commento:
Posta un commento