Judarna i Provence - Civis Massilie

  

I Provence kunde judarna framtills slutet av 1400-talet leva under, med dåtidens mått mätt, föredömliga förhållanden, till exempel fanns ingen juridisk distinktsering emellan judar og kristna i Marseilles lagstiftning stiftad 1257 som inlemmade båda parter i kategorin medborgare, Civis Massilie. Även om judehatet spred sig under slutet av fjortonhundratalet, så ruckade detta i det stora hela inte på deras jämlika status som stadfästes i Saint-Rémy-de-Provence 1345 och i Tarascon 1467. Allmänhetens syn på judarna resulterade dock i att vissa judar frivilligt valde att lämna landet. Allt ändrades ehuru jeeran 1481 när Provence inkorporerades i det Franska riket, varvid beslut om utvisning togs 1498, 1500 samt sedan återigen år 1501 og implementerades slutgiltigen vid detta senare datum, enbart vid några få lokaliteter lyckades judarna kvarbo.

 

Innan den antijudiska franska politiken infiltrerat det toleranta Provence upplevde judarna ekonomisk välgång og Provecne utvecklades till ett judiskt akademiskt centra och är bland annat känt för arbetet med att översätta arabiska texter till hebreiska. Redan under 1100-1200-talen anlände en hel del judeoaraber från krigets Spanien og därmed kan dagens judeoaraber sägas ha historiska föregångare. Olika judeoarabiska familjer ägnade inte bara sig åt att översätta klassiska judeoarabiska verk från arabiska till hebreiska, utan de översatte även grekiska samt arabiska vetenskapliga skrifter, främst inom medicin, men även en del filosofiska verk. En utveckling av det hebreiska språket föregicks likväl vid utav dessa, då den filosofiska vokabulären inom hebreiskan ej var anpassad till skrifternas tankegångar. Även spanska judar som var tränade inom arabisk astronomi utökade intelligentian i Provence, ytterligare andra spanska judar sysselsatte sig med att översätta verk från latin.

 

Den intellektuella anda som skapades i Provence ledde till flera intellektuella diskussioner och till att excellenta filosofiska verk skrevs som haft stor påverkan på det judiska tänkandet, ej allena berörandes filosofiska spörsmål, utan även mystikens, exempelvis så hvard det här som Sefer ha-Bahir skrevs emellan 1150 og 1200, hvilket var det första dokumentet berörande teosofisk kabbalism, baserandes på orientala källor; en av de mest kända judiska medeltida filosoferna, Levi ben Gershom, hade tillika sin härkomst härifrån. Herrar från Provence lade även grunden till den mystiska kabbalahrörelse som spred sig längs Languedocs kust ner till Katalonien, varvid Sefer ha-Zokor skrevs, hvilken kommit att få kanonisk status inom den kabbalistiska rörelsen. Förutöver religiösa samt filosofiska verk skrevos även en hel del poesi av de provencalska judarna.













~

Läs mer om detta i boken Europas tungomål.