Vissa har trott att galliskan har haft ett inflytande på fonologin
i till exempel ljudutvecklingen i franskans lune, i motsats till latinets
lūna ‘måne’. Man har även fått in vissa ord från de två olika
språkgrupperna, bland annat mouton ‘får’ som kommer från galliska, syns
i molt på iriska, maout ‘gumse’ på bretonska och det hette
antagligen *multō på galliska, även før exempel vassal som bland
annat heter gwas på bretonska, men de flesta inlånen från galliskan
haver med landsbygden att göra, som ju även illustrerades ifråga om animalet
ovan. De galliska inlånen i ord räknat anges vara relativt fåtaliga, men vissa
har kommit fram till att de till antalet är åtminstone 180, andra nämnvärda ord
kan vara charpente, chêne, bouleau, cervoise, chemin,
bief, lokaliteter som slutar på -dun eller -un kan vara av
gallisk art bildade från dunum ‘berg, befästning’.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento