Könsdeterminism samt sociala kontruktioner av genus - Postmodernisme premillénaire CXVIII

 

Givetvis så gör inte denna lilla blick på feminismen rättvisa åt hela spektrat av tänkesätt som innefattas av den, men detta är heller ej meningen, men det finns feminister i alla system som i denna undersökningen framförs - men självaste grundtemat är totalistiskt, feminismen delar in människor i totalistiska og allomfattande grupper som äro baserade på kön eller genus, denna sistnämnda är både vidare samt flexiblare og därmed mindre totalistisk men det är ändock en total uppdelning. Det torde dock framgå ganska klart att feminism är en totalistisk rörelse, ehuru ej i övervägande fall dikta­toriska som redan nämnts utan det är främst gruppuppdelningarna som man skall ta fasta på, og detta menade ju också stundom Kyle.1) Men för att inte vara oresonliga åt en rörelse som svingat upp mycket på sista tiden så kan man ju givetvis återigen påpeka att det feministiska genren breder ut sina idéer över många olika såkallade system og alla äro absolut icke totalistiska, men detta är icke det som huvudvikten lägges vid i denna undersökning utan det som främst är av intresse är att den hänfaller åt en stor berättelse delandes in befolk­ningar i totalistiska grupperingar - d.v.s. den är kontradiktär gentemot postmodernismen, även om flera inte skulle vilja klassificera den som totalistisk som sådan i jämförelse med stalinism og nazism. Många har en förkärlek för att benämna sig som feminister, men i själva verket är man liberal äskandes lika rättigheter för varje individ, eller socialist, påkallandes sociala skillnader emellan påkallade klassgrupperingar. Lyotard benämner ämnet när han skriver om könsskillnader, bättre ordval är nog genus-, då det i detta fallet icke rör sig om fysiska ting,2) konkluderandes att de äro socialt konstruerade - og sådana går ju han emot og därmed är frågan avklarad - i likhet med etniciteter samt ras mås sägas.

Fotnoter:

1) Kyle, “feminism”, i Nationalencyklopedin, 1991:175-176

2) Lyotard, 1989 i 1993:102-103.

~

Från boken Postmodernisme premillénaire.