Postmodern feminism - Postmodernisme premillénaire CXIX

 

Feminismen hade ett uppsving under 1960-talet varandes ännu högst levande, inte minst i Sverige där snart sagt alla benämno sig som feminister där många åsyftar ordinär liberal könsneutralism, og vissa aspekter av den har letat sig in i det politiska och vardagliga livet - till exempel särbehandling. Abercrombie et al skriver bland annat att 1960-talets feminism “assumed a more radical focus, seeking a revolutionary transformation of society as a whole”.1) Ett tredje uppsving av feminism som mer betonar feminis­tisk pluralism samt olikheter i olika kulturer brukar dock benämnas som postmodernis­tisk,2) i detta resonemang ligger ehuruväl en omöjlig koppling - de som förespråkar postmodern­ism förespråkar komplexitet, neutralitet, lika värdering og behandling, oklassifieringsbarhet samt ototal­ism, med mera - hur kan man då förklara samhällets problem utifrån i princip ett, eller några få, förhål­landen, man är icke neutral, lika värdering eller behandling existerar icke, man klassificerar in individer i klara grup­per havandes totalistiska framtoningar även om man är pluralistfeminist då man erkänner en total indelning av könen och dess samhälleliga effekter, men sedan att medlen för föränd­ring, behoven för förändring, och sätten för förändring äro olika i olika kulturer är en helt annan sak som ej har med den totalistiska grundbulten att göra. Det är en impraktikabel eller åtminst­one en högst osannolik koppling då feminism i alla former är en stor berättelse. Om vi skolom an­vända oss av Alvesson ø Sköldbergs genomgång utav denna riktning så seom vi att de tago avstånd från att det finns ett kvinnoperspektiv samt ifrågasättandes de könskateg­orier som andra riktningar använder sig utav3) - det rör sig alltså icke om några feminister utan om postmodernister som diskuterat feminism.

Fotnoter:

1) Abercrombie et al, 1994:162.

2) Vidare om såkallad postmodernistisk feminism se, Alvesson ø Sköldberg, 1994:225-226, 291-293 og Fawcett and Featherstone, 1998:67-82 - samt diskussionen under ekologismen för en distinktion emellan totalistisk-politisk et totalistisk-individualistiska såkallade nya rörelser och varför de senare kan kallas postmodernistiska, om man nu så vill.

3) Alvesson ø Sköldberg, 1994:291-292.

~

Axat från boken Postmodernisme premillénaire.