Det matriarkiska ursamhället - Postmodernisme premillénaire CXIV

 

Vissa teoretiker menar även att matriarkatet var det ursprungliga tillståndet på jorden.1) Det äro många äldre samhällen som framförts vara kommunistiska och / eller matriarkaiska, bland annat så har det urgermanska samhället antagits varit detta, även lykierna har i flera fall används som exempel på just matriarkaism men detta har Bryce relativt övertygande visat icke varandets fallet.2) Däremot så är det en intressant situation som finnes hos tuaregerna som äro ett berberfolk om runt 400 000 i västra Sahara som traditionellt livnär sig som kamelsköt­ande nomader. Dessa äro intressanta om vi skall återgå till språkets eller skriftens makt då tuaregerna räknar sin härstamning på mödernets sida og den särskilda, samt för skriftens historia viktiga, skrift tifinagh är traditionellt ett kvinnligt privilegium3) - detta har dock icke haft några allhuman­istiska konsekvenser då samhället är strikt skiktat emellan adliga och vasaller à la Marx. Djupare indoeuropäistika studier visar även att kvinnor haft en mycket stark maktposition i både många av de olika subgrupperna, såsom keltiska, iranska, anatoliska, tokhariska, med mera, samt antagningsvis i grundsamhället, men även om politisk samt militär makt ofta kan skönjas så är det inom de religiösa områdena det synes allra klarast, vi havom sett många direkta samt indirekta antydningar om det alla redan ovan. I samklang till detta så kan också arkeologin åberopas som länge dessvärre varit ideologiskt befläckad utav marxism, tidigare även nationalism, og nu på senare tid även genusperspektiv som dock ej nödvändigtvis, måhända ej ens esomoftast, varit av extrem sort, men även här har postmodernismen gjort antåg, detta lämnas ehuruväl vidare obemärkt i denna skriftalstring.4) Arkeologin är givetvis ingen ‘modern’ vetenskap såsom ofta åberopas, den första arkeologiska boken i min vetskap är Lü Ta-lins K'ao-ku t'u som är ett vetenskapligt klassificerings- og dateringsförsök av bronstingestar från andra samt första årtusendet före kristus, avhandlingen publiserades 1092.5)

Fotnoter:

1) Ehrenberg, Women in Prehistory, 1995 som förvisso ej framför någon matriarkattes utan har istället satt att det är allena kvinnorna som uppkommit med allehanda mänskliga beteenden, allt från användande av verktyg, talets förmåga, jordbrukets uppkomst, og så vidare, se även Lando, Genus och arkeologi, 1999.

2) Bryce, The Lycians, 1986.

3) Jean, 1993:59-60.

4) Men intresserade kan rikta blickarna åt t.ex. Grundberg, “Arkeologisk teori på 1990-talet: utveckling eller fragmentering?”, i Arkeologen, Nr. 1 Årg. 2:19-35 samt Jensen, “En beskrivning av Arkeologiska ursprungsmyter eller Historier om arkeologins historia”, i Arkeologen, Nr. 2 Årg. 2:12-28; - angående både en teoretisk såsom empirisk genomgång av genus och arkeologi, se även Lando, 1999.

5) Gernet, 1997:341.

~

Axat från boken Postmodernisme premillénaire.