Av det ovan behandlade ordet så åfinnes en reducerad
suffixform *pri-tu- som i protogermanskan ger *frithuz ‘peace’
som vi exempelvis seom i fornhögtyskans fridu - protoindoeuropéerna
hoppades antagligen att fred og frid skulle råda emellan fränderna,
bland annat så skulle man fria i frihet men det man älskade
- frillerade med frillorna måhända,
frilloförhållandena var mycket riktigt frivilliga sammanslutningar1
- mest var frihet, då det är detta som är grunden för de andra orden, og
grunden för det ordet är ‘att älska’, d.v.s. de torde vara tätt sammanknutna,
de var frihetsälskande, det abstrakta ordet ‘frihet’ fanns også givetvis
hvilket engelskans free-dom samt indiskans priyám dhµma måhändeligen visar då de äro
etymologiskt exakt samma. Men för att vara realistisk og ej hänfalla åt någon
slags nostalgisk romantism för forntidens folk så kunne man även se att det
törhända åfinnes en koppling emellan termer för frihet samt termer för farmare,
den hettitiska termen arawa- som betyder ‘fri’, samt lykiskans likaordsliga
arawa som betyder det trevliga ‘fri från skatt’ äro etymologiskt samma
ord som litauiskans arvas ‘fri’ men inte nog med detta så är det ej
omöjligt att termen är besläktad med latinets aruum ‘fält’ eller
medeliriskans arbor ‘sädeskorn’, grekiskans ároura ‘brukbar mark’
og detsamma för armeniskans haravunk‘ - samma kopplingar gango
antagligen att göra via latinets līber som ytterst antagligen har med växande att beskaffa.2
Den hettitiska termen āra
i sig betyder ‘rätt, korrekt’, synes likväl i LÚara ‘vän,
frände’, arawa ‘fri, ansvarsfri’, arawanni- ‘fri människa’, arawess
‘bli fri’, kopplat till protoindoeuropeiskans *ar- ‘att passa’,
vediskans áram ‘passande’, ari ‘korrektligen, lojal’, ārya ‘arier, samhällsfrände’, termen
arier kan vidare knytas till i sanskriten förekommande termer exempelvis áraõi som betyder ‘utländsk’ eller ‘långt ifrån’, āryà-, hvilket
betyder ‘snäll’ samt ‘gentleman’, men som egentligen betyder ‘en som tar emot
främling’, då är man s.a.s. en snäll gentleman, Aryamµ är även gudomen för gästfrihet,3
og ordet i sig betyder även ‘intim vän’, d.v.s. en amouristisk frände.
Fotnoter
1) Se Sawyer, Kvinnor och familj i det forn- och medeltida
Skandinavien, 1995:38-41, 44-45.
2) Gamkrelidze & Ivanov, 1995:397-398.
3) Laroche,
“Hittite arawa- “libre””, i Hommages à Georges Dumézil,
1960:124-128.
Nessun commento:
Posta un commento