mercoledì 10 maggio 2017

Frihet, Fri kärlek, Fri sex - forntida postmoderna ideal - Postmodernisme premillénaire CXXVIII



Dessutom, postmodernismen à la Lyotard hyllar friheten og sammankopplar denna med liberalism eller åtminstone det system som bygger på denna, liberaldemokratin, hvilket är en verklighetsnära koppling, även andra politiska filosofier använder sig av frihetsbegreppet, detta är ej nödvändigtvis felaktigt utan många kunno ju hava frihet som mål änskönt medlen äro olika, precis som Guds - det finns inget monopol på ord även om vissa tror att de behavandes monopol över orden. Att hylla friheten är knappast postmodernt og som vi nämnde så hava flera politiska filosofier, bland annat liberalismen, denna önskan kring frihet - de flesta politiska filosofier som äro baserade på stora berättelser, till exempel marxism, karaktäriseras av Lyotard som moderna rörelser og här seom vi klara likheter emellan den lyotardska postmodern­ismen samt modernismen då både liberalism, marxism et postmodernism strävar efter frihet - fast på olika sätt. Men här nöjom vi oss ej med detta utan tittar også väldigt kort, snabbt samt ofullständigt på en liten del av den jordiska premodernismen, Watkins1 berättar att ordet prī- betyder ‘att älska’, “extended form *priyo- in: a. Germanic *frijaz, beloved, belonging to the loved ones” d.v.s. svenskans derivering ‘fria’ men det betyder ej allenast dessa äktenskapliga termer utan *frijaz betydde även ‘not in bondage’ og ‘fri’, man gifte sig ej utav tvång törhända, dessutom kärlek, og måhända äktenskap byggda på sådan,2 og ‘att älska’ är ingalunda några nya fenomen även om det ibland i nutiden framställs som sådan i akademiska sammanhang,3 i fornengelska frēo hvilket även blifvit ‘free’, samma sak för holländskans vrif, sanskritens härledning av *prī hamnar delvis hos priya- ‘precious, dear’, men inte nog med dessa ord så havom vi givetvis fortsättningen där protoindoeuropeiskans suffixparticipform *priyont- ‘loving’ som i protogermanska blir *frijand- som dels betyder ‘lover’ samkvämt ‘friend’. 1960-talets sexuella frigörelse låg långt efter sin tid - men det visste vi redan då både romare, greker med många fler utövade långtgående sexuella friheter. Taylor går igenom lite kring kunskapen kring, inte så mycket romarna men, förhistoriens sexualitet, varken sådana ting som dildo, dubbeldildo, manlig samt kvinnlig mastrubering, p-piller og även dagen-efter-piller äro några nya pånyttfyndigheter, faktiskt direkt i bland annat det första skriftsamhället i historien, Meso­potamien ånyo, informerar oss kring både mastrubation, homosexualitet, manlig samt kvinnlig trans­sexualism og transvestism samt mycket mer,4 som vi likväl även sett gällande många mänskliga beteenden eller fenomen. Former av självtillfredsställelse samt homosex­ualism äro heller ej främmande för våra primatsläktningar - att just hava preventivmedel i formen utav ett piller, d.v.s. p-piller, är ingen modern uppfinnelse som også ofta likväl felaktigt framställs, ty det var kineserna som införde detta för ett bra tag sedan och spiralliknande ting användes redan i antikens Egypten.






 
Fotnoter
1) Watkins (ed.), 1985:pr´-.
2) Det finns ehuru andra termer som pekar åt annat håll, se, Gamkrelidze & Ivanov, 1995:658-660; Indien som ofta anses vara en av de mer kvinnoförtryckande samhällena har även friheten att välja partner som ideal i sina berättelser, se t.ex. ȬëÊÞÐSÏÞÈ΍ , [nalopākhyānam], hvilken är mycket känd och spridd berättelse från Mahābhārata, og finnes t.ex. tryckt i, Lanman, A Sanskrit Reader, 1998:1-16; kùatriyaskastens fria giftermål, utan en trejde part, var legala, Puhvel, 1989:73, se även pp. 157-158, samt Benveniste, 1976:183-184.
3) Om akademisk frihet, se bl.a. Neuman, 1994:453-454.
4) Taylor, “Uncovering the prehistory of sex”, i British Archaeology, no. 15 June 1996.



Nessun commento:

Posta un commento