I Turkiet
finnes ett antal mindre kaukasiska tungomål likväl, ett sådant är det kartvelisk-kolchidska
/ zaniska språket lazuriska, även kallat laziska, chaniska, chanzaniska, chanuriska eller
tjaniska, som i sin tur
äro uppdelat på olika geospråkliga varianter som ehuru ej avskiljer sig
avsevärt mycket ifrån varandra, men skillnaderna åtfinnes ändock på alla
lingvistiska områden där talarna mena att de ej förstår varandra utan parlerar
ofta på turkiska sinsemellan.
I Georgien
sammanblandas megreliskan med lazernas språk som også höre till den zaniska
undergruppen inom de kartveliska tungomålen, ock kallar båda språken för zaniska,
dessa tvenne är ehuru oförståeliga sinsemellan samt levandes isolerade ifrån
varandra under minst ett halvt årtusende. Lazuriskan talas av runt 2000
människor i Georgien, men skrives där genom det georgiska språket, det totala
antalet talare kan uppgå till omkring 30 000-50 000 där de flesta bor i
nordöstra Turkiet, exempelvis i
städerna Artin, Hopa, Rize,
vissa siffror nämner de lazurier som varandes i Turkiet till uppgåendes av
antalet 92 000, eller kanske 460 000, varav omkring 30 000-460 000 talar
språket. Vi låtom oklarheten i siffrorna tala för sig själv.
Hursomhelst,
laztalande kan man finna från Melyat till den georgiska gränsen, samt då smått
in där, i ett område som före Turkiets moderna tid benämndes Lazistan,
under 600-talet låg här även ett rike med det namnet, även kallat Lazica
og man ser sig som efterkommande Kolchiriket som antas ha talat ett forntida
laziska. Själva kallar de nu sitt område för Lazona.
Laziskan är uppdelad på några
olika varianter, exempelvis xopuri, vitzur-ark’abuli, çxala, atinuri og art’aşenuri där de tvenne sista ofta
sammanblandas till varandes en atinurisk variant, og flertalet utav dessa äro
oförståeliga sinsemellan hvilket gör att man ofta hoppar över till turkiska när
man skall prata sinsemellan, turkiskan haver härför haft stor påverkan på
laziskan. Lazerna har i övrigt bland annat religionen gemensam då de allsom
under 1400-talet konverterade till islam, från en tidigare kristendom som några
i Georgien fortfarande tror på, kristna bleve de redan under 300-talet.
Lazifolket tros ha emigrerat till dagens västraste bosättningsområde från mera
norrliggande områden för ungefär tusen jeeran sedan, efter ryssarnas ockupation
utav nordvästra Kaukasus kommo ytterligare lazurier till de osmanska områdena,
då även till Marmararegionen, men antas havandes sin härstamning i Kolchisriket
samt där varandes en av de etniska grupperingarna som varo där. Det laziska
folket i regionen sträcker sig således bak till 600-talet f.kr. men emellan
andra århundradet f.kr. samt andra århundradet efter så konfliktade Romarriket,
Konungadömet Armenien og Konungadömet Pontus om området, hvilket slutade med
att hela området tillföll Romarriket genom Pompeys oc Lucullus försorg. Det
föredetta Kolchisriket omformades då till att bli provinsen Lazicum varhän en
hellenisering toges vid gällande ekonomi, språk samt kultur. Från början utav
200-talet fick Lazicum relativt stor autonomi og i slutet av seklet bleve man
ett eget kungadöme, Lazica / Egrisi, som innefattade Mingrelien, Adzjarien,
Guria samt Abchazien, og fanns i omkring 250 år härefter, det var under denna
tid man även bleve kristna. Vissa förkristna og förmuslimska traditioner har
överlevt i folkloren inom många områden begörandes födsel, död, nyårsfirning,
sjömanskap, giftermål og jordbruksritualer samt olika grad utav blodsfejder. År
562 togo Byzantium över området, samt senare har området kommit att bli sassanidiskt,
härefter Ottomanskt för att nuvarande laziskt territorium ligga i Turkiet.
Laziskan är ej officiellt
eller på något vis erkänt i varken Turkiet eller Georgien, men var det i formen
utav zaniska under åren 1930-1938 i Georgien då viss poesi författades på
språket. Ett första försök att få laziskan i skrift gjordes annars av Faik
Efendisi under 1870-talet nyttjandes den arabiska skriften, detta försök
slutade medels befängsling utav de ottomanska myndigheterna samtidigt som det
mesta utav hans arbete destruerades. En tysk forskare plus några lazuriska
emigranter togo sig an uppgiften att hjälpa lazuriskan på fötter mot de
turkiska myndigheternas ogillande, hvilka ånyo togo till våld för att stoppa
utvecklingen. Efter misshandel samt utvisning så hava den tyska forskaren
arbetat från sitt hemland och då med hjälp av laziska emigranter skapat ett
alfabet, ett skriftspråk samt sedemera små böcker på lazuriska som smugglas in
nyttjandes i hemlighet i Lazurien och språket har sedan även fått taga plats i förbjudna
tidningar.
Lazisk fonologi är bäst
anpassat att skrivas med det georgiska alfabetet men då språket främst talas i
Turkiet där det latinska alfabetet numera nyttjas så utvaldes detta för
ändamålet. 1991 publicerades ehuru en bok med båda alfabeten, 1999 publicerades
även den första laz-turkiska ordboken. Sedan 1990-talet haver även flertalet
musiker tagit upp språket, både för folkmusik som modern rock, och det finnes
ännu ohörsammade krav att statstelevisionen skall taga upp språket för
sändning.
I de tempererade skogar som
täcker bergsluttningarna i östra Pontos finnes det gott om vilda djur och
enligt den laziska traditionen finnes även en pontisk yeti närvarande i skogen,
vid namn Germakoci och är en pälsklädd människoliknande varelse som är
trögtänkt, men gillar att härma människor.
En som talar laziska i alla
fall.
~
Nessun commento:
Posta un commento