Lazuriska i Lazurien ~ Laziska i Lazistan

I Turkiet finnes ett antal mindre kaukasiska tungomål likväl, ett sådant är det kartvelisk-kolchidska / zaniska språket lazuriska, även kallat laziska, chaniska, chanzaniska, chanuriska eller tjaniska, som i sin tur äro uppdelat på olika geospråkliga varianter som ehuru ej avskiljer sig avsevärt mycket ifrån varandra, men skillnaderna åtfinnes ändock på alla lingvistiska områden där talarna mena att de ej förstår varandra utan parlerar ofta på turkiska sinsemellan.

I Georgien sammanblandas megreliskan med lazernas språk som også höre till den zaniska undergruppen inom de kartveliska tungomålen, ock kallar båda språken för zaniska, dessa tvenne är ehuru oförståeliga sinsemellan samt levandes isolerade ifrån varandra under minst ett halvt årtusende. Lazuriskan talas av runt 2000 människor i Georgien, men skrives där genom det georgiska språket, det totala antalet talare kan uppgå till omkring 30 000-50 000 där de flesta bor i nordöstra Turkiet, exempelvis i städerna Artin, Hopa, Rize, vissa siffror nämner de lazurier som varandes i Turkiet till uppgåendes av antalet 92 000, eller kanske 460 000, varav omkring 30 000-460 000 talar språket. Vi låtom oklarheten i siffrorna tala för sig själv.

Hursomhelst, laztalande kan man finna från Melyat till den georgiska gränsen, samt då smått in där, i ett område som före Turkiets moderna tid benämndes Lazistan, under 600-talet låg här även ett rike med det namnet, även kallat Lazica og man ser sig som efterkommande Kolchiriket som antas ha talat ett forntida laziska. Själva kallar de nu sitt område för Lazona.

Laziskan är uppdelad på några olika varianter, exempelvis xopuri, vitzur-ark’abuli, çxala, atinuri og art’aşenuri där de tvenne sista ofta sammanblandas till varandes en atinurisk variant, og flertalet utav dessa äro oförståeliga sinsemellan hvilket gör att man ofta hoppar över till turkiska när man skall prata sinsemellan, turkiskan haver härför haft stor påverkan på laziskan. Lazerna har i övrigt bland annat religionen gemensam då de allsom under 1400-talet konverterade till islam, från en tidigare kristendom som några i Georgien fortfarande tror på, kristna bleve de redan under 300-talet. Lazifolket tros ha emigrerat till dagens västraste bosättningsområde från mera norrliggande områden för ungefär tusen jeeran sedan, efter ryssarnas ockupation utav nordvästra Kaukasus kommo ytterligare lazurier till de osmanska områdena, då även till Marmararegionen, men antas havandes sin härstamning i Kolchisriket samt där varandes en av de etniska grupperingarna som varo där. Det laziska folket i regionen sträcker sig således bak till 600-talet f.kr. men emellan andra århundradet f.kr. samt andra århundradet efter så konfliktade Romarriket, Konungadömet Armenien og Konungadömet Pontus om området, hvilket slutade med att hela området tillföll Romarriket genom Pompeys oc Lucullus försorg. Det föredetta Kolchisriket omformades då till att bli provinsen Lazicum varhän en hellenisering toges vid gällande ekonomi, språk samt kultur. Från början utav 200-talet fick Lazicum relativt stor autonomi og i slutet av seklet bleve man ett eget kungadöme, Lazica / Egrisi, som innefattade Mingrelien, Adzjarien, Guria samt Abchazien, og fanns i omkring 250 år härefter, det var under denna tid man även bleve kristna. Vissa förkristna og förmuslimska traditioner har överlevt i folkloren inom många områden begörandes födsel, död, nyårsfirning, sjömanskap, giftermål og jordbruksritualer samt olika grad utav blodsfejder. År 562 togo Byzantium över området, samt senare har området kommit att bli sassanidiskt, härefter Ottomanskt för att nuvarande laziskt territorium ligga i Turkiet.

Laziskan är ej officiellt eller på något vis erkänt i varken Turkiet eller Georgien, men var det i formen utav zaniska under åren 1930-1938 i Georgien då viss poesi författades på språket. Ett första försök att få laziskan i skrift gjordes annars av Faik Efendisi under 1870-talet nyttjandes den arabiska skriften, detta försök slutade medels befängsling utav de ottomanska myndigheterna samtidigt som det mesta utav hans arbete destruerades. En tysk forskare plus några lazuriska emigranter togo sig an uppgiften att hjälpa lazuriskan på fötter mot de turkiska myndigheternas ogillande, hvilka ånyo togo till våld för att stoppa utvecklingen. Efter misshandel samt utvisning så hava den tyska forskaren arbetat från sitt hemland och då med hjälp av laziska emigranter skapat ett alfabet, ett skriftspråk samt sedemera små böcker på lazuriska som smugglas in nyttjandes i hemlighet i Lazurien och språket har sedan även fått taga plats i förbjudna tidningar.

Lazisk fonologi är bäst anpassat att skrivas med det georgiska alfabetet men då språket främst talas i Turkiet där det latinska alfabetet numera nyttjas så utvaldes detta för ändamålet. 1991 publicerades ehuru en bok med båda alfabeten, 1999 publicerades även den första laz-turkiska ordboken. Sedan 1990-talet haver även flertalet musiker tagit upp språket, både för folkmusik som modern rock, och det finnes ännu ohörsammade krav att statstelevisionen skall taga upp språket för sändning.

I de tempererade skogar som täcker bergsluttningarna i östra Pontos finnes det gott om vilda djur och enligt den laziska traditionen finnes även en pontisk yeti närvarande i skogen, vid namn Germakoci och är en pälsklädd människoliknande varelse som är trögtänkt, men gillar att härma människor.

En som talar laziska i alla fall.

~

+ Europas tungomål