Definiera kvalitativ metod - Postmodernisme premillénaire XXVII

Frågan kommer då upp om huru man på ett enkelt sätt skall definiera kvalitativ metod. Om vi bortgåom från den socialkonservativa tänkaren Disraelis yttranden angående definieringar, “I hate definitions”,¹ som förvisso är intressanta, og försöker få till en definiering av denna metodo­logi med medvetenheten om att det är ett svårhanterligt projekt för “[h]ur kvalitativ metod skall definieras är inte självklart”.² Dessutom så äro få “procedures or terms are standardized”, men detta, menar Neuman, “does not mean that qualitative research is less valid”.³ Neuman fram­håller att det förhåller sig på detta vis till följd utav att en “qualitative researcher begins with a research question and little else. Theory develops during the data collection process. --- A qualitative researcher builds theory by making comparisons”.⁴ Han påpekar även att “a quali­tative researcher may use a case study approach, in which she gathers a large amount of information on one or a few cases, goes into greater depth, and gets more detail on the cases that she examines. She gathers a range of information about a small number of selected cases”.⁵ Undersökningen är till sin genomgående karaktär en fall­studie, enligt denna samt framkom­mande definiering, där man fördjupar sig i en tanketrad­ition og flera fenomen. Detta stämmer väl överens med Halvorsens påpekande angående fall­studien då han menar att en fallstudie “har ... bara en eller några få undersökningsenheter”⁶ - även om vi i denna skrift havom både en djup og bred undersöknings‘enhet’. En djupare definiering utaf fallstudien är svår att finna då ingen consensus råder kring vad det är og därmed ej heller vad som är rätt eller fel, en “del av denna förvirring beror på att man ofta jämställer fallstudier med fältarbete, etnografisk meto­dik, deltagande observation, kvalitativ intervju, “grounded theory”, fenomenografisk metod och pilotstudier”.⁷

~

= Postmodernisme premillénaire

Fotnoter:

1) Disraeli, Vivian Grey, 1826, citerad i, Andræ et al, Citatboken, MCMLXVII:82.

2) Alvesson ø Sköldberg, Tolkning och reflektion, 1994:10.

3) Neuman, 1994:319.

4) Ibid:322.

5) Ibid:321.

6) Halvorsen, Samhällsvetenskaplig metod, 1992:67.

7) Merriam, 1994:20.