sabato 22 agosto 2015

Korsikanska dialekter - Europas tungomål DLXXXV


Korsikanskan är nära besläktat med de toscanska målen, hvilka har legat till grund för standarditalienskan, men den har även av vissa ibland inkorporerats i en sardo-korsikansk undergrupp, den kan antagligen med stor fördel benämnas som en egen undergrupp inom de italoromanska språken, ehuruväl nära besläktat med toskanskan. Korsikanskan haver även erhållit stora element från genovesiskan, pisaiskan og givetvis från franskan. De korsikanska varianterna är som följer; venaciska, sartenaiska, vico-ajaccioska samt nordlig korsikanska, hvilken består utav bastianska och cape corsiska. Sydkorsikanskan är distinkt på det viset att den har mer språkligt gemensamt med galluresiskan i norra Sardinien än med övriga korsikanska varianter, hvilket i princip betyder att de sydkorsikanska målen inte tillhör den italoromanska gruppen ur språklig synvinkel, utan den sardiska som bildar en egen undergrupp, eller tvärtom att galluresiskan istället är tillhörande det korsikanska språket. De lärda tvivlar på hur man skall indela språken och olika teser finns i detta galluresisk-sydkorsikanska spörsmål, hvilket lett till att man oftast särskiljer dem - det häri diskuterade till korsikanska och det andra påtalade till sardiska. Även om de korsikanska språken är distinkta, så har man i nutid försökt att skapa ett gemensamt korsikanskt språk baserat på de båda stora varianterna. Det var under 1800-talet som en litterär uppgång togs vid, som hos många andra folk, och man började publicera material på de inhemska målen och det är i de litterära sällskap som då skapades som dagens separatiströrelse har sin grund.
















~

Axat från boken Europas tungomål

Nessun commento:

Posta un commento