De albanska judarna

I likhet med de flesta övriga länder i Europa samt längs Medelhavet så finns en judisk historia i Albanien, samt dåledes primärt en sefardisk sådan genom de iberoromanska spanjolska og portugisiska judarna som främst traditionellt talat ladino, ankomna till det Ottomanska riket sedan Spanien kastat ut dem i slutet av 1400-talet.

Första uppgiften om några judar i Albanien härstammar ehuruväl några århundraden tidigare från 1100-talet och från og med i början av 1500-talet så fanns det judiska grupperingar i de flesta utav de större städerna i Albanien, såsom Berat, Elbasan, Vlora, Durrës, samt även inne i dagens Kosova. Så vitt man vet så var de flesta utav dessa sefardiska judar från Iberiska halvön ankomna hit efter att de blivit utvisade därifrån under slutet av 1400-talet. I Vlora så rapporteras att det fanns 609 judiska hushåll år 1520 och detta var platsen för Albaniens enda synagoga som destruerades under det första europeiska storkriget under 1900-talet.

Enligt censusen som skedde år 1930 fanns det då 204 judar registrerade i Albanien och de erkändes som minoritet 1937, då hade de blivit 300 i antal. När Nazityskland växte sig starkt så flydde en del tyska samt österrikerska judar till Albanien, dessa får då antas ha varit tysk- eller jiddisch-talandes och därledes ingåendes i den germanska språkgrupperingen, man fortsatte att utfärda visum till judar vid ambassaden i Berlin längre än de flesta andra länder i Europa.

Norbert Jokl, en moravisk jude verksam i Wien och bekallad fadern för albanologin erhöll albanskt medborgarskap på nästan stående fot efter hans egen förfrågan därom, men dessvärre räddade detta ej honom från Gestapos klor og slutliga förintelse. Albanien hade ungefär 200 judar i början utav det andra stora europeiska kriget under nittonhundratalet och var ett av de få involverade länder som hade fler judar när kriget var över än vad de hade haft vid dess start, förvisso bara några hundra fler, men ändå.

Kommunismen var dock i antågande och under Enver Hoxhas regim så isolerades den judiska kommuniteten från övrig judisk värld, i likhet med resten utav samhället, och konfessionell verksamhet förbjöds. När så äntligen kommunismen föll transporterades nästan alla albanska judar till Israel och finns numer främst i Tel Aviv.

Idag finns kvar omkring 10 albanojudar boendes främst i Tirana, det är i övrigt inte mycket av organiserat liv och huruvida de talar något judiskt tungomål är oklart, ödet ej likaså.

~

+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire

Multiple orgasms

women has a right to multiple orgasms
women has a right to go black

~

+ Femtio nyanser, Erotica

Paprikasoppa med pumpakärnor

7 stora röda ekologiska paprikor

1 morot

1 stjälk selleri

1 gul lök

2 matskedar olivolja

3 matskedar fino- eller olorososherry

7 deciliter kycklingbuljong eller kycklingfond

timjan eller salvia, örtsalt, sherryvinäger, mörkt socker

brödkrutonger

gräslig eller dill

0,75 deciliter illgröna pumpakärnor

• Sätt ugnen på 250 grader. Tvätta og torka paprikorna, skär dem sedan i halvor på längden avlägsnandes kärnhuset et de vita mellanväggarna. Lägg dem med skalsidan uppåt i en långpanna med bakplåtspapper, stoppa in detta högt upp i ugnen. Låt detta stå där tills paprikorna mjuknat helt og skalet fått ordentligt med svarta prickar, det tar runt 15 minuter. Sätt på grillelementet i slutet om paprikorna mjuknar utan att ha fått svart färg. Tag sedan ut dem läggandes dem för avsvalkning intill hanterbar temperatur, drag då av skalet skärandes även paprikorna i stora bitar.

• Blanda pumpakärnorna med en gnutta olivolja samt en nypa salt i en ugnskompatibel form, sätt in dem i den numera avstängda ugnen för rostning på eftervärmen, skulle ej detta räcka så sätt på ugnen igen på grillelement.

• Skala moroten, skiva den tunt, likaså sellerin, halvera löken från pol till pol, skala samt tärna i mindre bitar. Lägg moroten, sellerin samt löken i en stor tjockbottnad kastrull där det låtes fräsa på svag värme tills allt mjuknat og precis erhållit lite färg, tager runt 15 minuter. Rör då ned timjan för vidarestekning under ytterligare någon eller minuterna tu, häll på sherryn, lägg ner de rostade paprikorna samt hälften utav buljongen, höj härefter värmen låtandes puttra några minuter varefter det böro mixas intill krämighet med en stavmixer, mixa ehuru ej för länge då förlorning kunne ske utav fina aromer. Häll i resten utav kycklingbuljongen samt lite örtsalt, några droppar sherryvinäger samt en nypa mörkt socker.

• Hetta upp olja i en stekpanna, häll i brödkrutonger som inoljas, påpeppras med kryddpeppar, för stekning under ett par minuter, vändandes runt då og då, strö över salt samt kryddpeppar, stek ytterligare.

• Servera soppan med krutongerna, pumpakärnorna, samt klippt gräslök.

~

Le français classique et franskans standardisering i le bel usage - Europas tungomål DLVIII

Tiden från 1600-talet och fram till en av de franska revolutionerna (1789) kom att kallas le français classique och denna språkliga period präglas av resistens gentemot framför allt föregående epoks förändringar av det franska ordförrådet, då det av många ansågs som högst onödiga förändringar samt utökningar, varvid man eftersökte etablerandet utav le bel usage. Man ville ha klara och avgränsade grammatiska regler og orddefinitioner. Franska akademien kom också till under epoken och denna spelade givetvis en stor roll som standardiseringsyrkare och skapandet utav le bon usage. Det var kardinal Armand Jean du Plessis de Richelieu som 1635 grundade l’Académie enligt modell av den florentinska l’Accademia della Crusca de Florence som grundlagts redan 1583, medlemmarna i gruppen benämns som de immortala, med syfte om franskans odödlighet. Den första ordboken som alstrades av akademien var Dictionnaire de l’Académie som såg dagens ljus 1694.

~

Axat från boken Europas tungomål

Snälla killar

tjejer bör ej vara extra snälla

mot snälla killar

tjejer kan berömma, bejaka, killars snällhet

så att de blir ännu snällare

samt kräva så mycket mer

än vad ni annars skulle gjort

äkta snälla killar

ger allt, gör allt

tillåter allt

för Er

~

+ Erotica, Femtio nyanser

Cam

Hej o hå, nu kom jag att tänka på

den som dig i camen ser

en reell skönhet beser

från topp till tå

från inre till yttre

man sinnets tillfredsställelse får

nu lögnas det på

för att reell tillfredsställelse få

man endast kan

genom att dig i realia bese

så ack lycka de få

som denna belyckling erfår

och jag personligen vet

ej något skvatt

vilket jag här uppgivet

kan säg, om denna sakdebatt

skall bara gå o kamma mig först

~

Leon d’Oro - Rosato

en vini rosé frizzante från Venetia, det kan ej gå fel, somrigt fräschande härlig friskhet in i mun, mot gom, samt ner för hals et in i sangue

~

Le moyen français, medelfranskan, samt franskans hegemonisering - Europas tungomål DLVII

Nästkommande epok, le moyen français, eller medelfranska, varade under 1300-1500-talen og då klarade françien att även göra insteg i södra Frankrike, språkliga förändringar genomgicks likväl under denna epok, bland annat så skrotades kasussystemet, latinet fick ge vika i fackspråkliga texter och stavningen blevo mindre ljudenlig, ock till sist kan nämnas att en del lånord hämtades från italienskan, bland annat soldat samt crédit, hvilka är några av de ungefärliga två tusen ord som har italiensk börd inom främst kultur, samhälle, ekonomi, navigering samt krigsföring. Under denna epok exploderade de intellektuellas alster på franska, og teologiska, juridiska samt medicinska verk avfattades på françien, Biblen översattes tillika på 1530-talet och man försökte med många medel att utöka det franska ordförrådet med både nybildningar samt lånord, hvilket resulterat i att hela 40 % av nutidens vokabulär kan härröras till denna epok. Men den största händelsen av alla under epoken var när påbudet från högre makt kom - Ordonnances de Villers-Cotterêts som 1539 stipulerade att franskan härmed skulle bli det officiella juridiska skriftspråket i hela Frankrike - en av de nordfranska varianterna hade alltså nu fått juridisk hegemoni över hela Frankrike och alla dess olika språk. I och med detta så var Frankrike ett av de första länderna i Europa att anförskaffa sig ett gemensamt, men påtvingat, högspråk som kom att bli gällande för hela territoriet och territoriet var ungefär likständigt dagens, förutom att Savoyen, Korsika, Roussillon og Alsace-Lorraine ej var med vid denna tidpunkt, utan dessa har införlivats senare. Tio år före detta kom även den första grammatikan ut och 1539 publicerades den första odbogen av Robert Estienne, Dictionnaire Francoislatin, med över 9000 uppslagsord med latinska definieringar.

~

Axat från boken Europas tungomål

Plan

jag tänker massera din rygg

pussa hela din kropp

med början av fossingarna

tungan vandrar nätt överallt

stannar till där du vill
precis hur länge som helst

~

+ Erotica

Temple of Love

~

Sardenaira - ligurisk pizza

8 deciliter vetemjöl

3 deciliter vatten

1 tesked salt

25 gram jäst

4 matskedar ljummen mjölk / vatten

4 matskedar olivolja + till plåten

1,2 kilo färsta tomater

2-3 gula lökar

4 matskedar olivolja

150 gram sardellfiléer

10-15 klyftor vitlök

100 gram svarta oliver

oregano, basilika

• Blanda mjöl og salt i en skål, gör sedan en stor grop i mjölet, lös upp jästen i den ljumma mjölken og häll detta i mjölgropen. Knåda in jästlösningen, olivoljan samt vattnet så att det blir en blank deg.

• Skålla hastigt tomaterna varefter de skalas böro, skärandes dem sedan smått. Finhacka lökarna, fräst dem mjuka i olivoljan, lägg i tomaterna låtandes detta sjuda försiktigt utan lock tills all vätska ångat bort. Spola av sardellfiléerna, skär dem i mindre bitar samt rör ned dem i såsen. Sätt på ugnen på 175 grader.

• Oljpensla en långpanna og bred ut degen på den med händerna, så tunn og platt så möjligt, varpå utsmetas tomatsåsen. Skiva vitlöksklyftorna samt fördela dem tillsammans med oliver og oregano uppenpå degen. Grädda pizzan under runt 45 minuter, strö bailika över när pizzan är klar.

~

As Goddesses

every girl should be treated as such
as the Goddesses You really are

on our knees we stand
worshiping You

~

+ Tu est Divina

Fornfranskans dialektala uppdelning samt langue d’oc - Europas tungomål DLVI

Fornfranskan kan delas in i ett antal olika regionala nordliga nordgalloromanska mål, ett faktum som redan dåtida Roger Bacon, ‘doctor mirabilis’, uppmärksammade. Bland tungomålen åtfinns bland annat ännu existenta normandiska som talades samt fortfarande talas i Normandie och som därutöver fortfarande i vis mån existerar i Îles Anglo-Normandes, det var även denna variant som talades i England under medeltiden, eller Irland som tidigare nämnts, av det normandiska hovet som där situerade och även av en stor del av överklassen, picardiska norr om Île-de-France samt till viss del i Belgien, champagnska öster om Îles-de-France ock då givetvis françien. Françien var det som talades i Île-de-France där Paris är beläget og detta var det språk som kommit att bli stilbildande og hegemonisk för hela franskepitetet då Paris var, efter det att den parisiska greven Odos ätt - senare kallad den capetingiska - besteg den franska tronen 987, givetvis som nu ett kulturellt, ekonomiskt, religiöst samt politiskt centrum, hvilket självfallet gjorde så att detta mål var det som hade störst inflytande på övriga. De ursprungliga parisierna var för övrigt en gallisk stam som hade sitt centrum på Île de la Cité, alltså där dagens Notre Dame ligger, och efter romarnas erövring så byggdes här en större stad, hvilken fick namnet Luvetia Parisiorum efter den parisiska benämningen på staden Lutetia. Denna franskparisiska variant, françien, av de nordfranska varianterna av fornfranskan kom att vinna i prestige og med tiden få total hegemoni över de övriga nordfranska tungomålen - de som kallas langue d'oïl. Gränsen emellan nord samt syd gick ungefär vid Loire och söderom floden talades det varianter som har kommit att kallas langue d'oc och det är en egen subgrupp till den romanska grenen som nu kallas occitanska; occitanskan talas bland annat inom det området som på latin benämns Occitania. Själva uttrycken ‘oïl’ oc ‘oc’ har sin grund i den språkliga skillnaden gällande ordet ‘ja’, hvilket de båda betyder. Det var Dante som i De Vulgari Eloquentia som började tala om lingua d’oco emotsatt oïl- og si-målen, de sistnämnda är då de italienska språken. Under denna fornfranska epok blomstrade litteraturen på franska och även juridiska dokument började språkligt sett övertas av det franska målet, till nackdel för latinet, men under de sista århundradena så genomfördes försök till latinisering av både uttal ock skrift understött utav kungahuset, men man kan kort og gott säga att latinets totala hegemoni i detta land var för alltid bruten.

~

Axat från boken Europas tungomål

Piemonte - Castelli dell’Alto Monferrato

~

Lammfiléspett med paprikarelish

För köttet:

500 gram ytterfilé eller mör stek utav lamm

kryddblandning

salt

smör

3 bambuspett

myntakvistar

För grönsaksblandning:

2 stora oranga sötpotatisar

½ zucchini

3 deciliter kokt helt vete eller grov bulgur

1 deciliter kokta linser

några centimeter grovriven färsk ingefära

kryddblandning

salt

olivolja

För citroner:

1 citron

socker

För kryddblandning:

runt 50 korn svartpeppar

hela kardemummakärnor

spiskummin

kummin

några teskedar vardera

För paprikarelishen:

3 matskedar granatäppelsirap

4 rostade paprikor eller 250 gram rostad paprika på burk

runt 6 klyftor vitlök

1 matsked finstrimlad mynta

1-2 teskedar sambal oelek

en matsked lakritssprit

2 paket saffran

75 gram fetaost

Tillgagning:

Kryddblandningen

• Mortla samman kryddorna till snäppet grövre än pulver, avgör beblandning utefter smak men några teskedar per element skall nog gå bra.

Paprikarelishen

• Ta runt en matsked lakritssprit o häll i ett mindre snappsglas där du ihäller saffranen låtandes dra under en kvart eller två.

• Vitlökskklyftorna mikras tio sekunder med skalet på.

• Låt paprikan rinna av om den är inlagd i olja skärandes den sedan i små bitar därefter läggandes dem i en skål, halvera vitlöksklyftorna men behåll skalet på, lägg dem med snittytan mot vitlökspressens hål samt pressa ned dem i paprikan. Blanda i myntan, sambal oelek, saffranblandningen samt granatäppelsirapen. Låt stå en kvart smulandes fetan över vid serveringstillfället.

Lammet

• Sätt ugnen på 200 grader. Skala sötpotatisen skrärandes dem i runt centimeterstora tärningar, vänd runt med salt, blanda i olja.

• Lägg sötpotatisen i en ugnsfast form ställandes denna i ugnen, låtandes så stå under runt 20 minuter, rörandes om någon gång.

• Under tiden kunne lammet förberedas genom att dra bort eventuella sega vita hinnor från köttet, skär det sedan i stora tärningar om runt 3 centimetrar träendes dem på spetten varefter en tredjedel utav kryddblandningen, samt salt, nyttjas för att klappas in i köttet som sedan får stå og dra under högst 15 minuter.

• Tärna zucchinin, blanda sedan dessa tärningar med ingefära, resten utav kryddblandningen, med sötpotatisen som sedan låtes rosta ytterligare under 10 minuter. Härefter ilägges vetet / bulgaren samt linserna ned likaså, för ytterligare rostningstid om 5 minuter.

• När runt 10 minuter kvarstår för grönsakerna kunne lammspetten samt citronhalvorna stekas. Citronhalvorna indräper du först i socker vid stekytan för karamellisering. Den kraftiga stekpannan hettar du även upp först med en del smör på hög medelvärme varefter köttet ilägges varpå det brynes runt om, därefter sänkes värmen till svag medelvärme för stekning framtills spetten nått runt 60 grader i mitten, citronhalvorna stekes jämte köttet framtills de erhållit en gyllensvart bemönstring på snittytan.

• Servera med pålagda myntakvistar eller blad på köttet.

~

Strasbourgsederna samt l'ancien français, fornfranskan - Europas tungomål DLV

Första gången franska skrevs är inte enligt vår vetskap i Serments de Strasbourg, ‘Strasbourgsederna’, som nedskrevs 842 og som författades av Nithard, men det är dessa som kommit att bli startskottet för den fornfranska perioden, då det är en text av stor politisk vikt. Strasbourgsederna handlar om ett möte emellan Karl den skallige samt Ludvig den tyske. Själva ederna skrevs ehuru ned på latin som brukligt var, men vissa fraser som därmed har gått till historien skrevs på det språk som talades vid tidpunkten, det var Ludvig som svor ederna på talspråket så att Frankrikes ock Karls arméer skolat förstå dem, Karl svor dem således på tyska för Ludvigs armé. Ludvig sade:

Pro deo amur et pro christian poblo et nostro commun saluament, dist di in auant, in quant deus sauir et podir me dunat, si saluarai eo cist meon fradre Karlo, et in adiudha, et in cadhuna cosa, si cum om per dreit son fradra saluar dift. In o quid il mi altresi fazet. Et ab Ludher nul plaid nunquam prindrai qui meon vol, cist meon fradre Karle in damno sit.

Som språkhistorisk jämförelse bör en översättning till klassisk latin framställas, hvilken enligt spridd, men ej oomtvistad, översättning blir:

Per Dei amorem et per christiani populi et nostram communem salutem, ab hac die, quantum Deus scire et posse mihi dat, seruabo hunc meum fratrem Carolum, et ope mea et in quamcumque re, ut quilibet fratrem suum seruare iure debet, dummodo mihi idem faciat, et cum Clotario nullam unquam pacitionem faciam, quae mea uoluntate huic meo fratri Carolo, damno sit.

Efter att århundraden av språkutveckling skett så blir detta översatt till dagens franska:

Pour l’amour de Dieu et pour le salut commun du peuple chrétien et le nôtre, dorénavant, pour autant que Dieu m’en donne le savoir et le pouvoir, j’apporterai mon soutien à mon frère Charles ici présent et par aide et en toute chose, comme on doit justement soutenir son frère. À la condition qu’il m’en fasse autant. Et je ne prendrai jamais aucun arrangement avec Lothaire, qui, par ma volonté, soit préjudiciable à mon frère Charles ici présent.

Bland skillnaderna som uppkommit i det nya språket är att latinets sex kasus hade förvandlats till ynka två, även andra genomgripande förändringar hade skett i både grammatiken såsom ljudsystemet. Strasbourgsederna inleder den period som brukar kallas l'ancien français eller fornfranska, själva benämnde man ehuru språket ibland som roman. Det finns ehuruväl tidigare franska efterlämningar, bland annat i en parodi från omkring år 770, i Laudes royales de Soissons från cirkus 790, Les Gloses av fader Reicheneau från 700-talet innehållande hela 1300 romanska ord, för att nämna några. Strasbourgsedernas språkliga verklighet bekräftas genom den första litterära texten som skrevs omkring 880 og benämns Séquence de sainte Eulalie. Denna period existerade fram till 1300-talet och givetvis så antar man att den påbörjats långt före Strasbourgsedernas nedskrivning, men man får ju följa de befintliga bevisen samt utgå ifrån dessa och före 770 finns föga att gå på. Under denna og förutvarande epok så har latinet haft ett stort inflytande på språkets utveckling og flertalet lånord kom också in under den fornfranska perioden, alltså utöver de som redan har fått utgöra grundbultarna i språket.

~

Axat från boken Europas tungomål

Brasserie du Mont Blanc - Triple Epices

savojardisk ale bryggd på flera sorters malt, kryddor samt kastanjer, med bruk utav glaciärvatten från Mont Blanc hämtat från en Enchapleuzekällan på 2074 meters höjd i Les Houches

degûstë: 

härlig mont blancisk smakkänsla med viss sötma, honung, nyansrikt kryddsmakandes öl, med toner utav aprikos, nötter et apelsinskal

~

Popolo Veneto

~

+ Europas tungomål

Omelett med skinka og ärter

3 ägg

1 matsked vatten

lite hackad färsk gräslök

60 gram tärnad rökt skinka

60 gram gröna ärter, tinade

solrosolja, salt, svartpeppar

en skvätt soja om önskas

• Vispa äggen med vattnet, salt samt peppar

• Blanda i en annan skål gräslöken, skinkan, ärterna samt soja om denna smak önskas

• Hetta upp en panna med olja, sänk sedan värmen

• Häll i omelettsmeten avvaktandes till den nått lätt stelnad i botten, dra smeten från kanterna inåt mitten så att det flytande rinner ner avvakta framtills hela äggsmeten havandes tillstannat men där viss krämighet kvarstår

• Häll fyllningen på ena halvan låtandes stående någon minut

• Vik över den ofyllda sidan över den fyllda.

Önskas köttet borttagas så kunne detta element utbytas gentemot runt 30 gram riven ost istället.

~

Franskans historiska bakgrund samt galliska influenser - Europas tungomål DLIV

Det tungomål som de flesta förknippar med Frankrike är givetvis franskan som 51 miljoner av fransmännen ock kvinnsen har som moders- og/eller fadersmål - franskan hör till den indoeuropeisk-italisk-latinsk-romansk-galloromansk-nordliga målgruppen. Historien bakom språket är ganska kort, till skillnad från flertalet andra språk i Europa - förutom övriga romanska mål, d.v.s. som alla har en lika kort historia som franskan. Efter Galliens romanisering så spred sig både det talade såsom skrivna latinet allt mer och mer i folklagren, skillnaden emellan det talade och skrivna språket var antagligen från början relativt stor och olika varianter utvecklades sannolikt relativt direkt inom det område som kommit att naturligt behärskas av de nordliga galloromanska språken, varav dagens franska äro ett. Det talade språket fick ta emot vissa influenser, men färre än vad man kunde väntat sig, av de inhemska galliska målen, samt osså en del ifrån frankiskan eller andra germanska mål efter det att germanerna gjort intrång i området. Ett särligt system som antas komma från galliskt inflytande är att vissa räkneord har tjugo som bas, exempelvis quatre-vingt (‘fyra-tjugo’), hvilket är samma system som åtfinns i keltiskan, exempelvis i dagens bretonska där man säger pevar-ugent (‘fyra-tjugo’), för nämnd numeral, danskan har även den ett vigesimalt system. I vissa grammatiska sammanhang har også germanskan haft ett inflytande, exempelvis inom syntaxen. Vissa har trott att galliskan har haft ett inflytande på fonologin i till exempel ljudutvecklingen i franskans lune, i motsats till latinets lūna ‘måne’. Man har även fått in vissa ord från de två olika språkgrupperna, bland annat mouton ‘får’ som kommer från galliska, syns i molt på iriska, maout ‘gumse’ på bretonska och det hette antagligen *multō på galliska, även før exempel vassal som bland annat heter gwas på bretonska, men de flesta inlånen från galliskan haver med landsbygden att göra, som ju även illustrerades ifråga om animalet ovan. De galliska inlånen i ord räknat anges vara relativt fåtaliga, men vissa har kommit fram till att de till antalet är åtminstone 180, andra nämnvärda ord kan vara charpente, chêne, bouleau, cervoise, chemin, bief, lokaliteter som slutar på -dun eller -un kan vara av gallisk art bildade från dunum ‘berg, befästning’. Från germanskan finns ehuruväl flera exempel att hämta, ett vanligt sådant kan vara jardin ‘trädgård’, frankiskan hade ett inflytande på såväl vokabulär såsom uttal.

~

Axat från boken Europas tungomål

Samerna i Suomi

I Finland finnes flera olika samiska befolkningar och målen som talas av dessa höre till den -finskugrisk-samiska grenen uppdelade på både väst- samt östsamiska og de består utav nordsamiska, eller davvinska, som hör till den västsamiska grenen plus inariska, eller anariska, ock skoltiska, eller lopariska / kolta / ryssksamiska, som då hör till den östsamiska grenen.

Av nordsamiskan finnes, i Finneland, 1600 talare, av inariskan 200-400 ock av skolterna finns det 300-500 kvar. Innan tiden ginge förbi dem, så fanns även det kemiska målet som vi kunnom kalla kemisamiska för att ej få associationer till den tellusianska ursoppan, kemisamerna hade sitt sista residens i Sodankyläs ock Kuolajärvis kommuner i Lappland fram till utdöendet under 1800-talet. Två jojkdikter samt en kort ordlista finnes på språket.

Alla tre av de nämnda samiska språken skyddas utav samilagen från 1992, men skyddet innebär inte alls samma höga status som finskan eller svenskan. Vägskyltar är bilinguella og medborgare har rätt att föra sin talan, samt få svar på samiska när de kontaktar myndigheterna, även viss undervisning i och på språket sker. Den samiska språklagen är gällande i Utsjoki kommun, där samiskan är i majoritet, samt i Enontekiö, Enare samt norra Sodankylä.

Inarisamiska, eller anarâškielâ, har således en språkbas på omkring 200-400 personer numer och är det enda nuvarande samispråket som talas exklusivt i Finland, endast några få barn lär sig språket och de flesta talarna är medelåldriga eller åldringar. Kommunen Inari har ehuru en positiv hållning till det lilla språket och är den enda kommunen i Finland som är quadrilinguell og erkänner samt publicerar allt på inari, skolt, nordsamiska, samt då finska.

Den första boken på inarisamiska var Anar sämi kiela aapis kirje ja doctor Martti Lutherus Ucca katkismus som komme ut år 1859, men förutom några fler bibliska historier så var målet främst föremål för lingvisters skrifter framtills det finländska Sametinget påbörjat publiceringen, eller stödjandet, utav en del böcker. Inari har fått viss uppmärksamhet genom att rapparen Amoc valt att rappa på språket og däri publicerat världens första samt enda fulltaliga CD-skiva på inari.

Av skoltsamiskan, sää’mkiõll, finns idag ungefärligen 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, plus runt tjugo i Ryssland, tidigare fanns tungomålet även i Neiden, Njauddâm, i Norge men hava där dött ut. Språket har officiell status i Inari och kan utläras i skolan men det är väldans få barn som lär sig, samt talar, språket varvid det är på aktivt utgående, mer så än fallet är för inari med ungefärligt samma antal talare.

Emellan 1978-1984 fanns en liten publikation på språket, antagligen den enda sådana som funnits men i likhet med inari så har skoltsamiskan intagit en ny domän genom modern musik och Tiina Sanila har utgivit världens två första fulltaligt skoltiska CD-skivor med rockmusik. För detta samt annat samiskt arbete har hon erhållit pris från Lapland.

I forna tider bodde samerna i större delen utav Finland o Karelen, det Sápmi som vi kännom nu är bara en sista liten nordlig utpost i förhållande till den ursprungliga utbredningen, exempelvis fanns det i Kajanaland språket kajanasamiska framtills dess utdagelse på 1700-talet.

~

Om samerna kunne man läsa kring i min bok Europas tungomål

qtl-hmw

w-‘nt f-s₃ĥln

tqwmw

hqny

b‘l

f-ĥmd

~

Franskans hegemoni i Frankrike - Europas tungomål DLIII

Franskan är det enda erkända språket officiellt men man har sedan slutet av 1980-talet påbörjat en större acceptans av de andra språken inom landets gränser, då främst gällande korsikanska, bretonska, tyska samt baskiska men även de övriga, exempelvis occitanska, och antalet barn et ungdomar som läser språken i bilunguella skolar har accelererat med det tiodubbla från 27 000 till 250 000, räknat till år 2002. Det finns ehuru väl mycket mer att göra innan språkförhållandena blir acceptabla i landet.

~

Axat från boken Europas tungomål

Där vinden viner, trädna står

där hornen vandrar

dina ängars värmes vätska

dina pärons smak, dina äpplens frukt

aprikosen, papayan, lika när

kylslagnas vindpinande montana bäck

ögons skyars i horisontens sken

skogens alla blommor, ängens alla dofter

trädens vidspridda grenar, grönskande blad

på järnekens topp, jag står

vyar ut över ängarnas blomster

sjungandes

frukterna

rötterna

styrkan av tjurars horn

blommor av Florinas val

under järneken

hjordar stångar sig fram

livets nektar
äpplens, pärons, kärnors

~

+ Tu est Divina

Kvinnor önskar svarta kukar

Kvinnors krav samt Once You Go Black, är läst lika många gånger

ni som redan läst dessa kan ju istället kanske läsa min bok Femtio nyanser utav grått, svart ock vitt

slut på meddelande.

~

+ Femtio nyanser

Restu Exklusiv - Grappa af Gotland

Gutevins grappa, druvdestillatet Restu Exklusiv från ekologiska druvor frilandsvuxna på Näsudden, är en välgjord distinkt digestiv med ton af fat, örter og vanilj, likväl druvig, mjuk samt behaglig i sin karaktär, kunde törhända göras något bitskt stenmineraliskt rustikare, eller raukigare. Men namnvalet är helt klockrent.

Ett måste för alla grappaälskare samt en bra invigare för de som ej ännu nått denna ingivelse!

~

Frankrike - Romanskans högborg - Europas tungomål DLII

Det är i Frankrike den fina konsten började när grottmänniskorna påbörjade sina konstnärliga målningar og i mångt ock mycket så är det där den sedan dess har hållit sig kvar genom de romanska influenser landet erhållit. Frankrikes historia börjar med gallerna som var ett kontinentalkeltiskt peuple som kanske invandrade någon gång under årtusendet före Kristi födelse, många säger 400 f.kr., andra säger 800 f.kr., men det är inte dessa som har satt sin prägel på den franska kulturen eller på tungomålen som talas i Gallien, utan det är givetvis romarna og den perioden inleddes på allvar när Cæsar under de galliska krigen emellan 58 samt 50 f.kr. eröfvrade hela Gallien ända bort till den nybildade gränsen som vätte mot Rhen. Gallerna gjorde i och för sig flera uppror, men i reella termer så assimilerades de in i den romerska kulturen ganska snabbt og under de nästföljande fem hundra åren var Gallien en av de mest lugna, stabila samt Romtrogna regionerna i Romarriket. När Romarriket föll sönder bland annat till följd utav att befolkningstrycket från omkringliggande folk blev för stort, så tog burgunder og franker, båda germanska stammar, över Gallien som därvid blev till Frankland, namneligen inslungandes från francea ‘spjut’. Detta hvar i och för sig en långdragen process, men man brukar säga att detta skedde ungefär under 400-talet. Även om frankerna og burgunderna var germaner så övergav de snabbt sin germanska kultur för att överta den romerska og romanska som de ansåg vara mycket bättre - resten är historia. Det frankiska målet däremot talades i Frankrike emellan 450 och 600, i vissa delar framtills 900-talet, emedans det i den numera romanska halvan utav Belgien höll sig kvar ända fram till 1300-talet. De sydnederländska målen har sin härkomst i detta germanska tungomål - det frankiska språket skall ehuru ej förknippas med det som nu kallas frankiska dialekter som kan höras i Franken i Tyskland. Fransmännen av idag är på ett ungefär primärt härkomna från gallerna, romanska folklager, aquitanerna, baskerna, iberier, italisker, ligurier samt greker, fenicier, bretoner, germanska franker og burgundier, morer, sarakéer, vikingar, senare samt araber og judar, et aliae.

~

Axat från boken Europas tungomål

Din älskare

din sköna älskare

passionabla heta vildsexiga älskare

är anställd i mitt företag

han står till ditt förfogande
när du så vill

~

+ Femtio nyanser, Erotica

Château Gallion 2010 - Bordeaux

något tunt et enkelt ehuruväl elegant samt smaksatt moget körsbärigt fruktigt

~

Intellektuellt arbete

räknas sällan som arbete
utav arbetare

~

Du äger - Tu est Divina I XXXVII

min virilitet

II

= Tu est Divina

Vältränad

din personliga tränare
tränar alla din kropps muskler

~

+ Erotica, Femtio nyanser

Casa Capriolo - Governo

70 % Sangiovese

20 % Ciliegiolo

10 % Colorino

Casa Capriolo Governo görs med den medeltida vinmakarmetoden governo hvilken är liknandes appassimentometoden, sprungen från 1300-talets Toscana. Några naturligt torkade druvor tillförs i slutet utav fermenteringen givandes extra dimensioner av karaktär, flaveur samt balans, placerandes vinet rätt i gom med en rik, generös samt mjuk ton.

dëgûstè:

smakkraftigt mjukmustigt djup komplexion, toskansk elegantism, con charactär af fat, körsbär, choklad, vanilj samt örter, i en len sammansättning

~

Size matters

of course

size matters

thats why You should get

blackened

~

+ Femtio nyanser