Frankrike - Romanskans högborg - Europas tungomål DLII

Det är i Frankrike den fina konsten började när grottmänniskorna påbörjade sina konstnärliga målningar og i mångt ock mycket så är det där den sedan dess har hållit sig kvar genom de romanska influenser landet erhållit. Frankrikes historia börjar med gallerna som var ett kontinentalkeltiskt peuple som kanske invandrade någon gång under årtusendet före Kristi födelse, många säger 400 f.kr., andra säger 800 f.kr., men det är inte dessa som har satt sin prägel på den franska kulturen eller på tungomålen som talas i Gallien, utan det är givetvis romarna og den perioden inleddes på allvar när Cæsar under de galliska krigen emellan 58 samt 50 f.kr. eröfvrade hela Gallien ända bort till den nybildade gränsen som vätte mot Rhen. Gallerna gjorde i och för sig flera uppror, men i reella termer så assimilerades de in i den romerska kulturen ganska snabbt og under de nästföljande fem hundra åren var Gallien en av de mest lugna, stabila samt Romtrogna regionerna i Romarriket. När Romarriket föll sönder bland annat till följd utav att befolkningstrycket från omkringliggande folk blev för stort, så tog burgunder og franker, båda germanska stammar, över Gallien som därvid blev till Frankland, namneligen inslungandes från francea ‘spjut’. Detta hvar i och för sig en långdragen process, men man brukar säga att detta skedde ungefär under 400-talet. Även om frankerna og burgunderna var germaner så övergav de snabbt sin germanska kultur för att överta den romerska og romanska som de ansåg vara mycket bättre - resten är historia. Det frankiska målet däremot talades i Frankrike emellan 450 och 600, i vissa delar framtills 900-talet, emedans det i den numera romanska halvan utav Belgien höll sig kvar ända fram till 1300-talet. De sydnederländska målen har sin härkomst i detta germanska tungomål - det frankiska språket skall ehuru ej förknippas med det som nu kallas frankiska dialekter som kan höras i Franken i Tyskland. Fransmännen av idag är på ett ungefär primärt härkomna från gallerna, romanska folklager, aquitanerna, baskerna, iberier, italisker, ligurier samt greker, fenicier, bretoner, germanska franker og burgundier, morer, sarakéer, vikingar, senare samt araber og judar, et aliae.

~

Axat från boken Europas tungomål