Samerna i Suomi

I Finland finnes flera olika samiska befolkningar och målen som talas av dessa höre till den -finskugrisk-samiska grenen uppdelade på både väst- samt östsamiska og de består utav nordsamiska, eller davvinska, som hör till den västsamiska grenen plus inariska, eller anariska, ock skoltiska, eller lopariska / kolta / ryssksamiska, som då hör till den östsamiska grenen.

Av nordsamiskan finnes, i Finneland, 1600 talare, av inariskan 200-400 ock av skolterna finns det 300-500 kvar. Innan tiden ginge förbi dem, så fanns även det kemiska målet som vi kunnom kalla kemisamiska för att ej få associationer till den tellusianska ursoppan, kemisamerna hade sitt sista residens i Sodankyläs ock Kuolajärvis kommuner i Lappland fram till utdöendet under 1800-talet. Två jojkdikter samt en kort ordlista finnes på språket.

Alla tre av de nämnda samiska språken skyddas utav samilagen från 1992, men skyddet innebär inte alls samma höga status som finskan eller svenskan. Vägskyltar är bilinguella og medborgare har rätt att föra sin talan, samt få svar på samiska när de kontaktar myndigheterna, även viss undervisning i och på språket sker. Den samiska språklagen är gällande i Utsjoki kommun, där samiskan är i majoritet, samt i Enontekiö, Enare samt norra Sodankylä.

Inarisamiska, eller anarâškielâ, har således en språkbas på omkring 200-400 personer numer och är det enda nuvarande samispråket som talas exklusivt i Finland, endast några få barn lär sig språket och de flesta talarna är medelåldriga eller åldringar. Kommunen Inari har ehuru en positiv hållning till det lilla språket och är den enda kommunen i Finland som är quadrilinguell og erkänner samt publicerar allt på inari, skolt, nordsamiska, samt då finska.

Den första boken på inarisamiska var Anar sämi kiela aapis kirje ja doctor Martti Lutherus Ucca katkismus som komme ut år 1859, men förutom några fler bibliska historier så var målet främst föremål för lingvisters skrifter framtills det finländska Sametinget påbörjat publiceringen, eller stödjandet, utav en del böcker. Inari har fått viss uppmärksamhet genom att rapparen Amoc valt att rappa på språket og däri publicerat världens första samt enda fulltaliga CD-skiva på inari.

Av skoltsamiskan, sää’mkiõll, finns idag ungefärligen 300 talare i Finland, främst i Sevettijärvi, plus runt tjugo i Ryssland, tidigare fanns tungomålet även i Neiden, Njauddâm, i Norge men hava där dött ut. Språket har officiell status i Inari och kan utläras i skolan men det är väldans få barn som lär sig, samt talar, språket varvid det är på aktivt utgående, mer så än fallet är för inari med ungefärligt samma antal talare.

Emellan 1978-1984 fanns en liten publikation på språket, antagligen den enda sådana som funnits men i likhet med inari så har skoltsamiskan intagit en ny domän genom modern musik och Tiina Sanila har utgivit världens två första fulltaligt skoltiska CD-skivor med rockmusik. För detta samt annat samiskt arbete har hon erhållit pris från Lapland.

I forna tider bodde samerna i större delen utav Finland o Karelen, det Sápmi som vi kännom nu är bara en sista liten nordlig utpost i förhållande till den ursprungliga utbredningen, exempelvis fanns det i Kajanaland språket kajanasamiska framtills dess utdagelse på 1700-talet.

~

Om samerna kunne man läsa kring i min bok Europas tungomål