Danska språkets historia - Europas tungomål CDLXXXII

Danska är ju belagt genom hela epoken som språket har funnits, hvilket givetvis är en superb situation i jämförelse med de flesta andra språk i världen och också många just i Europa. Fram till omkring år 800 brukar man räkna med att den så kallade urnordiskan, eller fornnordiskan, skall ha talats i hela det då germanskbefolkade Norden, alltså Danmark, Skåne, som räknades som eget rike ända tills det underkuvades av danska kungar under den sena vikingatiden, Sverige og Norge. Självklart så utvecklades det varianter, då kontakterna inte var alldagliga för befolkningen og man trots sina vikingafärder, som satte fart kring 800-talet, levde ganska isolerade liv, hvilket påskyndar variationsutvecklingen och dessutom så var befolkningen relativt gles, hvilket ju är fallet nu med, förutom just i Danmark, i relation till områden annorstädes i ett så stort område som Norden. Men ända fram till 1200-talet hette det att man talade i ‘dansk tunga’ i hela Norden samt givetvis då også ute på öarna i Atlanten samt på andra ställen som vikingar hade valt att bosätta sig på, bland annat så skrev Snorre Sturlason på Ísland enligt egen utsago, i Heimskringla, på danska även om Ísland var självständigt og de flesta på ön hade sin hemvist i Norge - detta kan tyda på att språken som talades i Norden fram till denna tid var så lika att nordborna själva vid tidpunkten tyckte de talade ett gemensamt mål, alternativt att man såg danskan som det fina språket, varvid det bleve den självklara referenspunkten. Det urnordiska målet anses ha skilt ut sig från övriga germanska språk under tiden kring Kristi födelse, även om en sådan här datering är svår att göra. En av de mest kända inskrifterna på urnordiska, eller faktiskt från hela det germanska området, är en inskrift som var inristad på ett av de två fagra dryckeshorn av guld som hittades i Gallehus, som de sedan fått sitt namn ifrån, på Sønderjylland 1734, redan 1639 hittades det första, större, hornet. Förutom inskrifterna, så var hornet utsmyckat med en hel serie bilder; hornet antas komma från 300-talet, men dateringen är lite osäker og det kan även komma från början av 400-talet. Inskriften lyder:

Ek HlewagastiR(z) HoltijaR(z) horna tawido

Hvilket på nusvenska lydo ‘Jag HlewagastiR av ätten Holt gjorde hornet’, eller ‘Jag Lägäst från Holt (el. Holtes son) gjorde hornet’, på fornhögtyska torde det översatt bli ih Hliugast Helzi horn teta. Alltför svårförståeligt blir det inte för en nutida svensk även om 1700 år passerat. Att ordet, vi lämnom egennamnen tu därhän, ek betyder ‘jag’ kan man gissa och om man har kunskap i nynorska så är det förvånande enkelt, då ordet där har samma namn samt betydelse än idag, att horna har tappat en ändelse i rikssvenska och blivit ‘horn’ är inte heller så komplicerat, men däremot så blir det mer komplicerat med ordet tawido som antingen betyder ‘gjorde’, ‘lät göra’ eller ‘iordningställde’ som inte har någon motsvarighet i något modernt germanskt tungomål, utan man får gå tillbaka till gotiskans taujan som betyder ‘göra’ för att förstå innebörden. En annan komplikation är att ordföljden är en annan än den vi ärom vana vid, man har objektet före verbet, detta var det vanliga i den äldre germanskan såsom i andra tidiga indoeuropeiska mål, exempelvis latinet. Gallehushornet har en annan intressant egenhet och det är att texten därpå är skriven med det äldre 24-typiga runalfabetet. Eftersom runskriften är ett alfabet så gås det inte närmare in på detta, men härkomsten kan mycket kort nämnas. Man vet ej om alfabetet kom från det latinska, etruskiska eller det helleniska, men latinets alfabet är utvecklat ifrån det etruskiska hvilket i sin tur härleds från hellasiskans alfabet, hvilket ytterligare kan härledas från feniciernas som uppfann det ungefär 1200 f.kr. - dessa uppfann sitt alfabetet ehuru ej i ordets sanna betydelse, utan blev med största sannolikhet influerade utav den demotiska skriften i det antika Egypten eller av kilskriften i Mesopotamien. Den germanska runskriften kan ehuruväl antagligen härledas till etruskernas skrift genom veneternas eller räternas modifierade version utav den etruskiska skriften. Det verkar även som om det germanska runalfabetet fått influenser från det semitiska nabateiska alfabetet hvilket kan förklaras med att nabater var stationerade i Romerska rikets norra gräns i Bayern under hela 100-talet, man har där även funnit flera skrivdon och annat tillhörande dessa. När styrkan disintegrerades omkring år 200 vet man att det i Danmark ankom en hel del soldater som tidigare varit i romersk tjänst. Smärst fem runor verkar vara klart influerade. Mer om detta i andra böcker.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Toner av Lando – Landologica IIXCCC

notstycke Lando

spelas helst tillsammans med Zamacueca

om inte Bartolino Lando duger, vill säg

~

Danska språk - Europas tungomål CDLXXXI

De västdanska språgen består utav de olika jylländska målen där det som kallas jutskan är speciellt distinkt og sydjylländskt emotsatt de andra väderstreckens jylländska, östdanska är en form som genom Sveriges imperialism förminskades extremt, då de skåneländska språken försvenskats till stor del, emedans bornholmskan kvarfinns på avfolkningsön i Östersjön. De danska ömålen är en samling mål där själländskan, med köpenhamskan som central punkt, intar en central position, andra ömål är tillhöriga de andra öarna, exempelvis fynskan. Själländskan besitter total hegemoni i riket, men jylländskan samt bornholmskan har än klarat sig relativt bra, och då speciellt jutskan.

~

Axat från boken Europas tungomål.

God jul o Gott nytt år

julen är bara skit

stök o fan

klappar o ungjävlar

ja jag kommer från en stor jävla familj

en morsa som blir besviken o sur

för maten hinner bli kall

för inte fan kommer jag o nårra till

i så tidig tid hon vill

helst några timmar efter klockan

klämtat sin sill, men icke blir den så sur

trist som fan, ungar som slänger papper överallt

uppspelt o löjligt

svensk julmat är bara bonneskit

fan man äter ju den skiten året om

förvisso gott

men vad är det för juligt med det

köttbulle hit eller dit, patetiskt

jag tror jag spyr

glögg är ju vin, dricks alltid av oss italienska svin

varmt vin finns ju då till, nu när det är kallt som fan

jävla Sverigeskit

på natten kan det va najs, men inte fan blir det någonsin det

bara för att det är jul

nej min drömjul, är myspyskväll med kärestan, utan familj,

varför skall det aldrig gå?

då hade vi kunnat fira eroromantikens hjul

men nej...julen är kall o bister, dryg o patetisk

så God jul o Gott nytt år

låtom oss nu avlämna detta anno horribiles

~

Danska - Europas tungomål CDLXXX

Hvar den danska befolkningen kommo ifrån kan man lättare visa med språket, då språket med samma benämning har en klar plats i den germanska gruppen under den indoeuropeisk-germansk-nordgermansk (skandinavisk, urnordisk)-östsnordiska grenen och språket heter som nämnt danska og har beräkneligen omkring 5 miljoner talare. De geospråkliga varianterna är i huvudsak indelade efter geografin, varianter på Jutland, på Själland samt på Bornholm - men tyvärr så tyder vissa uppskattningar på att enbart 5 % av befolkningen talar ‘riktiga’ geolekter. Det danska riksmålet og det svenska är väldigt lika i en skriven text, emedan det kan medföra komplikationer att försöka förstå talat språk, men man räknar med att cirka 90 procent av orden skall vara lätt igenkänliga för en svensktalande.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Bokslut 2014

efter skrivningen utav min beteendevetenskapligt kunskapsfilosofiska samhälleliga akademiska avhandling, publicerad 2012, har ytterligare sju böcker publicerats, alla inom samhällsvetenskapliga, kulturella, filosofiska eller beteendevetenskapliga sfärer samt genrer

den samhälls-, kultur- samt beteendevetenskapliga filosofin har sedermera upplysningsmässigt spritts nåendes sammanlagt utav över en miljon läsningar, räknat på runt 400 000 människor, i dags dato vardagligdags utav emellan 1000-1500 personer

fördjupade upphöjande samtalsterapeutiska diskussioner hava även enskilt hållits med runt 1000 personer senaste decenniet

inför nya året planeras en friläggning utav tid för att utöka upplysningsinsatserna omfångandes ytterligare områden samt likväl fortsatt fokusering kring kärnpunkterna, samt att utöka kunskaperna i de 70-80 språk som redan förstås, likväl såsom nya skall inkomma i en aldrig sinande ström, ty, min motivation är outtömelig

nya böcker äro således i ankommande

mvh

s.a.i. S. D. M. Lando

~

Danernas etnogenesis samt etymologi - Europas tungomål CDLXXIX

Danerna, som är av germanskt ursprung, finns omnämnda först på 500-talet av Iordanes ock Prokopios og då var de antagligen bosatta i nuvarande Danmark som fått sitt namn efter detta folk. Man vet ehuru inte varifrån dessa har kommit, men Iordanes menade att de kom från svearna, detta är det ehuru inte många som tror på numera, då inga andra bevis antyder denna annars sveanationalistiskt trevliga tanke. Termen daner användes något slarvigt i dåtid, hvilket har gjort det svårt att i nutid reda upp begreppen, på 700-talet så kallade man exempelvis alla invånare i Danmark för daner fastän det ej ens fanns något enat rike, utan Danmark bestod utav flera olika stammar/riken eller andra liknande konstellationer. Under vikingatiden menade man att alla nordbor var daner och under medeltiden så menade Danmarks invånare att de var daner og termen byttes så småningom ut till ‘danskar’. Vad detta egentligen innebär förutom att de är germaner och bosatta i Danmark är det ingen som vet. Namnet ‘Danmark’ betyder sannolikt danernas gränsmark och åsyftade från början antagligen inte hela dagens, eller dåtida, Danmark som man istället benämnde ‘Danavälde, Danarige’, hvilket bland annat även kunde inkludera Skåneland. Förleden dan- betyder antagningsvis ‘flatt land’, jämfört med sanskritens dhánuş- ‘öken’.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Valets förlorare

med feministiskt initiativ som vågmästarinnor

kunde varje beslut avvägts utifrån feministiskt perspektiv

men nu blir det rasismen som styr

~

+ Postmodernisme premillénaire

DN, DN, DN, DN, DN

Frysdöd själ

I natt

lämnade själen min

kroppen min

den avvek

åtminstone en stor del av den

lämnades ack en liten spillra

så att kroppslivet kunde fortbestå

en kropp, ett inre

som fryser så att den skakar

den inre värmen

lämnat mig haver

skakandes fram tårar

i en ständig ström

min själ

har gått mig förlorad

~

Arabiska minoriteten från Kormakiti - Europas tungomål PSIIX

Språket hör egentligen hemma i byn Kormakiti i norra delarna av ön, på norra sidan av bergskedjan Pentadaktylos i ett öppet landskap som sluttar ner mot Medelhavet. Dessa maroniter har funnits på Cypern sedan emellan 800-talet og 1100-talet och som mest var de nog uppe i en 80 000 utspridda på 60 byar. Efter den turkiska invasionen 1974 flydde de flesta av invånarna och spred sig på detta sättet ut över hela ön, lämnande bara cirka 500 jordsliga själar i Kormakiti. Förhållandena har blivit bättre og många av de som bor på södra delen har återkommit för att renovera sina gamla hus, om och när det blir en lösning på konflikten så har maroniterna goda möjligheter att få återkomma till sina hemtrakter, eftersom de egentligen inte ingår i konfliken, varvid man kan undra varför de inte redan så får göra.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Vägar

livets väg

har oss varit gemensam

korsning följer

~

Cypriotisk maronitiska - arabiska på Cypern - Europas tungomål PSVII

Ett annat folkslag som finns representerat på denna lilla ö är maroniterna som då talar cypriotisk maronitiska, eller sanna, som hör till den afroasiatisk-semitisk-sydvästsemitisk-arabisk-östarabiska språkgrenen. Man kan säga att detta är ett kreolspråk eller i alla fall ett hybridspråk, då det har sina rötter i två olika östarabiska mål av den nordvästra sorten, den arabiska som talas i Anatolien och den som talas i Levanten. Från Levanten har man fått många lånord från syriskan og i övrigt så haver man erhållit väldigt stora influenser från helleniskan under speciellt den senare tiden, då språket nu är på upphällningen. Men även en mer ingående samt äldre hellasisk influens kan skönjas i fonologin. I övrigt har språket naturligtvis fått inlån från turkiska, o även venetianska. Den etniska gruppen eller folkgruppen har omkring 6000 medlemmar, men det är enbart cirka 1300-2000 som talar språket och av dessa finns det inga barn utan alla talare är över 30 års ålder, hvilket innebär att detta språks decennier är räknade om inget görs kvickt. Sanna har inget skydd.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Talì

Talì ë yn esprëssiôn geografik

~

+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire

Bisolar existens

tvänne solar

ej ihop kan gå

ty solar

har planeter i sitt hägn

dubbelstjärnor

ehuru i samråd

kan existera

till nöjs

med varandras existens

~

Armenisk kilikinsk minoritet på Cypern - Europas tungomål PSVI

Andra språk som ehuru ej är lika spridda i landet är det indoeuropeiska tungomålet armeniska som skall ha ungefärligen 2700 talare, främst i Nicosia men även i Limassol samt Larnaca. Armenierna har funnits på ön sedan det armeniska riket skapades i Cilicia, även kallat Lilla Armenien, i slutet av 1000-talet ock kontakterna dem emellan var goda og starka varvid viss immigration skedde hit samt till andra mediterranska öar. När turkarna slutligen intog Kilikien under slutet av 1300-talet så flydde omkring 30 000 armenier därifrån till just Cypern som i hundra år till styrdes av samma dynasti som Lilla Armenien hade gjort, för att sedan lämns över till Venedig. Nästa immigration av armenier skedde niohundra år senare när turkarna genociderade armenierna i Anatolien. I Nicosia finns skolverksamhet på språket og armenierna är garanterade en plats i parlamentet.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Talitas

haecitas

quiditas

talitas

item

amplius

~

Cypriotisk kypriaka - Cyperns grekiska språk - Europas tungomål PSV

Av det helleniska språket som talas på ön så finns vissa distinkta cypriotiska varianter, kypriaka, og ur generell synvinkel finns en god jordmån för att inte låta sig totalt inassimileras i ett till sin helhet enhetligt språk, då geografiska och till viss del politiska aspekter ligger till fördel för en diversat språkutveckling. Det är ehur väl att anmärka att dagens cypriotiska ej är sprungna från antikens arkadocypriotiska utan från antikens koiné-språk, som vi ju senare kommer titta in på. Man har många och långa perioder varit isolerad från övrig grekisk värld varvid egna utvecklingar är rika, samtidigt som man exempelvis undsluppit många av de inlåningar som skett på fastlandet eller näraliggande öar, fast man då istället erhållit inlåningar från andra makter som varit på ön eller däromkring genom historien. På så sätt har man exempelvis färre slaviska og albanska inflytelser men fler engelska, franska, venetianska, turkiska og arabiska. De geospråkliga varianterna som finns i talad form på Cypern har god chans att bibehålla sina positioner som åtminstone talade varianter, men borde fortsätta det skriftliga steget som man allaredan tidigare tagit, speciellt med åtanke på att dagens cypriotiska avskiljer sig rejält från fastlandsgrekiskan. Modern cypriotiska räknas även som den första moderna grekiska variant som hamnat i skrift, hvilket skedde redan under 1300-talet via ett juridiskt dokument. Det medeltida Kungariket Cypern skrev sin lagstiftning på cypriotiska, ävenså så sammankopplas utpräglat bruk utav det cypriotiska talet med lantbor emedans bildade som oftast talar ren grekiska, en positiv utveckling är att ungdomar många gånger skriver på sitt eget språk i SMS samt bloggar og andra dylika interaktiva medium, inklusive stundom på greklish, d.v.s. med bruk av latinsk skrift, här återspeglandes uttalet för cypriotiskan. Cypriotiska har inget juridiskt skydd utan allting sker på standardgrekiskan men cypriotiska i någon form talas av nästan alla grekisktalande på ön, samt finns även i nutiden i skriven form genom diktning, teater, sång og övrig litteratur.

~

Axat från boken Europas tungomål

Där är du

själens vidbredd

slutar ej, även om vingarna blir svedd

själens domäner

når ända ut

där inget mera finnes

bortom vintergatan

bortom sommarståndet

bortom tiden

där är du

~

+ Tu est Divina

Cypriotiskturkiska samt gibrizlija - Europas tungomål PSIV

Cypriotisk turkiska avskiljer en del fonologiskt från fastlands-turkiskan, men även grammatiskt kan man se att cypriotturkiskan är ett VO-språk emededans anatolieturkiskan är ett OV-språk. Även det andra turkiska språket på ön, gibrizlija, är ett VO-språk. Detta språk är ättling till gammalanatoliskturkiska og är mer likt azeriska samt yorukiska än vad det är likt turkiskan, det är exempelvis mer arkaisk i vissa fonologiska hänseenden, men avskiljer som nämnts även grammatiskt samt även lexikalt. Gibrizlijanskan är således det främsta språket för de turkar som bebott ön i århundraden och ses ofta ner på utav anatoliska turkar, språket talas av runt en halv miljon totalt.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Yugu

yuguungu

balgal

~

+ Tu est Divina, Erotica

Huvudspråken på Cypern - Europas tungomål PSIII

Majoritetsmålet på ön tillhör det indoeuropeisk-hellensk-jonisk-attiska språket helleniska, som givetvis främst genomgås under Hellas, och det skall talas av omkring 75 procent av befolkningen og då enbart i de södra delarna, emedans det altaiska-turkisk-sydvästra tungomålet turkiska företräds av 20 procent, då företrädesevis i den norra delen, ungefär 500 000; i likhet med hellenskan genomgås turkiskan under det land där turkiskan är som störst.

~

Axat från boken Europas tungomål.

N’i a pro de la vergonha - Viva Occitània

~

+ Europas tungomål, Postmodernisme premillénaire

Cypern en enad delad enhet - Europas tungomål PSII

Turkarna gav ehuru upp, efter erövrandet 1571, den reella makten över ön till Storbritannien 1878, som behöllo den fram till 1959, året därpå blev ön återigen fri från externa härskare. Som nämnt så delades ön 1974 og en etnisk gräns skapades och denna har därefter bibehållits. I denna skrift räknas ehuruväl ön som en helhet även om det kanske ur politiska aspekter skulle vara bäst att erkänna ön som delad i två likaberättigade riken, då kompromissviljan samt toleransen folkgrupperna emellan är låg och det finns inget värre än att tvinga folk att samarbeta - det skapar bara illvilja. Så som det är nu ingår hela ön i den Europeiska unionen fast den turkiskbefolkade delen av ön räknas som stående under ockupation utav Turkiet hvilket i realiteten betyder att de positiva frukterna ön får bära efter EU-inträdet endast ankommer den hellenska befolkningen till del, ehuru tack vare att den turkiska sidan visat på kompromissvilja, hvilket ej den hellenska har, så har EU utarbetat en större välvilja mot den turkiska sidan än vad som annars hade varit fallet. Varför inte bara erkänna den Turkcypriotiska staten?

~

Axat från boken Europas tungomål.

The Bagratuni Dynasty, and the City of 1001 Churches - ANI - Landologica IXCCC

~

+ Europas tungomål

Cyperns etniska historia - i korthet - Europas tungomål PSI

Efter hellenernas ankomst så har ön ehuru dominerats av det helleniska folket og dess språk, men man var ‘självständig’ i form av flera olika konungadömen, samt feniciska kolonier, framtill dess att assyrierna togo över makten under några år, 709-669 f.kr., för att sedan åter få tillbaka friheten. Denna frihet upplevde en kulturell blomstringsperiod för att sedan år 570 f.kr ersättas af egyptisk överhöghet. Ön har sedan vandrat genom olika händer från egyptierna till persierna, ptoleméerna som helleniserade för fullt, romarna, bysantierna, även araber, franker, korsfararna i form av det latinska riket, samt sidst, men inte minst, venetsianarna framtills år 1571. Under hela den här perioden så har hellener bebott ön samt då varit i klar majoritet, om man bortser från vissa handelsstationer som befolkades av exempelvis venetsianare og andra minoriteter som i vissa fall än idag finns på ön som följd av dessa historiska komplikationer. 1571 erövrade turkarna en attendant ön et ett av deras första politiska beslut var att upphäva träldomen på ön. I samband med det turkiska herraväldet så bosatte sig cirka 20 000 turkiska soldater på ön och livnärde sig som bönder og därmed så var de bägge etniska grupperingarna skapade som än idag konkurrerar om ön. Viss del av denna hostilitet kan ha skapats under 1820-talet då det helleniska frihetskriget bröt ut och turkarna replikerade med massakrar på hellener, men bortsett från detta ej så trevliga så bodde turkar samt hellener utspridda över hela ön i grannsämja fram till delningen 1974, då 200 000 hellener fick lämna den norra delen av ön samt 53 000 turkar den södra.

~

Axat från boken Europas tungomål.

憂世

猫 は 椅子の上 に いる

遊女

憂世

~

+ Erotica, Tu est Divina

Eteocypriotiska på Cypern - Europas tungomål PS

Cypern blev på 1200-talet f.kr. koloniserat av hellener, men de var ej de första att bestiga ön, utan de underkuvade en redan befintlig befolkning som man däremot icke vet så värst mycket om. Denna urbefolkning utrotade inhemska minivarianter av skogselefanter og flodhästar omkring 10 000 f.kr. - hvilket man nu i efterhand kan tycka är tragiskt. Man talade ehuru ett preindoeuropeiskt språk benämnt eteocypriotiska og det har föreslagits varit sammanlänkat med etruskiska, lemnosiska eller kanske med de semitiska språken, men än så länge får språket bedömas vara ett isolat. Språket skrevs med den cypriotiska utvecklingen utav Linear A-skriften men kom under tryck utav arkadocypriotisk grekiska under 1000-talet f.kr. samt avled omkring 400-talet f.kr. Språket är relativt okänt förutom den korta attisk-eteocypriotiskt bilinguella text som finns, som ger oss några ord i eventuell förståelse. Cypern låg även under hettiterrikets sfär samt figurerade då som en vasallstat därtill. Man har även haft egyptiska kontakter og de så kallade sjöfolken som vi tidigare nämnt härjade häromkring likväl.

~

Axat från boken Europas tungomål.

Mannens skuld

mannen står i skuld till kvinnan

genom hennes bara existens

~

+ Tu est Divina

Krimtatarer i Bulgarien - Europas tungomål CDLXIX

Tungomålet krimtatariska finns representerat av runt 6000-11 000 medborgare i nordöstra Bulgarien, krimtatariska härstammar ehuru ej ifrån den oghuziska / sydvästra grenen, utan från den -kiptjakiska / nordvästra och talarna av detta mål anlände genom påtvungenskap vid tre tillfällen, år 1393, år 1400, samt år 1418. Vissa av dessa är kanske karaitiska judar, i övrigt är de sunni eller shiamuslimer.

~

Axat från boken Europas tungomål

É gal

é gibil

é libira

uru kuggani

ur hénanam

~

Gagauzierna i Bulgarien - Europas tungomål CDLXIIX

En annan turkspråkig minoritet som bulgarerna ej heller har varit allt för toleranta gentemot genom tiderna är de som tala gagauziska og detta talas utav beräkneligen 500 - 12 000 invånare uppdelat på tve olika varianter, den ena i nordöstra kustområdet runt staden Varna och det målet kallas just maringagauziska av vissa emedans det andra gagauziska målet i Bulgarien kallas då gajalgagauziska samt talas i området Deli Orman - denna uppdelning har man för att särskilja den från andra gagauziska varianter som vi senare kommer att stöta på i andra länder, främst Moldavien. I Bulgarien galer tungorna på sin sista vers.

~

Axat från boken Europas tungomål

Marc, eau de vie de marc – Marc de Bourgogne et Champagne

Marc äro Frankrikes og Schweiz motsvarighet till italiensk grappa og utgår från samma bas, det vill säga pressrestdestillaten vid vinproduktionen, vinaccian eller dravet. Marcen göres, destilleras, således utav druvskalen og kärnorna som blivit över vid vintillverkningen. Marc og grappa är således närstående, såsom ävenleda konjak og armagnac, varandes eau de vier, samt kultiverat i ett sammanhängande kulturområde på likartat sätt, generellt sätt är ehuru grappa og marc mer vassare än de dunklare congac et armagnac.

Generellt sett brukar man säga att marc ehuru äro mer robustare i smaken än grappa, ofta mer oljig og jordig i sin fleur, samt dessutom nästintill alltid är fatlagrad, en annan viktig skillnad är att marcen ej ännu nått samma industriella roll som den många gånger nått i Padanien utan man har bibehållit en mer hantverksmässig traditionell tillverkning.

De fleste vinområdena i Frankrike producerar marc, vars namn og tillverkning är reglerade genom lag. De mest kända geosfäriska markerna är Marc de Bourgogne samt Marc de Champagne, men sedan fördelat utefter vingårdarna precis som gällande grappan. Andra likväl kända marker är marc de Beaujolais, marc de Chardonnay, marc d’Auvergne, marc d’Alsace samt välrenommerade marc du Jura, ibland över 50 år.

Marc de Bourgogne är alltid ekfatslagrad och når en mjuk og stadigt evolverad smak, till skillnad från vissa andra som kan vara mindre mogna eller karaktäristiska. Bourgognemarken bedömes därför ofta vara preeminent i förhållande till många övriga, varav vissa ej är égrappé, avstjälkade.

Floran utav Marc de Champagne räknas utav vissa som den främsta, ej bara för kopplingen till champagne, samt däri Grande Marque de Champagne, utan även för att man vid champagnetillverkningen pressar de brukade druvorna mycket lätt varhän stora delar utav klasarna fortfarande är bibehållna när de övergår till marcframställningen, hvilket i sin tur göre att det finnes mycket aromer af druvorna kvar hvilka giva marcen stark karaktär.

En marc som lagrats på ekfat i minst trenne år når beteckningen vieux marc emedans en sexårig fatlagring benämnes très vieux, men lagringar långt över detta finns att tillgå.

Marcen drickes företrädesevis som en avec, digestif, eller apertif, och nästan alltid purt samt i rumstemperatur, även om man som med grappan naturligtvis kan slå i den i espresson. Passandes naturligtvis perfekt till dylika ting som en cigarr, eller mörk choklad, eller måhända fromagen Époisses de Bourgogne, i sig självt frotterad i marc de bourgogne.

salut

~

Turkbulgarierna - Europas tungomål CDLXVII

Den altaiska språkfamiljen finns företrädd, även om siffrorna här blir lite osäkra med anledning utav förtryck og förföljelse, av -oghuziskans turkiska / osmanskan som talas af 9 procent av befolkningen och de bor främst i södra samt östra delarna utav Bulgarien og längs floden Donau där man är en migrationskvarleva från den osmanska tiden som började anno 1396. De utgör en absolut majoritet i provinsen Kardzhali samt en relativ majoritet i Razgrad, före 1878 bedöms turkarna ha utgjort uppemot en majoritet i hela landet, utflyttningen har varit rådande sedan dess. Över 300 000 beräknas ha dött i kriget 1878 och emellan 150 000 samt 1 miljon flydde med de retirerande ottomanska styrkorna, vissa återkom ehuru senare. Tungomålet är uppdelat på kanske fyra dialekter, men lever en oviss tillvaro i landet, då många har flyttat, en del haver ehuru återflyttat igen, eller väljer att ta över det bulgariska målet fastän språket nu har regional status, dock ingen hög status. Den regionala statusen som man även behade före förtrycket har enbart varit högst formell och nu pågår en intressant dragkamp emellan de som vill se turkarna som en erkänd minoritet och de som vill fortsätta föra en antiturkisk politik – toleranspolitiken är en given vinnare då landet numer är medlem av Europeiska Unionen samt äskar bli ett respektabelt land som respekterar de universiella mänskliga rättigheterna. Förtrycket under 1980-talet utspelades till exempel om namnen där turkbulgarerna var tvungna att byta namn till slaviskklingande diton. Denna sorts politik är mycket jämförbar med den före detta svensksamiska politiken där samer fick svenskklingande namn och inte finge tala sitt språk i exempelvis skolan. 1984 så påbjöd den socialistiska regimen att alla turkbulgarer skulle byta namn eller flytta ur landet - om inget av detta företogs, så skola de straffas med döden, emellan 300-1500 turkar dog under kampanjen 1984-85. Det enda trovärdiga sättet som de kunde urskilja dessa turkar på, förutom språket, var genom en folkräkning samt de efternamn individerna hade - ty inga andra sätt fanns till hands att avgöra hvilka som var turkar då blandäktenskap varit vanliga, speciellt under det osmanska styret. Förtrycket under 1980-talet var heller ej första gången politiken gick i antiturkisk manéer, utan redan i början utav 1950-talet tvingade det kommunistiska Bulgarien över 150 000 turkar att flytta till Turkiet, efter att man under en tioårsperiod varit ganska gentil gentemot de olika minoriteterna, medelst språkutbildningar samt tidningsstöd. Ja, faktum är att den turko-bulgariska konventionen från 1913 är världens första internationellt sanktionerade etniska rensningsprojekt där omkring 48 600 turkar blev ombedda att flytta till Turkiet, emedans Bulgarien fick ta emot 46 800 bulgarer från Turkiet. När järnridåerna var på väg att falla runtomkring i Europa så utökades assimileringsförtrycket gentemot turkarna ännu mer så under andra halvan av 1980-talet och 1989 valde hela 310 000 turkbulgarer att emigrera, emedans 900 000 turkbulgarer i Vulgarien fick byta sitt namn. Detta förtryck ledde naturligtvis till en större grad av självidentifiering som turkar, av sin distinkthet gentemot bulgarerna som man nu såg som ockupanter og förtryckare. En motståndsrörelse skapades som smällde av några bomber som dödade några få, misstanke finns att det var säkerhetstjänsten i Bulgarien som gjorde detta själv, men därom vi ej veta. Från og med 1991 så har turkarna rätt att byta tillbaka till sina gamla namn och turkiska återkom i frivillig skolundervisning. Enligt folkräkningen samt uppskattningar år 2001 så bedöms antalet turkar i Bulgarien vara emellan 800 000 till 1 miljon.

~

Axat från boken Europas tungomål