Cyperns etniska historia - i korthet - Europas tungomål PSI

Efter hellenernas ankomst så har ön ehuru dominerats av det helleniska folket og dess språk, men man var ‘självständig’ i form av flera olika konungadömen, samt feniciska kolonier, framtill dess att assyrierna togo över makten under några år, 709-669 f.kr., för att sedan åter få tillbaka friheten. Denna frihet upplevde en kulturell blomstringsperiod för att sedan år 570 f.kr ersättas af egyptisk överhöghet. Ön har sedan vandrat genom olika händer från egyptierna till persierna, ptoleméerna som helleniserade för fullt, romarna, bysantierna, även araber, franker, korsfararna i form av det latinska riket, samt sidst, men inte minst, venetsianarna framtills år 1571. Under hela den här perioden så har hellener bebott ön samt då varit i klar majoritet, om man bortser från vissa handelsstationer som befolkades av exempelvis venetsianare og andra minoriteter som i vissa fall än idag finns på ön som följd av dessa historiska komplikationer. 1571 erövrade turkarna en attendant ön et ett av deras första politiska beslut var att upphäva träldomen på ön. I samband med det turkiska herraväldet så bosatte sig cirka 20 000 turkiska soldater på ön och livnärde sig som bönder og därmed så var de bägge etniska grupperingarna skapade som än idag konkurrerar om ön. Viss del av denna hostilitet kan ha skapats under 1820-talet då det helleniska frihetskriget bröt ut och turkarna replikerade med massakrar på hellener, men bortsett från detta ej så trevliga så bodde turkar samt hellener utspridda över hela ön i grannsämja fram till delningen 1974, då 200 000 hellener fick lämna den norra delen av ön samt 53 000 turkar den södra.

~

Axat från boken Europas tungomål.