lunedì 30 novembre 2015

Fascistlandet Sverige


i ett strukturalistiskt sinne
äro strukturerna viktigast

ej verkligheten
eller människor på flykt


















~


Judeoarabiska haketiatalande Algeriska judar - Europas tungomål DCXXXVI


Under 1830 erövrades även Algeriet som hade en judisk befolkning på runt 15 000-16 000, hvilket var ungefär en tiondel utav den urbana befolkningen i landet. Den nordafrikanska judeenheten består främst av judeoaraber, men härrör även till mindre del från haketiska iberojudar som kom dit efter den påtvingade utflytten från den Iberiska halvön under 1400-talet og en del av dessa bibehöll sitt språk åtminstone framtill 1900-talets första hälft. Tungomålet benämns haketia / haquitía och hade från början en ladinsk grund som sedan utvecklats isolat med en mängd arabiska inlån, oftliga även benämnt som västladino og ladino occidental. De algeriska judarnas integration i den franska kulturen understöddes aktivt av den franska kolonialstaten. Det var förövrigt den sefardiska sydöstfranska juden og tillika justitieministern Crémieux som gjorde så att de algeriska judarna fick franskt medborgarskap 1870 och ökade till att vara runt 58 000 vid år 1900. De algeriska judarna som levde i Sydalgeriet är ehuru varken medtagna under medborgarskapslagen, décret Crémieux, eller i folkräkningen, men de var runt 1400 till antalet. De algeriska judeoarabernas integration i den franska kulturen ledde givetvis även till en inflytt till själva Frankrike og härmed kan man se en historisk kontinuitet till dagens nordafrikanska judeoaraber.
















~

Axat från boken Europas tungomål

domenica 29 novembre 2015

Korfiotvenetianarna - det venetianska Korfu - Landologica CCCIV





Redan på 1100-talet anlände italienare till Korfu, men då inte venetianare utan napolitanare var de första att mer samlat ankomma med hjälp av Kungadömet Napoli som sände dit några familjer att styra ön. Från och med fjärde korståget 1204 og framåt så har ön ehuru legat i Venedigs intressesfär med påföljande venetiansk invandring samt fredliga härskning.

Under tiden som Venedig styrde Korfu og de joniska öarna, Isole Jonie, under renässansen samt framtills 1797 när det venetianska riket gick om intet, så talade överklassen venetianska, eller italienska i vissa fall, emedans den vanliga och övriga befolkningen fortsatte tala sin grekiska. Det venetianska språket man talade är galloromanskt till börd benämnandes såsom vèneto di mar, samt även det distinkta numera högst utrotningshotade språket judeovenetianska,  og talarna går esomoftast under benämningen corfuvenetianarna / corfiotvenetianarna.

Vissa uppgifter gör gällande att venetianska var huvudspråket för majoriteten utav hela befolkningen framtills man fingo emottaga stora invandringsvågor från fastlandsgrekiska med anledning utav de osmanska erövringarna, men om detta är sanning eller italiensk propaganda är svårt att avgöra. Korfu var hursomhelst venetianskt framtills 1797 och var den enda delen utav Grekland som aldrig hamnade under Ottomanskt styre, även om man försökte inta ön vid fyra tillfällen. Mussolini menade senare att ön naturligt hörde till Italien, personligen önskar jag istället platsens självständighet. Venetianarna var till majoritet boende i staden Korfu, eller då Città di Corfù, og venetianska utgjorde där även majoritetsspråket utav befolkningen ända framtills början av 1800-talet. Venetianarna hade stort inflytande på öns överlagsamma kultur hvilket ter sig naturligt då man betänker att ön var venetianskt i ett halvt årtusende, kulturella influenser är gällande allt från religion, gastronomi, arkitektur, opera, karnivalen Ta Karnavalia, språk et cetera. Man var även ett litet centrum för grekiska intellektuella som flyttade från Osmania och år 1732 skapades på ön den första moderna grekiska akademien.

Även den venetianska ätten Lando var verksam på Korfu, inskriven i den lokala Libro d’oro, där varandes grevar af ön, även en av de få ätterna som sedan även erkändes som noblesse utav de brittiska efterträdarna. Grevetitlen syns här även via kronan i adelsmärket nedan.


Grevetitlen vidimerades senast venetianskt utav dogen Giovanni Corner via dekret den 13 maj 1713, under den venetianska tiden så fanns det 227 venetianska ätter inskrivna i Korfus Libro d’oro, allena 21 utav dessa finge vara kvar efter 1797, varav greveätten Lando var en. Landi finnes fortfarande på ön, här ofta skrivna såsom Λαντώ, Λάντο eller Λάνδος.

Som ovan nämndes så talades även judeovenetianska utav de judeovenetianare som flyttade till ön under dess venetianska styrelseperiod och skapade ett judiskt kvarter i kapitalstaden, de fortsatte här att prata sitt distinkta språk samt utvecklade en ytterligare variant av det genom att man fick in en hel del grekiska inlån tillikt, judeokorfiotvenetianska kanske man kan kalla det, något missvisande kallas det ibland ett italkianskt språk, judeovenetianska går även under beteckningen ghettaiolo med anledning utav att det var i Venedig Ghettot föddes, eller namnet i alla fall. Än idag heter judekvarteret i gamla staden i Korfu stad Εβραική, som en historisk kvarlämning.

Det har även funnits några talare utav judeoapulianska / judeosalentino på Korfu och vissa få sånger samt poems finns alstrad på språket, även detta språket utvecklades till ett eget språk og en korfiotisk jude som talade judeoapulianska skulle antagligen inte förstå särledes mycket av apulianskan om denne visiterade Apulien, detta även om grammatiken på språken varit oförändrad då lexikalian samt fonologin utvecklats dramatiskt, enligt vissa degenerativt, på Korfu.

Hursom, efter den napolitanska eran så antände lågan av grekisk nationalism og Korfu inkorporerades med Grekland 1864, alla italienska skolor på de Joniska öarna förintades 1870 och det ogynnsamma allmäna läget gjorde att många venetianare lämnade öarna, vid 1940-talet fanns bara 400 korfuvenetianare kvar, oräknat judevenetianarna. De italienska skolorna öppnade kort under den italienska ockupationen under Mussolinis erövringskrig från anno 1941. Den italienska ockupationen var ganska smärtfri för Korfu och italieniseringen var inte särledes markant förutom att man öppnade skolorna för de kvarvarande venetianarna, men 1943 attackerade tyskarna ön med kraftiga bombanfall samt slutgiltig invasion. De dåmera hela 5000 judeokorfiotvenetianska talarna deporterades till dödslägrerna i Tyskland, omkring 200 lyckades fly bödlarna innan avresa och fick skydd av övrig befolkning.

Man skall heller ej förglömma att nämna judarna på den gamla venetiansk-joniska ön Zakynthos som när borgmästaren Carrer erhöll den tyska ordern om listning av judarna fick totalt skydd utav hela befolkningen, på listan man överlämnade stod bara borgmästarns samt biskopens egna namn, de 275 judarna där undslapp der Endlösung.

Idag finnes några ytterst få individer kvar som talar judeokorfiotvenetianska, som aldrig kommit i skrift, av den judiska befolkningen på 65 individer, emedans vèneto di mar talades på Korfu framtills den sista talaren dog under 1980-talet, men språket har haft stora influenser på grekisk korfuianska.


















~




Sveriges svek


vid krigskris
finns ingen human väg

vid ogiltigt pass




















~


sabato 28 novembre 2015

Franska judars samhällsintegrering i slutet av 1800-talet samt början av 1900-talet - Europas tungomål DCXXXV


I slutet av 1800-talet och början av 1900-talet inträdde judarna en masse i det högre eduktionella systemet inom främst filologi, juridik, litteratur samt medicin og professorer eller höga medlemmar vid ärorika universitet och institut kunde gott o väl vara judar. 1914 invaldes den första juden i Académie Française då filosofen Henri Bergson förärades på detta vis, en av sociologins grundare är även han en fransk jude, Durkheim, och för denna skrifts vidkommande så är en del av de franska indo-europeisterna just av judisk börd, exempelvis Benveniste som är ättad från den stora rika högutbildade familjen från Provence. De franska judarna kallades ofta français israélites och var assimilerade på fler fronter än inom akademien, de hänföll sig bland annat åt patriotism och runt 40 000 judar gick in i kriget 1914 på Frankrikes sida mot Tyskland, av dessa var omkring 8500 utländska volontärer, hvilket betydde att runt en fjärdedel utav de utländska judarna ställde upp på Frankrikes sida. En välintegrering hindrade ehuru ej framväxten utav antisemitism även i det franska samhället och kan sägas ha startat i slutet av 1860-talet för att sedan sprida sig i samhället. Man hade redan tidigare i den populära kulturen nyttjat sig av stereotypa beskrivningar utav judar, men man brukar dra en distinktion emellan de olika fenomenen.















~

Axat från boken Europas tungomål

Inbillad massinvandring 2015


med ett asylsökstryck på motsvarande 1,4 % av Sveriges befolkning, stänger regeringen gränserna, förhindrandes krigsoffers rättigheter

populistisk fascism



















~


venerdì 27 novembre 2015

Sverigedemokratiska partier


Sverigedemokraterna
samt följepartierna

Socialdemokraterna, Moderaterna
et Miljöpartiet



















~


Fyllebroslaget i Sydhalland




det var slaget vid Fylleån år 1676 som tragiskt nog ledde till vändpunkten i kriget emellan  Danmark og Sverige, när Christian V ånyo försökte befria de skåneländska landskapen så vände krigslyckan den 17 augusti vid Fyllebro, söder om Halmstad, på fälten emellan nuvarande Eurostop og Pilkington slogo Karl XI og hans hejdunkar ner frihetshären, og Halland blev beseglat som fångenland

men sørhallänningarna kommo ej att glömma, ty nära tu sekler senare när svenska Hushållningssällskapet år 1828 satte upp ett propagandisk monument hyllandes den svenska segern, dessutom besudligt nog uppe på toppen av en bronsåldershög, så satte frisinnande friherrar upp ett eget monument en liden bit därifrån, hyllandes den ärorike danske fältöversten Lützow som bragtefullt dräpte 17 svenskar innan han själv dessvärre stupade med bägge benen av

















~

Monumentet synes här: Fyllèbŗooslaage i Søŗhállàn

giovedì 26 novembre 2015

Ayinger Celebrator - Doppelbock



Celebrator
Dunkles Bayrisches Starkbier

en härlig mustig bocköl, dubbelbockig dessutom, mjukt komplexig fullkroppad maltig smak med viss sötma, choklad, torkade frukter, fleur et bröd. Perfekt inför vintertid.





















~

De olika judiska populationerna i 1800-talets Frankrike - Europas tungomål DCXXXIV


Judarna i sydväst integrerades bara saktfärdigt i den franska nationen og dess kultur då deras egna kultur istället klart var hämtad från den portugisiska härkomsten, de fortsatte att hålla sig inom gruppen samt kvarvara i de yrken de av hävd innehaft. I slutet av 1800-talet var de runt tretusen i främst Bordeaux og Bayonne, emedans flera mindre ställen ej längre innehavde någon judisk befolkning. Judarna i sydöst som tidigare blivit tvingade att bo i de fyra carrieri var snabba på att röra på sig när möjligheten infanns, 1808 fanns det bara 360 judar kvar i Carpentras, 130 i Avignon, 49 i Cavaillon, samt 22 i Isle-sur-la-Sorgue, av en total franskjudisk befolkning på 77 000, då majoriteten flyttat till andra städer i Midi, eller till Lyon og Paris - under den tredje republiken försvann de judiska befolkningselementen helt i Cavaillon et Isle-sur-la-Sorgue. Bland de celebra judar som kommer från Avignon eller Comtat utmärks Adolphe Crémieux som var justitieminister i slutet av 1800-talet samt René Cassin som fick Nobels fredspris 1968. De alsaciska og lorränska judarna var även de i likhet med portugiserna något senare med att låta sig assimilera sig. Deras antal var 1808 omkring 26 070 i Alsace samt 10 896 i Lorräine, hvilket till 1861 ökade till 34 998 respektive 14 864 personer. Man räknar att Alsace-Lorraine 1808 var hemvist för runt 79 procent av de franska judarna, 1861 hade denna siffra sjunkit till 63 procent och bara fem år senare till 57 %. Dessa östra judar, talandes västjiddisch, var främst rurala historiskt samt förblev oftast så även i den nya tiden även om en hel del flyttade till städerna, men då ofta till mindre städer og byar - en del tog sig ehuru till Paris, men ock Strasbourg växte till sig och blev Frankrikes andra judestad. När Tyskland annekterade Alsace-Lorraine 1871 valde en hel del av de germansktalande judarna att flytta till Frankrike och då främst till Paris, detsamma gjorde förövrigt även en del av den ickejudiska tyska befolkningen. Det var främst medelklassen som valde Paris som inflyttsort, emedans den mer rurala befolkningen istället tittade åt det transatlantiska hållet för sin flytt, en folkräkning 1872 visade att 34 procent utav judarna i Paris var födda i Alsace-Lorraine. Den judiska befolkningen i Paris fortsatte således att växa oavbrutet og 1891 hade den nått ett antal av runt 40 000 individer, 1811 hade Paris 6 procent av de franska judarna, 1841 11 %, 1884 17 %, 1853 20 % samt 1861 26 %, hvilket skall jämföras med att 1861 bodde allena 5 procent av den totala franska befolkningen i huvudstaden - i slutet av 1800-talet beboddes Paris av omkring 50 procent av det totala antalet judar inom landets gränser. Inte endast intern migration låg bakom denna sifferexplosion då man kan se att 1872 så var 80 procent av de parisiska judarna födda i Frankrike, men oftast ej i Paris, emedans siffrorna för 1905-07 gått ner till 54 procent. I slutet av 1800-talet var det judiska befolkningsantalet stabilt i sydväst samt i Midi, i Marseille kan man även se att runt 80 procent av judarna var franskfödda, i likhet med Paris, emedans resternade således var utlandsfödda, då delvis företrädesevis algeriska judar som traditionellt talar judeoarabiska, samt vissa judeospanjorer, änskönt de även oftast varit kunniga i franska redan före de anlänt. Intelligentian i Marseille bestod till övervägande del utav judar med hemmahörighet i sydöstra Frankrike. Det marseijiska judeantalet var 1923 omkring 8500, men ökade till 12 000-13 000 på sju år, 85 % var sefardiska judar emedans resterande var ashkenaziska. De flesta immigranter som kom till Marseille tillhörde medelklassen, förutom de förmögna ladiner som kom från Balkan under slutet av artonhundratalet, 1872 bestod stadens judar till 17 procent utav balkanska eller mediterranska stadsjudar.
















~

Axat från boken Europas tungomål

martedì 24 novembre 2015

Franska revolutionen och de Franska judarna - Europas tungomål DCXXXIII


Efter att den franska revolutionen genomförts så blev det upplopp i Alsace då judarna blev utsedda till syndabockar för den ekonomiskt karga situation som var rådande där, en hel del judar flydde då fältet. De parisiska judarna blev något oroade och närmade sig det franska lagtinget begärandes medborgarskap för de ashkenaziska judarna emedan portugiserna avstod, kanske rädda för att förlora sin speciella status. Efter en lång og stormig debatt blev röstsiffrorna 408 mot 403 där man avböjde all sorts kollektiv behandling utav judarna, då man enligt de nya riktlinjerna såg till individen allena, samma dag fick alla protestanter medborgarskap i en kollektiv behandling. De portugisiska judarna lämnade in sin ‘medborgarskapsansökan’ 1790 och blev tillsammans med de avignonska, i Bordeaux boende, og spanska judarna beviljade detta. När Avignon et Comtat senare kom att ingå i Frankrike blev samma lag gällande för dem. Först 1791 åtnjöt de östeliga judarna samma rättigheter.

















~

Axat från boken Europas tungomål

Fifty shades of grey I


these poems
should be read one and one

as you should be fucked
over and over again





















~


lunedì 23 novembre 2015

Estnisk minoritet i Finland


I Finland finns en estnisktalande minoritet om runt 6000 personer. Estniskan tillhör likt detta de uraliska språken men är inom subgrupperingen av de -baltofinska målen, just de som befinner sig i Finland talar främst nordestniskan, hvilket av vissa karaktäriseras som ett eget språk.


Dagens estniska minoritet är främst flyktingar från andra världskriget, men det har även funnits en ursprunglig eller åtminstone äldre estnisk befolkning i Finland, men den haver ehuru blivit absorberad av den svenska målgruppen, åtminstone enligt en relativt trovärdig teori.















~


Fifty shades of grey, black and white - by Steve Lando




ISBN-13: 978-1519321589 
ISBN-10: 1519321589 

Available as a real book and as a slightly modified e-book, via Amazon.



















~

domenica 22 novembre 2015

1700-talets parisjudar - Europas tungomål DCXXXII


Paris var formellt stängt för judar framtills 1789, men vid tiden för revolutionen bodde här uppenbarligen ändå redan runt 500-700 judar. Deras härkomst var blandad från de olika judepopulationerna i landet, en liten del var så kallade portugiser från Bordeaux et Saint-Esprit-lès-Bayonne, en annan del var öppet sefardiska judar från Avignon og de påvliga länderna, emedans den större delen var ashkenaziska judar, runt 350 individer från Metz, Lorriane samt Alsace, men även runt 200 från andra länder såsom Tyskland, England, Polen, Ungern oc Nederländerna. ‘Portugiserna’ och Avignon-judarna var de som var mest välbeställda och de var främst handelsfamiljer boende i Sorbonne og Odéon.

















~

Axat från boken Europas tungomål

Masculinities



I love that You adore masculinity in all its forms, that means that You will never find all that You find attractive in one man, but will find many men attractive, inciting Your lust and willingness to make love with them


















~


sabato 21 novembre 2015

Min musa Maria


vandrandes genom livet
ensam i sitt själv
levandes i sig själv
varandes i sin entitet
lycklig

samtidigt olycklig
i sitt varande
längtandes
suktandes
önskandes
efter dig
ja, Dig

fann dig där för stunden som blev
ett ögonblick
ögon mot ögon
ögon i ögon

min själ gick in i dig
din själ gick in i min
själarnas möte
andarnas innerliga kram

jag mötte dig
vi möttes
en stund, ett ögonblick
en evighet
vi försvann

olika liv, långt långt bortifrån
min suktan, önskan, längtan, efter Dig
kvarstår ack

dina ögon, din charm, din utstrålning
din värme, ditt sinne
dessutom din kropp

jag vet inte vad jag mer skall säg
förutöver att jag träffat
den som med all sannolikhet
verkligen är min själskärlek
min själarnas kärlek
kropparna är desorienterade

din attraherande skapelse
intellektuella dragningskraft
erotiska varelse

min själ kan ej annat
än känna kärlek inför dig
för det är vad mitt hjärta så gör
med själslig fullmakt

tu e m’amore Maria, ma Erato
















~


Totality


You are the totality of existence
in Your own essence 



















~


venerdì 20 novembre 2015

Alsacejudarna - Judarna i Alsace - Europas tungomål DCXXXI


Västjidiš talades ävenledes utav judarna i Alsace som var tyskpråkigt land inom det Heliga Romerska riket framtills mitten utav 1600-talet, judarna haver bebott området sedan tiden före korstågen, åtminstone minst sedan omkring år 1000. De alsaciska judarna hade inga rättigheter alls men var direkta undersåtar till den tyske kejsaren som ehuruväl vanligtvis sålde ut denna rättighet till olika lokala härskare, judarnas befintlighet var således beroende av dessas kynne. Generellt sett var lagarna som pålades judarna väldigt restriktiva. Alsacejudarna minskade kraftigt under åren av den svarta döden, 1348-49, men ej endast som en följd av pestdöden, utan även olika massakrar då de beskylldes för digerdöden, utvisningar m.m. ledde till denna befolkningsminskning varvid främst Schweiz samt Badenregionen ansågs attraktiva flyttningsställen. Under Alla Hjärtans dag år 1349 massakrerades flera tusen alsacejudar under den så kallade Strasbourgpogromen. Frankrike tog över området vid trettioåriga kriget under första hälften utav 1600-talet, hvilket innebar en brytpunkt för judebefolkningen som nu började växa till sig. En delvis förklaring till detta kan vara att de stränga regulationerna ej följdes speciellt strikt under dessa oroliga år, hvilket gav en relativt stor inflyttning som konsekvens, speciellt i övre Alsace. Man räknar med att det under de sista årtiondena på 1700-talet fanns runt 22 500 judeoalsacer, varav de flesta befanns i  Nedre Alsace. Dessutom var de främst boende i rurala lokaliteter og därmed obekanta med ghettoiseringen som tog fart på andra håll i Europa, detta för att judar under tidigare sekler varit förbjudna att bo i städerna. Judeoalsacerna hade sina kulturella band till rhendalens judaism, men fingo ett visst inflytt från andra delar av Frankrike, hvilket sägs ha skapat en unik blandning. Någon allmänn alsacisk intelligentia kan ehuru ej skönjas utan den judeoalsaciska befolkningen bodde främst på landet, pysslandes med sysselsättningar som hör därtill, hvilket påverkade den kultur de levde i. Vid tiden runt revolutionen fanns bara ett färre antal judeoalsaciska familjer med någon märkbar förmögenhet, emedans hela 10 procent fick ekonomisk hjälp till sitt uppehälle.














~

Axat från boken Europas tungomål

Polyandry


many men attracts
not enough with one

you do not need to choose





















~


giovedì 19 novembre 2015

Rinna


floden rinner
utan erbjuden påtår















~


Carpano Bianco - Vermut




Den vita högkvalitativa vermouthen Carpano Bianco sticker ut utav de övriga vita vermoutherna i att den har en trevlig julkryddighet med kryddor såsom nejlika et kanel, men även citrus, örter et fleurs, smaken är finessaktig et fyllig, vinöst elegant rundad sötma med framträdande krydda där även bitteraktig malört sticker fram.


Både rumstempererad som kyld, går väl.






















mercoledì 18 novembre 2015

Judarna i Metz et Lorraine - Europas tungomål DCXXX


Till Metz i nordöstra delarna av landet började judar återkomma under andra hälften av 1500-talet efter att trenne århundaden gått sedan området senast bebotts av judar, ett inflyttande som skedde samtidigt som Franska kungadömet 1552 befäste sin makt i området. Någon förklaring till denna toleranta hållning gentemot en judisk bosättning i området har inte kunnat ges. Några judiska familjer fick tillstånd att bo i området gentemot betalning av en avgift og mot att de åtminstone en gång i månaden skulle gå i kyrkan för att höra en predikan. Judebefolkningen fortsatte ständligen att öka och 1717 räknar man att Metz hade 1900 judar av en total befolkning på runt 26 000. Judarna här talade västjiddisch og den judiska befolkningens tillväxt över åren har inte sin främsta grund i exceptionell barnaalstring utan i immigration från främst det tyska Rhenlandet, men även från omgivande lågland, inklusive Alsace. Man har ehuru ej kunnat besvara frågan om varför de franska myndigheterna i just detta område tillät judar att bo där emedans andra delar av Frankrike var bannlysta för judar, i sydväst klarade man ju ej ens av att bekalla de nykristna för judar förrän 1723, även om man informellt visste om att de var just sådana. Att de hade en positiv inverkan på den lokala ekonomin kan ej vara hela förklaringen, för ty det hade antagligen varit positivt för ekonomin i hela konungadömet om judarna bara hade sluppos in. En liknande immigration skedde i Lorraine under perioder då franska trupper besatte regionen emellan 1633-1661 samt 1670-1697, vid några tillfällen i början skedde inflytt åtföljt av utflytt på grund utav allmänhetens avsky gentemot judarna. Lorraines härskare fann ehuru intresse i att locka till sig olika bankfamiljer och 1721 gjordes en lista på hvilka judiska familjer som fick bo i hertigdömet, resterande fick flytta. Lorraine bleve 1766 en del av Frankrike varvid Ludvig XV erkände judarna rätten att kvarbo i regionen. Vid tidpunkten för revolutionen fanns här femhundra familjer og även dessa talade västjiddisch samt hebreiska i religiösa som studiösa sammanhang, men franskan började få hög status bland den judiska eliten redan under början av 1700-talet. Jidišk litteratur inköptes från Amsterdam ock Tyskland före 1764 när det första tryckeriet skapades i Metz. Judarna i Metz og Lorraine befann sig under en hel del yrkesrestriktioner, men fanns ändå inom alla möjliga olika yrkeskategorier, allt från låg- till högstatusyrken.














~

Axat från boken Europas tungomål

martedì 17 novembre 2015

Owning


I

cannot own You

your feelings
your doings
your will
your wishes

your all

I

want You
to have it all

all pleasure
all wishes

You

own me
















~


Kaldeisk arameiska ~ Sōreth


Kaldeisk arameiska / Sōreth är ett nyarameiskt språk som talas företrädesvis utav de kaldeiskt kristna, som är en subgrupp inom det assyriska folket, språket bär starka spår utav det gamla syrianska språket. Den kaldeisk-katolska kyrkan var nestorianer som år 1553 unierades med den katolska kyrkan i Rom. Historiskt bor de främst i Turkiet och Irak, i nutid främst i Irak samt i diasporan.


Språket är högeligen diversifierat men det är alqoshiskan, från Irak, som är den hegemoniska varianten som har poesi og böcker skrivet på sig sedan 1600-talet och framåt. Ett, utav flera, distinkt kaldeisk-arameiskt tungomål är hértevinska som talas utav högst 1000 nutida personer, endast eventuellt några ental kvarfinns i Turkiet idag emedans resterande är utspridda i diasporan i Västeuropa. Språket talades främst i, og runt, byn Hertevin i Siirtprovinsen och avskiljer sig markant från övrig östarameiska, inklusive övrig kaldeisk arameiska. Allena myge lide finnes i skrift, då syriska är språket för skrivelser ordinärt, idag talar de flesta även bara kurdiska. 




















~


Terroristskydd


skolom vi skydda oss från terrorister
bland gränsövergångare

så äro det belgare og fransmänn
vi vid gränsen börom stoppa

det är ju därifrån de alltsomoftast äro



















~


lunedì 16 novembre 2015

Portugisiska judar i Bordeaux et Frankrike - Europas tungomål DCXXIX


Genom äktenskapet emellan Ferdinand II af Aragonien og Isabella af Kastillien 1469 påbörjades en ny homogeniserande politik i Spanien som syftade till kristen enhetlighet. Nykristna anklagades för dubbelmoral samt okristlighet ock inkvisitionen påbörjade sitt arbete i Sevilla anno 1481, år 1492 beslutades om utvisning utav judar från Spanien för att underminera deras inflytande på de nya kristna. Dessa sefardiska judar spred sig utöver i princip hela Europa, Nordafrika samt bort till Anatolien, emedans andra flyttade till nabolandet Portugal där de tvingades att konvertera 1497. De portugisiska judarna fortsatte ehuru att i lönndom utöva sin religion samt förde den vidare i skymundan inom främst familjestadiet. 1547 infördes inkvisitionen även i Portugal, hvilket fick som konsekvens att en hel del av dessa kryptojudar flydde landet, tillsammans med andra conversos från Spanien, varvid en del hamnade i sydvästra Frankrike. Det franska kungadömet som officiellt ej hyst några judar sedan 1394 ville ehuru ej ha in sådana hädiska element, men då den barska verkligheten i sydvästra Frankrike var pauperistisk efter krigen med engelsmännen, fann man från såväl kungligt såsom judiskt håll vägar att kringgå den officiella politiken. Sydvästra Frankrike, med Bordeaux i spetsen, var både extremt fattigt samt avbefolkat efter det långa hundraårskriget varvid Louis XI promulgerade tvenne edikt där immigration av utlänningar till Bordeaux understöddes. Spanska og portugisiska handelsmän valde således att bosätta sig i den nya staden och tillsammans med dem kommo en hel del nykristna som genom århundraden kommit att kallas ‘portugisiska köpmänn’. Förutom Bordeaux samt Bayonne så kommo de även att bebo Biarritz, Marseilles, Lyons, Nantes, Rouen samt i de franska kolonierna i Amerika - även till Paris kom en del rouenska portugisiska köpmänn. Ryktena om kryptojudendomen spred sig, men det hindrade inte Henrik II att 1550 erkänna deras rätt att bo i området samt att framställa att de skulle beskyddas utav myndigheterna. Ett antal liknade myndighetstexter framfördes genom åren framtills revolutionen 1789, i de flesta av dessa tolererades de som nykristna men inte som judar, emedans man i två av dem, skrivna 1723 og 1776, benämnde dem som judar istället för nykristna. Med anledning av att judar återigen hade beträtt fransk mark så krävde Ludvig XIII i april 1615 att alla judar skulle fly landet inom en månad, men parlamentet i Bordeaux förhindrade implementerandet utav de nya direktiven och sedan lät man nykristna betala en avgift i utbyte mot att de fick kvarbo i Bordeaux. Ludvig XIV insåg att det var svårt att bli av med dessa handelsmänn från Bordeaux och omkringliggande områden varvid nya restriktioner infördes, tidigare hade de nykristnas speciella privilegier varit gällande i hela Frankrike emedans det efter 1656 allena gällde Guyenneprovinsen. När staten började se dem som judar i början av 1700-talet hamnade de i en ny situation og privilegierna de åtnjutit som nya kristna förföll till en aktiv diskriminering utav dem som judar. Myndigheterna i Bordeaux och Auch tvingades göra en lista på alla judar samt dessas tillgångar, tillgångarna skulle sedan beslagtas og överföras till kungamakten. Ludvig XV lät ehuruväl de portugisiska handelsmännen, av han kallade judarna, stanna i sitt dömes provins Guyenne enligt ediktet av 1723, men givetvis endast om de betalade en hög avgift. Politikerna i Guyenne gjorde allt för att få kungamakten på andra tankar gällande dessa judar och menade att de trots sitt ringa antal var viktiga för det ekonomiska livet i området. De nya kristna väntade inte tills det officiella erkännandet 1723 för att bekänna sin judiska bakgrund, utan redan 1659 hade judarna i Labastide-Clairence avbrutit sina kontakter med prästerna vad gällde födslar, äktenskap och dop; samtidigt så har man sett att man i åtminstone ett fall ristade den dödes namn med dess hebreiska uttal på en gravsten. Kontakterna med kyrkan minskade sedan allteftersom i hela regionen. En präst i Saint-Esprit var år 1654 en av frontalfigurerna vid köpandet utav en begravningsplats till den portugisiska gruppen så att de kunde utföra sina judiska riter där och en öppen judisk samhällsorganisation kunde framväxa med grund i denna de dödas plats. I Bordeaux bildades 1699 välgörenhetsföreningen Sedaka som hade fattiga sefarder som sitt klientel, men kom senare att utöka sina göromål varvid den kan ihopkopplas med hela det portugisiska samhället i staden. I ediktet från 1776 gick kungamakten änn längre än 1723, då man inte ens brydde sig om att nämna eventuell nykristendom utan erkänner dem rätt samt slätt som judar; de hade nu även rätt till att till exempel köpa mark og undslippa eventuella markörer som bevis på sitt judeskap.















~

Axat från boken Europas tungomål

Armenian girl


I am your worshiper
my goddess

I am Your slave
my armeno-venetian Queen





















~


domenica 15 novembre 2015

Esse


sum
es
est
sumus
estis
sunt

éram
éras
érat
erámus
erátis
érant

éro
éris
érit
érimus
éritis
érunt

sim
sis
sit
símus
sítis
sint

éssem
ésses
ésset
essémus
essétis
éssent















~