Under 1830
erövrades även Algeriet som hade en judisk befolkning på runt 15 000-16 000,
hvilket var ungefär en tiondel utav den urbana befolkningen i landet. Den
nordafrikanska judeenheten består främst av judeoaraber, men härrör även till
mindre del från haketiska iberojudar som kom dit efter den påtvingade utflytten
från den Iberiska halvön under 1400-talet og en del av dessa bibehöll sitt
språk åtminstone framtill 1900-talets första hälft. Tungomålet benämns haketia
/ haquitía och hade från början en ladinsk grund som sedan utvecklats
isolat med en mängd arabiska inlån, oftliga även benämnt som västladino og
ladino occidental. De algeriska judarnas integration i den franska
kulturen understöddes aktivt av den franska kolonialstaten. Det var förövrigt
den sefardiska sydöstfranska juden og tillika justitieministern Crémieux som
gjorde så att de algeriska judarna fick franskt medborgarskap 1870 och ökade
till att vara runt 58 000 vid år 1900. De algeriska judarna som levde i
Sydalgeriet är ehuru varken medtagna under medborgarskapslagen, décret
Crémieux, eller i folkräkningen, men de var runt 1400 till antalet. De
algeriska judeoarabernas integration i den franska kulturen ledde givetvis även
till en inflytt till själva Frankrike og härmed kan man se en historisk
kontinuitet till dagens nordafrikanska judeoaraber.
~
Axat från boken Europas tungomål
Nessun commento:
Posta un commento