Judarna i Metz et Lorraine - Europas tungomål DCXXX

Till Metz i nordöstra delarna av landet började judar återkomma under andra hälften av 1500-talet efter att trenne århundaden gått sedan området senast bebotts av judar, ett inflyttande som skedde samtidigt som Franska kungadömet 1552 befäste sin makt i området. Någon förklaring till denna toleranta hållning gentemot en judisk bosättning i området har inte kunnat ges. Några judiska familjer fick tillstånd att bo i området gentemot betalning av en avgift og mot att de åtminstone en gång i månaden skulle gå i kyrkan för att höra en predikan. Judebefolkningen fortsatte ständligen att öka och 1717 räknar man att Metz hade 1900 judar av en total befolkning på runt 26 000. Judarna här talade västjiddisch og den judiska befolkningens tillväxt över åren har inte sin främsta grund i exceptionell barnaalstring utan i immigration från främst det tyska Rhenlandet, men även från omgivande lågland, inklusive Alsace. Man har ehuru ej kunnat besvara frågan om varför de franska myndigheterna i just detta område tillät judar att bo där emedans andra delar av Frankrike var bannlysta för judar, i sydväst klarade man ju ej ens av att bekalla de nykristna för judar förrän 1723, även om man informellt visste om att de var just sådana. Att de hade en positiv inverkan på den lokala ekonomin kan ej vara hela förklaringen, för ty det hade antagligen varit positivt för ekonomin i hela konungadömet om judarna bara hade sluppos in. En liknande immigration skedde i Lorraine under perioder då franska trupper besatte regionen emellan 1633-1661 samt 1670-1697, vid några tillfällen i början skedde inflytt åtföljt av utflytt på grund utav allmänhetens avsky gentemot judarna. Lorraines härskare fann ehuru intresse i att locka till sig olika bankfamiljer och 1721 gjordes en lista på hvilka judiska familjer som fick bo i hertigdömet, resterande fick flytta. Lorraine bleve 1766 en del av Frankrike varvid Ludvig XV erkände judarna rätten att kvarbo i regionen. Vid tidpunkten för revolutionen fanns här femhundra familjer og även dessa talade västjiddisch samt hebreiska i religiösa som studiösa sammanhang, men franskan började få hög status bland den judiska eliten redan under början av 1700-talet. Jidišk litteratur inköptes från Amsterdam ock Tyskland före 1764 när det första tryckeriet skapades i Metz. Judarna i Metz og Lorraine befann sig under en hel del yrkesrestriktioner, men fanns ändå inom alla möjliga olika yrkeskategorier, allt från låg- till högstatusyrken.

~

Axat från boken Europas tungomål