mercoledì 31 dicembre 2014

Prespanmakedonier og torbešer i Albanien


I Albanien finnes en makedonsktalig minoritet som omfattas av omkring 4500-30 000 albanska invånare, räknat på talare utav språket makedonska, eller om man skall ta historiska hänsyn till hellenerna slavisk makedonska.

Ofta benämnes de som prespanmakedonier, erkända som en etnisk minoritet, ehuru en del utav dessa går istället under den allmänna benämningen torbešer, hvilket är en religiös minoritet av främst sunnimuslimska sufister inom den makedonska etniciteten, boendes i Goraregionen.

I Presparegionen sker undervisning på språket i skolan.

















~

martedì 30 dicembre 2014

Nordslesvigs tyska minoritet - Europas tungomål IIIXD


Ett annat germanskt språk som finns representerat i Danmark är det -västgermansk-högtyska målet standardtyska som talas av uppemot 20 000-23 000, kanske 30 000, förstahandstalare i Nordslesvig og som är ett regionalt officiellt mål. Förutom att språket har officell status, så har det en fördelaktig position genom sin närhet till Tyskland, en lokaltidning finns även på tyska, hvilket ju gör att de tysktalande kan läsa om danska, regionala och internationella händelser på sitt eget språk utan att behöva läsa tyska tidningar från Tyskland, hvilka ju kanske inte sätter danska händelser högst på agendan. Detta är egentligen –lågtyska-lågsaxiskans / sagsiska språkterritorium, men det har antagligen numera gått hädan på denna sidan gränsen där högtyskan haft för stort inflytande och därmed tagit över som minoritetsspråk. Man borde satt in hjälp för det saxiska språket, här i sin flanör av sleeswieks, som har stora influenser utav sydjyska.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 28 dicembre 2014

Bornholmskan - Europas tungomål IIXD


Det fjärde är således östdanskans kvarvarande bornholmska som ingår i samma ursprungliga gruppering som skånska, blekingska og sydhalländska. Språget finns i skrift ock skrivs ibland, bland annat i en tidning förekommer språket. Ön har omkring 45 000 invånare och även om ön är ganska liten så finns här fem olika varianter som till vissa delar bär ganska stor variation. I norra delen av ön pratas det nu delvis något som kallas Ålinga-svænsk med anledning utav de många svenskar som bor där samt påverkar språket. Andra danskar har som svårast att förstå bornholmskan utav alla danska sprog, og på Bornholm kan en höra landsbygsfolk fnysa över Rønnetunnt, d.v.s. den riksdanskpåverkade stadsdialekt som är förhärskande i Rønne.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

mercoledì 24 dicembre 2014

Resandedanska rodi - Zigenare i Danmark - Europas tungomål IXD


Ett tredje östnordiskt språk är vagabonddanska / resandedanska / rodi, eller det nedsättande rotvälska og luffardanska, som är ett språk som i huvudsak bygger på danskan, men som har inlåningar från nordlig romani, det centrala romaniordförrådet består bara av några få hundra ord. Språket kan hava likheter med Norges samt Sveriges motsvarigheter, då dessa utkommit från Danmark. Man vet att romanigrupper transporterades till Danmark av James IV av Skottland anno 1505. Språket kanske talas av en romanigrupp, men det kan lika gärna vara utdött eller på väldigt god väg att utdö, språket blev tidigt starkt fragmentiserat. Det finns ehuru cirka 1500 romer i Danmark, men de flesta av dessa har inte sin härkomst från Danmark utan snarare från Balkanländerna, och är seninvandrade. Romska barn diskrimineras systematiskt i bland annat Helsingör där man på utefter östeuropeisk manéer regelbundet sätter dem i specialklasser för mentalt efterblivna.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 23 dicembre 2014

lunedì 22 dicembre 2014

Jutarna samt sydjutländskan - Europas tungomål XD


Vad jutar är för något är lika diskutabelt som vad daner är, men historien är att det germanska folket jutar följde med anglerna og sagsarna i migrationen till de brittiska öarna, dessa jutar og de som bor i Jutland kanske har en historisk koppling, men ingen vet säkert. Hur många som kan definieras som talare av detta mål är diskutabelt. Nord-, öst- og västjylländska finnes likaså, emedans synnejysk är mest distinkt, tillsammans utgör de givetvis en distinkt dansk form, relativt långt ifrån själländskan. En skillnad som man brukar ta upp är att bornholmskan exempelvis haver trenne genus, standarddanska två, emedans jutländskan nöjer sig med ett, främst västjutländskan. Språken har inget erkännande men sydjutiskan har erhållit ett större intresse på senare år, bland författare og konstnärer, samt så föredrar den tyska minoriteten synnejysk framför danska och är förespråkare av detta, bland annat i förreningen Æ Synnejysk Forening. Synnejyskens södra gräns var före jeran 1700 nere i Egernørde.























~

Axat från boken Europas tungomål.



domenica 21 dicembre 2014

Jutiskan - Europas tungomål CDLXXXIX


Ett annat östnordiskt mål är jutiskan eller jutländskan som talas i södra Jutland og i norra Schlesvig i Tyskland. Lingvocentriska lingvister diskuterar om detta skall räknas som ett eget tungomål, men enligt vissa så skall det så göra, då människor från Själland samt de andra öarna icke kan förstå jutländska ock härmed är språken inte ömsesidigt förståeliga och därmed kan man benämna de som olika mål - men man skall givetvis lägga mycket stor vikt vid att de jutisktalande själva anser att de talar en dansk dialekt, en patois. Vad det än skall definieras som, så är det i alla fall inte en dialekt av danskan om man med det åsyftar den köpenhamnsdanska som är rådande, men däremot så kan det ju vara en geospråklig lekt av danskan om man menar den danska sublima språkgemenskapen, en jutisk dialekt likvärdig den dialekt som råkade finnas där huvudstaden byggdes.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

venerdì 19 dicembre 2014

Modern danska - Europas tungomål CDLXXXVIII


Under den moderna danska-epoken, som äger rum nu och startade omkring sekelskiftet 1900, så haver egentligen inte så värst stora saker hänt, förutom att man har förenklat, förkortat ock förändrat en hel del. En mängd lånord har tagits in, bland annat med anledning utav den snabba tekniska utvecklingen, främst från angloamerikanskt håll, grammatiken har förenklats, efter andra Europakriget slopades användandet från substantivens stora begynnelsebokstäver för att man ville distinktsera sig från tyskan og inom ortografin ändrades ‘aa’ till ‘å’; en annan ändring är att huvudstadsdialekten har vandrat iväg på en egen bana och skiljer sig nu i uttal avsevärt från skriftspråket. Rigsmålet harve også i mångt og myged vunnid kampen om talare samt som redan nämnts, så finns det vissa som menar att endast cirkus 5 % numera talar ‘genuina’ geospråkliga varianter, antagligen har man ehuru i denna siffra ej räknat med de som talar köpenhamnska som ju numera avskiljer sig rejält från københavnsk rigsmål - de största anledningarna till detta är som alltid en språkdiskriminerande skola samt i vissa fall även en statligt ägd television samt radio.


















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 18 dicembre 2014

Provokation


jag är ingen provokatör, det är bara mina tankar som är provokativa, i era ramifierade sinnelag




















~

mercoledì 17 dicembre 2014

Danskan under 1700- och 1800-taletn - Europas tungomål CDLXXXVII


Danskan under 1700- och 1800-talen gjorde stora framsteg och tog in på en mängd språkdomäner, efter det att den hade förlorat geodomänen Skåneland, men vunnit fjordarnas Norge. Bland annat så vann danskan insteg i överklassens språk på tyskans bekostnad, en dansklyttig litteratur växte osså fram. Inte bara tyskan, utan även latinet förlorade inflytande och den första disputationen på det själländska riksmålet hölls vid Köpenhamns universitet 1836. Man hade osså vissa nationalistiska faser, hvilka är väldigt vanliga i en centralistisk stat som försöker få en raison d’être och man gjorde helt sonika utrensningar av utländska lånord, samt då främst de som ansågs ‘onödiga’, för att få språket fritt o rent, i samma veva standardiserade man skriftspråket, hvilket resulterade i en helt homogen stavning. Men även om själlands dialekter genom staten vann stora erövringsområden, så hade ehuruväl ej de övriga varianterna kapitulerat helt, utan faktum var att ännu under slutet på 1800-talet så var det enbart 10 % av den danska befolkningen som hörde till riksmålslägret og förde sig på ‘danska’.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

lunedì 15 dicembre 2014

1500- og 1600-talsdanskan - Europas tungomål CDLXXXVI


Under 1500-talet så finge ett danskt skriftspråk genomslag og en ny språkhistorisk epok togs hvid, 1500- og 1600-talsdanskan. Det danska riket knöts allt mer å mer ihop till ett enat rike styrt från staten som hade sitt självklara epicentrum i Köpenhamn, den danske Kristian III:s bibel trycktes 1550 och Danmarks första riksgällande lag, Danske Lov, utfärdades av Kristian V 1683, i hvilken en konsekvent ortografi användes. En centraliserad stat lägger också grunden för ett centraliserat språk, alltså ett rigsmål, i Danmarks fall så föll lotten på själländskan, som följd utav Köpenhamns läge, att utöva hegemoni på övriga - detta är heller inget man omhuldar utan krusiduller, københavnsk rigsmål är just en benämning på riksdanska. Bland annat så blev det nyskapade rigsmålet högmässomålet i alla landets kyrkor genom reformationen, men latinet behöll ehuruväl en del inflytande genom att det bibehöll sin position vid universiteten ett bra tag framöver. Reformationen spelade även en annan viktig roll för danskan og det var att det tyska inflytandet fortsatte att existera, men nu i form av högtyska som gjorde ett intåg i det danska hovets nästan enbart saxiska parlör, högtyskan lämnade også en massa lånord genom reformationen. Under 1600-talet fick ehuru franskan en högre status i stora delar i Europa och en mängd lånord finns härmed även härifrån.



















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 14 dicembre 2014

Eld


för elden
han kommer göra det

















~


Innehållsförteckning II - Censur af svensk og norsk media - ett axplock


Pretal s. 3 • Alva Lando s. 7 • Innehållsförteckning II s. 8 • Censuré d’Amour p. 11 • Kärleksspår • Möngke bayan ~ Eviga värden • Solvind • Din kärlek • Kärlekssats • Du, i oss • Perfekt slipad • Värmestråla • Ädel vara • Kraft • Eg elsker • Censuré de Nature p. 23 • Melata di Vite - Grappa e Miele • Respekt för liv • Det var bättre förr • Hästen i den indoeuropeiska kulturen • Februari • Ormen • Arkéerna - de ofria stofilerna • Censuré de Sexe p. 31 • Sexism • Sexets uppkomst • Juli • Fjärrskådning • Inriktning • Gastronomisk extas • Fler sexbloggar! • Erotische Illumination • Ta en svart man • På spett • Domdering • Necrotiku • Er padre de li santi • Paradise of Gazaland • Enkel matematik • As animals do it • Censur af Genus s. 49 • Festa della donna • Du bör få allt du vill • Hora • Gymnastikor • Klimakteriekärringarna • Det feministiska kriget • Häxjävlars mansdiskriminering • Det patriarkala Vänsterpartiet • Könsstympiga förtrycket av kvinnor • Sugginfluensan • Bedövande • Kvinnokroppen • Qvinnans betjänter • Fördelningen av hushållssysslorna • Qwinnans öfwerhöghet à la SCUM (Society for Cutting Up Men) - lightversion • Girlpower • Ero guro • エログロ - Kvinnan og hennes pung • Matriarkat på försök • Kvinnor äro samlare, män äro jägare • Politische Zensur S. 77 • Eurovision • SPQR-IR-IRS-UE • Lando, Conte di Corfù • Sultanlık • Turkiet – Eurasiens kärnland • Bruden Cameron – en vild pikt på tronen • Ukraina - Lilla Ryssland • Historien om Kaukasuskonflikten – på förenklad svenska • Ett isländskt ETA • Gianzu caca ~ Janzazu kaka ~ Eat shit • Revolution • The road to presidentship • Fukuyamas liberala vinst? • Skenrättegång intill skenhelighet • Den kristna minoriteten i Irak • Invandringens orsaker • Offensiven mot Swatdalen • الثورات العربية‎ • De där jävla arabiska, mellanöstriga, muslimska, långtbortistaniga, samhällena • Värnad rätt • Rätten att bära vapen - in Texas style • Prio ett • Geronimo • Antivolta • You stupida americana • Sjörövarkung Obama visar på oslipat svärdsdöme • Människors mediala värde • Puntade politiker punkgör Puntland – En studie i fenomenet orsak-verkan • Ro ett slag i Roslagen • Negerjude • Statsexperimentet • Côte des Barbaresques • Från monster till monster – 1900-talshistorik • Mein Kempf - la reel kara de Hitler • Kung Davids (s)ätt • Någon måste förklara till palestienierna att judarna är heliga • Israel är ingen apartheidstat i alla fall • Ondskans axelmakt bjuder upp till tango • Barnamördare sprängda • Nazi Proclamation: • Lek med liten bomb; De israeliska spelen 2008-2009, Gaza City • Pax Gazetica • Et tu Abbas • WANTED: For war crimes and crimes against humanity • Förinta förtrycket - S we can • Gasmaskus • Unio Calmariensis • Urvattnat blått blod • Flagga gul ock blå • Inverted inborns • Sverige är ett patetiskt land • Breivik har nått ett av sina mål • Asylum Ultima Thule • Svenska polisens kompetens, preferenser, samt sköra skepnad • BlatteSvenskhet • att Sverigedemokraterna är ett • Xenofobisk riksdag • Sieg heil • Das swedische Volkheim • Svensson • Grekland är ett föredöme • Den bruna maoisten - Friherre Carl Hamilton möter medmänniskor • Avklädd fascism • Rosengårdsrapporten - Hot mot demokrati och värdegrund – en lägereld från Malmö • Sveriges trevligaste stad • Man med vapen förskansad i Halland • Italiens populus bravur • Angela Merkel • Vin mot influensa • Censur af Censur s. 168 • Januari månads mest lästa och censurerade inlägg • Språket förlorat - Dagens Nyheter har en artikel om Gaza • Det råmande masshysteriska skriet, slaktat • Yttrandefriheten • Förtryck • Etnisk censur s. 175 • Koloniseringen utav Skåneland • Övdalską • Språk i Sverige, i Europas tungomål - Info • Ölands språkkultur • Meänkieli ~ Tornedalsfinskan samt tornedalsfinnarna • Prins Daniels folk - Sveriges finnmarker • Huzuler og Bojker • Haja Armeniska •  Armeniernas historia i Turkiet • Grekerna i Turkiet • Turkiets arabiska befolkning • Lilla jüz inom Rysslands raum • Tudelade Konungadömet Belgien • San Maroin – La Serenissima Repubblica di San Marino • Sercq ~ Sark ~ Sèr – Normandöarnas lilleputt • Min musa Maria - ’Ndranghetan - άνδραγαθία • Sentinelese • Min härkomst • Rensa ut multikulturalismen • Pax europaea - Europas länders språk och minoriteter i boken Europas tungomål • La lenga • Franska lipsillar • Homo americus neanderthalis – Amerikansk idioti • Kunskapscensur s. 258 • Natura non facit saltum • När Lando påverkade Shakespeare (ett stycke litteraturhistoria) • Predikaren 1:18 • Talibanerna berikar världen • Bisarrt skägg • Multikulturell samvaro • Vad skiljer människan från djurvärlden i indoeuropeisk kultur • Europas språk, Europas folk – Europas tungomål • Mitannispråket • Licksi • Suomalainen ​​hiljaisuus • Litterär neger • Offerbögdogsam • Lancia sacra Lando (Lanza-Lando) • Ma musa, Ippolita Maria Landi, principessa di Val di Taro • Monete di principe Federico II Landi • Vita censura p. 280 • Aqua vitae • Vinets besjälning • Ai wánna môv to Rôm • Eroinomane • Mitt liv • Eloge till självdödarna • Senryu • Senryu • Censure indéfinissable p. 289 • Fransk fisksoppa • Poesia di mucca • Hofvassistante sökes • Lando möter lyriska illyriskor • Prìnsipi impëriàl S. D. M. Lando ënvît sul bal – 3 ãns festa • Senryu • Censure religieuse p. 299 • Azəm • Jag • Satans jobb – svaret i mörkret • Det kristna skräneriet i Brygge • Protestantisme • Jesus får svamp • Jesus Hälsar God Jul • Jólabjór - Ölvisholts rökta bock • Europas skyddspatron - Benedikt af Nursia samt Monte Cassino • Pietro Lando • Cappella Lando • Ìxoła de San Michièl • La via églésé • Du, Gudinna • Vackerhet • Nära • mot paradiset • Shaktis dryck • Kossa • Frigg, den kärliga • Abrahamitiska trossystem • Argument för omskärelse • Muhammed Lando • Fatwa • Seelas flamma • Påfågelsol • Solstånd • Πρίαπος • Womans eye • Tu estëll • Poeters hyllningar • Eders divinitet • Bedjan • Perfekt slipad • Vildhäst • Diana • Philosophische Zensur S. 340 • [] • Watashi no neko • Handlingars gång • Stackars svenskar • Ja, det finns det • The Collapse of Context: Social realism in the works of Smith • tolkning • Postmodernt samhälle • Pur moral • Georges Sorel • Antisemitische Zensur S. 354 • Salomons sigill • לנדאולנדאויעקב ברוך בן יהודה לנדאall . iudaialand • Antisemitiska sionister • Det sionistiska helvetet • Warsawaghettots hjältinna • Ghettaiolansk Ghettoprisning – Judeoveneziana (ghettaiolo) • Venedigs judar – Ghettots födelse • Judarna på Zakynthos - Zacinto • Judeohellenska - de grekiska judarna • Judarna i Grekland • Ladino, jiddisch och byzantojudar - Judarnas historia och fördelning i Turkiet • Ehram • Sacra • På åttonde dagen sade Gud: Rädda Judarna • Militärt omdöme • De danska judarna - Jiddisch • AntiSemitisk Terror • منارة • Tvingande sex inom äktenskapet • Antisemitismen i Malmö - Perceptionsproblem • Antihumanism s. 395 • Homoäktenskap • Dödens vakans • Operation Gjutet Bly, Gaza - مجزرة غزة‎ • Judeo-Israelic Ethics • Malkhut beit David: • Arisk invandringspolitik • Flyktingbäcken når Europa • Civilism • Fri invandring - Lampedusa • Afrosvenskarnas riksförbund • Endlösung • Romerna, resande, tattarna og zigenarna i Sverige • Bar burkha • Poliser og nassar • Den rasistiska pöblen • USA:s första mulattpresident – the blended USA • Return of the Beast • Statens händer – FRA’s Fatwa • Barndomsminnen •


















~

Mina övriga böcker äro följande:

sabato 13 dicembre 2014

Den medeltida danskan - Europas tungomål CDLXXXV


Med den nya religionen så kom också ett nytt skriftspråk i kraft, det latinska, och danskan gick in i en ny fas - den medeltida danskan, hvilken varade åren 1100-1500. Det var under den tidiga delen, omkring 1100-1350, av denna epok som det danska skriftspråket utvecklades. Det äldsta bevarade är skrivet på latin, men flera egen- og ortsnamn ger viktiga upplysningar om ljudskicket - skriften skrevs på 1100-talet og heter Necrologium Lundanese. Men redan på 1200-talet så börjar man skriva på danska och då främst i religiös litteratur och i landskapslagarna, bland annat så skrevos Skånelagen någon gång i början på 1200-talet. Skånelagen gällde i Skåneland, alltså Skåne, Halland og Blekinge - det som i nutid felaktigt har blivit inkorporerat i Götaland, på Bornholm samt på den största delen av Själland og den existerar genom en avskriven handskrift med runskrift från 1300-talets början, även en själländsk lov finns från ungefär samma tidpunkt. Under denna tidiga medeltid avfjärmades Sverige från det danska språket änn mer, då danskan som ligger närmare resterande Europa har lättare att få in kulturströmningar därifrån och har därigenom även lättare att snabbt förändra sitt språk - efter en tids kontakt följde även svenskan efter. Det är främst ljudförändringar som sker genom långvariga og intima kontakter med saxare, men denna kontakt har bara börjat och accelererar senare under den senare medeltiden. Under den yngre medeltiden, 1350-1500, så exploderar snart sagt det skrivna mediet og det finns riddarvisor, lagar, krönikör, brev, räkneskaper m.m. skrivna på det danska språget. Latinet besatt fortfarande ett stort inflytande, då kyrkan, som ju använde latinet, hade stort inflytande på samhället ock likaså hade saxare ett stort inflytande eftersom det fanns många sagsiska köpmänn i de danska städerna samt vid hovet - man beräknar att kanske upp till hälften av Köpenhamns invånare var talare av lågsaxiska vid denna tid.





















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 11 dicembre 2014

Rundanskan - Europas tungomål CDLXXXIV


Det var ehuru under nästkommande period som målet distinktserade sig, alltså efter urnordiskan, och kommit att benämnas rundanska. Namnet kommer av att språkkällorna nästan uteslutande är skrivna med runor, man har hittat omkring 250 stycken med det yngre 16-typiga runalfabetet. Under denna epok anser man att danskan tillsammans med svenskan inträder i det vi kallar för östnordiska. Det inträffade förändringar i det danska språket, bland annat så monoftongiserades de äldre diftongerna, som også spreds till svenskan men ehuru ej till norskan eller isländskan. Denna rundanska epok varade emellan åren 800-1100 och under slutet av denna så kristnades danskarna, hvilket gjorde att tungomålet fick in en hel del lånord från denna nya religion.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 9 dicembre 2014

Äldre runalfabetet - Europas tungomål CDLXXXIII


Detta äldre runalfabet finns bara bevarat genom mindre än 200 inskrifter og då oftast väldigt korta sådana, kanske ett eller två ord. Anledningen till att det ej finns så många kvar är att man oftast skrev på löst material såsom trä och det verkar ha varit romarna som sedan lärde germanerna att rista i det mera hållbara materialet sten. För övrigt något att tänka på för vår egen digitala, alternativt pappersaktiga, civilisation likväl. Den äldsta inskriptionen på den äldre nordiska 24-typiga futharken är Eggjumstenen som innehåller cirkus 200 runor samt härstammar från Norge omkring år 650-700. Att germanerna på en så väldigt tidig basis haft kontakt med etruskerna, före romarna krossat dem, kan vi exempelvis se i det tyska ordet för ‘metall’, Erz, hvilket härleds till den etruskiska staden Arrētium som var känt för sina metallarbeten. Tyvärr så snoddes Gallehushornet 1802 och kulturmarodörerna smalt till råga på allt ner det, men som tur var, så hade man ritat av hornen och 1979 framställde man faksimiler i orginalmaterialet. Den äldsta germanska runinskriften är ehuru äldre än Gallehus og det är Negauhjälmen som hittats på Balkan och som har inskriptionen harixasti teiva och detta skall enligt vissa betyda ‘till Armé-Gäst (eller bärare), guden’. Man har använt sig av en norditaliensk skrift och dateringen är osäker med förslag på allt ifrån 700-200-talet f.kr.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

domenica 7 dicembre 2014

Danska språkets historia - Europas tungomål CDLXXXII



Danska är ju belagt genom hela epoken som språket har funnits, hvilket givetvis är en superb situation i jämförelse med de flesta andra språk i världen och också många just i Europa. Fram till omkring år 800 brukar man räkna med att den så kallade urnordiskan, eller fornnordiskan, skall ha talats i hela det då germanskbefolkade Norden, alltså Danmark, Skåne, som räknades som eget rike ända tills det underkuvades av danska kungar under den sena vikingatiden, Sverige og Norge. Självklart så utvecklades det varianter, då kontakterna inte var alldagliga för befolkningen og man trots sina vikingafärder, som satte fart kring 800-talet, levde ganska isolerade liv, hvilket påskyndar variationsutvecklingen och dessutom så var befolkningen relativt gles, hvilket ju är fallet nu med, förutom just i Danmark, i relation till områden annorstädes i ett så stort område som Norden. Men ända fram till 1200-talet hette det att man talade i ‘dansk tunga’ i hela Norden samt givetvis då også ute på öarna i Atlanten samt på andra ställen som vikingar hade valt att bosätta sig på, bland annat så skrev Snorre Sturlason på Ísland enligt egen utsago, i Heimskringla, på danska även om Ísland var självständigt og de flesta på ön hade sin hemvist i Norge - detta kan tyda på att språken som talades i Norden fram till denna tid var så lika att nordborna själva vid tidpunkten tyckte de talade ett gemensamt mål, alternativt att man såg danskan som det fina språket, varvid det bleve den självklara referenspunkten. Det urnordiska målet anses ha skilt ut sig från övriga germanska språk under tiden kring Kristi födelse, även om en sådan här datering är svår att göra. En av de mest kända inskrifterna på urnordiska, eller faktiskt från hela det germanska området, är en inskrift som var inristad på ett av de två fagra dryckeshorn av guld som hittades i Gallehus, som de sedan fått sitt namn ifrån, på Sønderjylland 1734, redan 1639 hittades det första, större, hornet. Förutom inskrifterna, så var hornet utsmyckat med en hel serie bilder; hornet antas komma från 300-talet, men dateringen är lite osäker og det kan även komma från början av 400-talet. Inskriften lyder:

Ek HlewagastiR(z) HoltijaR(z) horna tawido

Hvilket på nusvenska lydo ‘Jag HlewagastiR av ätten Holt gjorde hornet’, eller ‘Jag Lägäst från Holt (el. Holtes son) gjorde hornet’, på fornhögtyska torde det översatt bli ih Hliugast Helzi horn teta. Alltför svårförståeligt blir det inte för en nutida svensk även om 1700 år passerat. Att ordet, vi lämnom egennamnen tu därhän, ek betyder ‘jag’ kan man gissa och om man har kunskap i nynorska så är det förvånande enkelt, då ordet där har samma namn samt betydelse än idag, att horna har tappat en ändelse i rikssvenska och blivit ‘horn’ är inte heller så komplicerat, men däremot så blir det mer komplicerat med ordet tawido som antingen betyder ‘gjorde’, ‘lät göra’ eller ‘iordningställde’ som inte har någon motsvarighet i något modernt germanskt tungomål, utan man får gå tillbaka till gotiskans taujan som betyder ‘göra’ för att förstå innebörden. En annan komplikation är att ordföljden är en annan än den vi ärom vana vid, man har objektet före verbet, detta var det vanliga i den äldre germanskan såsom i andra tidiga indoeuropeiska mål, exempelvis latinet. Gallehushornet har en annan intressant egenhet och det är att texten därpå är skriven med det äldre 24-typiga runalfabetet. Eftersom runskriften är ett alfabet så gås det inte närmare in på detta, men härkomsten kan mycket kort nämnas. Man vet ej om alfabetet kom från det latinska, etruskiska eller det helleniska, men latinets alfabet är utvecklat ifrån det etruskiska hvilket i sin tur härleds från hellasiskans alfabet, hvilket ytterligare kan härledas från feniciernas som uppfann det ungefär 1200 f.kr. - dessa uppfann sitt alfabetet ehuru ej i ordets sanna betydelse, utan blev med största sannolikhet influerade utav den demotiska skriften i det antika Egypten eller av kilskriften i Mesopotamien. Den germanska runskriften kan ehuruväl antagligen härledas till etruskernas skrift genom veneternas eller räternas modifierade version utav den etruskiska skriften. Det verkar även som om det germanska runalfabetet fått influenser från det semitiska nabateiska alfabetet hvilket kan förklaras med att nabater var stationerade i Romerska rikets norra gräns i Bayern under hela 100-talet, man har där även funnit flera skrivdon och annat tillhörande dessa. När styrkan disintegrerades omkring år 200 vet man att det i Danmark ankom en hel del soldater som tidigare varit i romersk tjänst. Smärst fem runor verkar vara klart influerade. Mer om detta i andra böcker.

















~

Axat från boken Europas tungomål.

sabato 6 dicembre 2014

venerdì 5 dicembre 2014

Danska språk - Europas tungomål CDLXXXI


De västdanska språgen består utav de olika jylländska målen där det som kallas jutskan är speciellt distinkt og sydjylländskt emotsatt de andra väderstreckens jylländska, östdanska är en form som genom Sveriges imperialism förminskades extremt, då de skåneländska språken försvenskats till stor del, emedans bornholmskan kvarfinns på avfolkningsön i Östersjön. De danska ömålen är en samling mål där själländskan, med köpenhamskan som central punkt, intar en central position, andra ömål är tillhöriga de andra öarna, exempelvis fynskan. Själländskan besitter total hegemoni i riket, men jylländskan samt bornholmskan har än klarat sig relativt bra, och då speciellt jutskan.






















~

Axat från boken Europas tungomål.

giovedì 4 dicembre 2014

God jul o Gott nytt år


julen är bara skit
stök o fan
klappar o ungjävlar
ja jag kommer från en stor jävla familj

en morsa som blir besviken o sur
för maten hinner bli kall
för inte fan kommer jag o nårra till
i så tidig tid hon vill
helst några timmar efter klockan
klämtat sin sill, men icke blir den så sur

trist som fan, ungar som slänger papper överallt
uppspelt o löjligt

svensk julmat är bara bonneskit
fan man äter ju den skiten året om
förvisso gott
men vad är det för juligt med det
köttbulle hit eller dit, patetiskt
jag tror jag spyr

glögg är ju vin, dricks alltid av oss italienska svin
varmt vin finns ju då till, nu när det är kallt som fan
jävla Sverigeskit

på natten kan det va najs, men inte fan blir det någonsin det
bara för att det är jul

nej min drömjul, är myspyskväll med kärestan, utan familj,
varför skall det aldrig gå?
då hade vi kunnat fira eroromantikens hjul
men nej...julen är kall o bister, dryg o patetisk

God jul o Gott nytt år
låtom oss nu avlämna detta anno horribiles

















~

mercoledì 3 dicembre 2014

Danska - Europas tungomål CDLXXX


Hvar den danska befolkningen kommo ifrån kan man lättare visa med språket, då språket med samma benämning har en klar plats i den germanska gruppen under den indoeuropeisk-germansk-nordgermansk (skandinavisk, urnordisk)-östsnordiska grenen och språket heter som nämnt danska og har beräkneligen omkring 5 miljoner talare. De geospråkliga varianterna är i huvudsak indelade efter geografin, varianter på Jutland, på Själland samt på Bornholm - men tyvärr så tyder vissa uppskattningar på att enbart 5 % av befolkningen talar ‘riktiga’ geolekter. Det danska riksmålet og det svenska är väldigt lika i en skriven text, emedan det kan medföra komplikationer att försöka förstå talat språk, men man räknar med att cirka 90 procent av orden skall vara lätt igenkänliga för en svensktalande.




















~

Axat från boken Europas tungomål.

martedì 2 dicembre 2014

Bokslut 2014


efter skrivningen utav min beteendevetenskapligt kunskapsfilosofiska samhälleliga akademiska avhandling, publicerad 2012, har ytterligare sju böcker publicerats, alla inom samhällsvetenskapliga, kulturella, filosofiska eller beteendevetenskapliga sfärer samt genrer

den samhälls-, kultur- samt beteendevetenskapliga filosofin har sedermera upplysningsmässigt spritts nåendes sammanlagt utav över en miljon läsningar, räknat på runt 400 000 människor, i dags dato vardagligdags utav emellan 1000-1500 personer

fördjupade upphöjande samtalsterapeutiska diskussioner hava även enskilt hållits med runt 1000 personer senaste decenniet

inför nya året planeras en friläggning utav tid för att utöka upplysningsinsatserna omfångandes ytterligare områden samt likväl fortsatt fokusering kring kärnpunkterna, samt att utöka kunskaperna i de 70-80 språk som redan förstås, likväl såsom nya skall inkomma i en aldrig sinande ström, ty, min motivation är outtömelig

nya böcker äro således i ankommande

mvh

s.a.i. S. D. M. Lando

















~