Under
1500-talet så finge ett danskt skriftspråk genomslag og en ny språkhistorisk
epok togs hvid, 1500- og 1600-talsdanskan. Det danska riket knöts allt
mer å mer ihop till ett enat rike styrt från staten som hade sitt självklara
epicentrum i Köpenhamn, den danske Kristian III:s bibel trycktes 1550 och
Danmarks första riksgällande lag, Danske Lov, utfärdades av Kristian V
1683, i hvilken en konsekvent ortografi användes. En centraliserad stat lägger
också grunden för ett centraliserat språk, alltså ett rigsmål, i Danmarks fall
så föll lotten på själländskan, som följd utav Köpenhamns läge, att utöva
hegemoni på övriga - detta är heller inget man omhuldar utan krusiduller, københavnsk
rigsmål är just en benämning på riksdanska. Bland annat så blev det
nyskapade rigsmålet högmässomålet i alla landets kyrkor genom reformationen,
men latinet behöll ehuruväl en del inflytande genom att det bibehöll sin
position vid universiteten ett bra tag framöver. Reformationen spelade även en
annan viktig roll för danskan og det var att det tyska inflytandet fortsatte
att existera, men nu i form av högtyska som gjorde ett intåg i det danska
hovets nästan enbart saxiska parlör, högtyskan lämnade også en massa lånord
genom reformationen. Under 1600-talet fick ehuru franskan en högre status i
stora delar i Europa och en mängd lånord finns härmed även härifrån.
~
Axat från boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento