Danskan under 1700- och 1800-taletn - Europas tungomål CDLXXXVII

Danskan under 1700- och 1800-talen gjorde stora framsteg och tog in på en mängd språkdomäner, efter det att den hade förlorat geodomänen Skåneland, men vunnit fjordarnas Norge. Bland annat så vann danskan insteg i överklassens språk på tyskans bekostnad, en dansklyttig litteratur växte osså fram. Inte bara tyskan, utan även latinet förlorade inflytande och den första disputationen på det själländska riksmålet hölls vid Köpenhamns universitet 1836. Man hade osså vissa nationalistiska faser, hvilka är väldigt vanliga i en centralistisk stat som försöker få en raison d’être och man gjorde helt sonika utrensningar av utländska lånord, samt då främst de som ansågs ‘onödiga’, för att få språket fritt o rent, i samma veva standardiserade man skriftspråket, hvilket resulterade i en helt homogen stavning. Men även om själlands dialekter genom staten vann stora erövringsområden, så hade ehuruväl ej de övriga varianterna kapitulerat helt, utan faktum var att ännu under slutet på 1800-talet så var det enbart 10 % av den danska befolkningen som hörde till riksmålslägret og förde sig på ‘danska’.

~

Axat från boken Europas tungomål.