Det finnes
emellertid gott om andra mer eller mindre kända syropalestinska språk från
tidig tid, cirka 2000-1000 f.kr., bland annat som av vissa tros vara en tidig
form av feniciska, protosinaitiska, amoritiska, ugaritiska,
med flera. Amoriterna varo ett mäktigt folk og bland annat den kände K¤ammurapī tillhörde den
amoritiska dynastin som härskade i Babylonien. Maktens innehavande ledde
ehuruväl ej till tungornas spridning, utan de övertog akkadiskan, ock icke en
enda skrift finnes bevarad på amoritiska även om akkadiska texter ibland kan
låta amoritiska karaktäristika lysa igenom. Ett faktum som varit till hjälp i
lärandet av det amoritiska språket är att de tack og lov bibehöllo sina
amoritiska personnamn och då dessa ibland kan vara hela meningar långa så havom
vi genom detta kunna erhålla åtminstone lite vetskap om språket. Just angående
ugaritiskan så mena vissa att språket är tillhörande de syropalestinska
kanaanitiska tungomålen, emedans andra istället framför tanken att det är en
direkt avböjning från nordvästsemitiskan. Ugaritiskan finnes bevarat i ungefär
1000 texter och skreves med en alfabetisk kuneiformisk skrift på lertavlor som
dateras till omkring 1400-1190 f.kr. Det var ej förrän 1929 e.kr. vid Ras
Shamra som de kommo till nutidens kännedom. Texterna berör många av livets områden,
men härrör främst från stadsadministrationen i Ugarit.
~
Axat från boken Europas tungomål.
~~~Fem år sedan~~~
~
Nessun commento:
Posta un commento