Om vi
istället gangom till den semitiska undergruppen, som är den enda som något längre kommer
genomgås här, så vete man ej när
denna skildes från de resterande grupperna, men i sumeriska inskrifter från
ungefär 3000 f.kr. så finnes det semitiska namn nedskrivna. Sumeriska, är som
alla vete, det tungomål som allra först kom i skrift. Det var ett mål som man
ännu ej har hittat några kända släktskap åt och som talspråk dog det ut kanske
2000 f.kr., men bibehölls i likhet med latinet som vetenskaps- og finmål.
Som vi redan
tidigare sett så hava man försökt knyta protosemitiskan till
protoindoeuropeiskan, men de nyare ganska ovedersägliga forskningsrönen
försvårar extremt mycket en sådan kombination då man skulle vara tvungen att
knyta protoafroasiatiska till protoindoeuropeiskan, hvilket skullo ge protoindoafroasiatiska
istället för protoindosemitiska om man vill påvisa ett regelbundet
släktskap, däremot så kan ju mycket väl språkliga kontakter emellan en subgrupp
till den afroasiatiska familjen, exempelvis då semitiskan, och något eller
några indoeuropeiska språk hava förekommit. Andra tänkbara vägar äro givetvis
att indoeuropeiskan antingen är ett nabospråk till, eller en avknoppning av,
den semitiska undergrupperingen, men för att ge några sådana teser någon styrka
så bör man givetvis kunna påvisa likheter med även övriga afroasiatiska
tungomål, i likhet med vad man kan framvaska för semitiskan och dess klara
kopplingar till afroasiatiskan. Tankemässigt skulle det då även underlätta om
afroasiatiskan havandes sitt urheim i Levanten, ock ej i Etiopien, alternativt
om indoeuropeiskan knutes så hårt till semitiskan att den ses som en avkomling
därifrån. De flesta som i nutid fortsätter att hävda ett genetiskt släktskap
emellan semitiskan och indoeuropeiskan förglömmer ofta att framlägga några
bevis för den resterande delen utav den afroasiatiska familjen, hvilket
givetvis ej är acceptabelt, eller särledes seriöst.
~
Axat från boken Europas tungomål.
~~~Fem år sedan~~~
- Wu wei
~
Nessun commento:
Posta un commento