Redan under 600-talet och sedan ett antal århundraden
framåt fanns det en turkbulgarisk etnicitet, samt språk, i Italien, i
större skepnad än vad man kanske har insett tidigare med tanke på de hela 700
toponymer som kan kopplas dithän. Dessa var ett tjuvasjiskt folk. Hursomhelst.
Sedan under
1400-talet inkommer ett annat turktalande oghuziskt folk som talar det
vi esomoftast benämner som turkiska som från 1400-talet og framåt gjorde
avancer in i dagens Italien, i allt från Friulien till Apulien.
Emedans
osmanerna belägrade apuliska Otranto dog Mehmet år 1481 varvid ett
tronpretendentskrig bröt ut hvilket slutade med att pretendenten Cem förlorade
fastän han hade blivit understödd utav påven. Cem, vars moder var den
byzantiska prinsessan Helena Palaiologos, med familj bosatte sig därför
sedemera i Konungadömet Napoli där de erhöll en prinstitel som än idag bärs
utav de fursteliga sultanättlingarna. De bodde i Napoli framtills 1600-talet
samt Sicilien intill 1668 innan de avflyttade till Malta där de sedan
kvarblivit. Även i Sicilien finnes de kvar.
Förövrigt så
kan ju här påpassligt förtäljas att även den osmanska gren som blev kvar i Istanbul
efter tronpretendentskriget kommo att bli kopplad till Italien på familjärt
vis. Sultan Selim III, 1524-1574, gifte sig nämeligen med Cecilia Venier-Baffo,
som är kommen från de venetianska ätterna Venier samt Baffo, kommandes att bli
en mycket mäktig Sultana. Denna kejsarinnas son, tillsammans med kejsaren Selim
III, sultan Murad III, 1546-1595, är sedan förfader, tillsammans med hans fru
Sofia Baffo, till alla senare osmanska sultaner som existerat i Osmanska riket,
samt ännu till den sultanska familjen som ju ännu existerar.
Uppe i Venedig
så omgjordes ett större palats längs Canal Grande till Fondaco dei Turchi /
Fontego dei Turchi till att bli ett palatsområde ingjärdat som ett ghetto där
bara turkar fick bo, under liknande regler som var gällande för de judiska
ghettona som även fanns i staden. De ottomanska turkarna finge bo där emellan
början utav 1600-talet framtills 1838.
Idag bor de
flesta av de dokumenterade 16 000 turkarna i Rom, Milano samt då, Venedig, og
historiskt i den ladinska staden Moéna i Fassadalen som haver både festival,
staty samt en Via Turchia i dems ära efter de janitsjarer som togo flykt till
orten efter slaget vid Wien år 1683, det är möjligt att det bara var en, om ens
det. Hursom, Moena, benämnt, la piccola Turchia.
~
Läs mer om detta i boken Europas tungomål.
Nessun commento:
Posta un commento