Neanderthalarnas kulturella förmågor - Eurasiens språkfamiljer XLVI

 

En av de stora frågorna som har diskuterats i förhållande till denna människosort är huru lika eller olika dessa og vi ärom i förhållande till varandra. Det står relativt klart att viss talförmåga infunne sig hos neanderthalarna även om den ej hade exakt samma vokalljudsförmåga som hos oss. Vissa mena dock att man ej haft någon som helst förmåga till symbolkommunikation hvilket är en ganska central bit i både språket samt i det abstrakta tänkandets förekomst. Neanderthalarna begrovo aktivt sina döda hvilket kunne visa på en religiös tro, samt då naturligtvis ett symboliskt tänkande og kommunikation därom. Levnadssättet som de levde liknade de tidiga människorna genom att de levde ett liknande jägar~samlarliv. Det var ehuruväl först i en sentida neanderthalisk kontext som man finner symboliska tingestar nedsänkta i gravplatserna, exempelvis grottbjörnsskallen som associeras med den neanderthala begravningsplatsen i La Ferrassie, Frankrike. Många forskare tror att många utav stenverktygen, ornamenten samt övriga objekt man funnit i dessa senneanderthala platser äro kulturella influenser från homo sapiensgrannarna, hvilket å det minsta visar på kulturella kontakter samt kommuniceringar dem emellan, interagering samt förmåga till efterapning hvilket i sig är klara bevis på intellektualiserat, måhända repetativt, beteende. De välkända blommpollen man funno i den tidiga Shanidarsajten var över hela grottgolvet kunnandes ankommit dit på annat vis, de röda ockrapigmenten man funnit på andra platser må ej representera det föreslagna blodet utan kunne likväl vara resultatet utav den naturliga processen av förruttning av det obehandlade djurskin de boro som kläder.

~

Axat från boken Eurasiens språkfamiljer.